Heja alla tjejer som cyklar, säger jag. Och till dig som vill cykla men inte riktigt vågar – kom igen, våga! Det är sjukt kul, sjukt härligt och inte så svårt som det kan verka.
Men, jag vet samtidigt hur du känner. Cykelgrabbarna är överallt och cykeltjejerna är… faktiskt också fler och fler om du letar lite. Även om du träffar killar i de flesta cykelbutiker så har i stort sett alla lagt manken till för att snacka cyklar och prylar så att alla ska känna sig välkomna. Dessutom finns ofta ett eget sortiment som är anpassat efter tjejers anatomi i de fall det behövs. Det finns plats för dig inom cyklingen – välkommen!
En av de tjejer som tar täten är Sandra Carlander som på söndag startar i den första snabba gruppen på Vätternrundan (30 mil). Som enda tjej(!) är hon med i gänget som kallar sig Team Mustasch och som ska cykla snabbt och samtidigt maximera uppmärksamheten (och insamlingen) för Mustaschkampen.
Totalt är de 30 cyklister i Team Mustasch som är ett samarbete mellan Craft, Bianchi och Abloc och det är kul att de går ut som första gäng – det är första gänget som det alltid pratas mest om såväl före, under som efter loppet.
Jag känner Sandra sedan tidigare, en gång satt jag hemma hos henne strax utanför Borås och åt världens godaste spaghetti med köttfärssås bland annat. När vi pratades vid nu senast så passade jag på att fråga henne om cyklingen och grabbigheten. Såhär smart sa hon om det:
”Jag ser det inte så grabbigt, jag menar – det är ju inte en muskelsport eller en testosteronstinn sport. Cykling är inte så krångligt som man kan tro. Cykling kan vara både trevligt och hardcore.”
När jag hör tjejers berättelser om hur de började cykla så har det nästan alltid skett på samma sätt: man har lånat en cykel av någon och provat på och förälskat sig i sporten. Lisa Nordén testade på triathlon på en damtralla till exempel – och Sandra lånade sin grannes gamla cykel. Det börjar i det lilla – för alla!
Idag finns det många grupper och forum för tjejer som vill komma in i cykelvärlden. Det finns grupper som hörs i sociala medier och som sedan ses fysiskt och cyklar, antingen veckovis eller på gemensamma läger. She Rides, Cyklande Tjejer, Bimbo Bikers och Team Sky Blue är bara några exempel – sedan har de lokala klubbarna runt om i landet ofta tjejspecifika grupper och träffar.
Men – för dig som redan cyklar och som vill bli bättre är övertaligheten av killar en klar fördel enligt Sandra.
”Vill du bli en snabbare cyklist ska du cykla med dem som är bättre. Det är gött att bli trött.”
Något som är särskilt bra inom cykelsporten är att så många kan vara med och cykla samma distanspass på klubbträningarna – här samlas ofta både elit som motionär och kör samma pass. När man blir trött avviker man och kanske är det efter två timmar eller så – medan de snabbare fortsätter. Det var så jag körde under ett cykelläger på Öland för många år sedan, när jag cyklade med två triathleter som var galet snabba. Vi fick alla ut bra träning från passet – vi cyklade bara olika länge.
”Det är inte fel att bli trött” uppmanar Sandra och hon har helt rätt. Det är genom att bli trött under träningarna som hon nu ställer upp i det första snabba laget på Vätternrundan. De planerar att hålla är 43 km/h i 30 mil… Här kan du stötta deras insamling!
Är du nyfiken på cykelvärlden – se till att våga prova, du kommer att välkomnas! Här kan du läsa ett tidigare inlägg om det här med cykelkläder som många undrar över. Har du frågor – ställ dem i kommentarsfältet så lovar jag att du får svar!
På bilderna nedan har jag på mig Craft Belle BIB shorts och Velo jersey. Strumporna är rosa och heter Cool bike sock och handskarna är – såklart – också rosa!
