Kustmaran

Shit vilken dag det blev! Jag vaknade i natt av att himlen var vit av blixtar men när vi vaknade var det varmt och disigt. Vi åkte genom ett Blekinge från Karlskrona till Kristianopel som dallrade av dis och sådan där fukt som uppstår av regn och värme. Termometern stod aldrig särskilt mycket högre än runt 22-24 grader under dagen – men solen brände på asfalten. Ett annat hetare slags daller än det disiga.

Dygnet innan loppet uppdaterades Kustmarans hemsida med massor av poster och Grabben (som springer för IF Linnéa, inget annat) befann sig i uppsnacket. Det gick bättre än vad man tippade och han krigade hem en tredje plats efter en, vad han säger, riktigt tuff sista mil. Det var ett utdraget startfält och han sprang ensam största delen av tiden med runt 5-7 minuter till såväl löpare framför som bakom. Det såg ut att vara varmt för löparna – och rikligt med flugor som surrade runt kroppen. Grabben uppdaterar nog sin blogg med en tävlingsberättelse inom kort, just nu är han för upptagen med att titta på Bond och ha suddiga ögon…

Det var skönt (såväl för honom själv med även för min egen skull) att han var pigg efter loppet så att jag hade en rolig sambo att umgås med. Vi fikade på Sött & Salt i Kristianopel innan vi åkte till hotellet i Karlskrona, duschade, gick en sväng på stan och till slut landade på den stora terassen på Scandic där vi åt grillbuffé och drack bubbel – fortfarande under härligt solgass. Där satt vi sedan i några timmar och njöt av sol och sommar.

Blekinge är fantastiskt fint och Kristianopel en liten pärla. Allt är så himla grönt och frodigt och fantastiskt fint och Grabben tycker jag är en tönt när jag försöker beskriva hur hänförd jag är. Karlskrona är sett till naturen en otroligt vacker stad men det är synd att man (visserligen för årtioenden sen) rivit så mycket av det ursprungliga. Vyn från Stora torg är lite märklig när pampiga byggnader blandas med… 60-tal (eller nåt sådant).

Imorgon är det en ny dag (no shit Sherlock) och jag tänkte börja den med en morgonjogg. Jag tänkte dessutom få med mig Grabben. Med så pigga ben som han har på sista bilden nedan borde inte det vara några problem…

Nummerlappsutdelningen

250 meter efter start

Kristianopel

Stora och små funktionärer

Glest mellan löparna redan efter 11 km

200 meter kvar till mål

Caféutsikt på Sött & Salt i Kristianopel

Glad och nöjd

Bubbel och grill

Fin utsikt (duh!)

Visst ser det ut som om han kan morgonjogga imorgon?

Guldkant

Jag och Grabben är i Karlskrona. Det är nog fint här men just nu är det becksvart så det enda vi skymtar är vatten (vilket i och för sig är jättefint). På väg ner från Stockholm gjorde vi en avstickare och hejade lite på kämparna på Fotrally. Då hade de kommit till Tystberga och vi slog följe några hundra meter på landsvägen. Det är en galen grej det där rallyt!

Ett gäng mil senare gjorde vi en till avstickare till Västervik. Vi letade efter någonstans att äta och hittade nyöppnade Restaurang Guldkant. Tänk att det finns en liten bit av New York i lilla Västervik! Här samlas barhäng med en deli, ostbutik och så restaurang. Kul koncept!

Nu laddar vi inför morgondagens marathon. Jag har inte bestämt mig för om jag ställer upp på någon distans. Syftet skulle vara att få till ett högintensivt löppass. Vi får se hur känslan är imorgon.

 

3 favoriter i min garderob

1. Tröja från Craft. Ni har sett den på hur många bilder som helst. Jag skulle gärna bo i den här tröjan. Den är perfekt till allt. En tröja i collegestil men i funktionsliknande material. Den har liten ficka med blixtlås och hål för tummar. Den är lagom varm och lagom kall.

2. Leg sleeves från Zensah. Jag gillar kompression men tycker att sleeves ofta är bättre än strumpor. Zensah finns i alla möjliga olika färger och dessa gula är både sköna och roliga att ha på sig. Jag köper mina sleeves utomlands men tror de finns i Sverige med.

3. Strumpor i merinoull från Röjk. Jag använde strumpor i merinoull för första gången i tisdags när jag cyklade mtb i dem. Halleluja säger jag. De blev inte ett dugg blöta, luktar inte ett dugg illa och är inte ett dugg leriga. Mina ben var skitiga, skorna var skitiga och cykeln var skitig. Men strumporna är som oanvända. Jag tror jag börjar fatta grejen med merinoull!

 

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!