Träningsglädje

Att vara präktig kan vara mitt värsta och på den här bloggen känner jag mig ibland så sjukt präktig eftersom jag i stort sett alltid är glad och överpepp. Inte för att jag låtsas, utan för att jag bara är sådan. Men, så bloggade Helena om hatlistan och då tänkte jag att jag tar min chans!

(Egentligen är jag inte så präktig. Tydligen svär jag rätt så mycket…)

Min äckligaste mat

Buffémat där besticken trillar ner i maten och jag ser hur bakterierna osynligt krälar överallt. Eller när det står en ost med osthyvel på buffén och alla (äldre män) framför mig lägger handen på osten samtidigt som de hyvlar. Eller flugor som förmodligen suttit på bajshögar sedan flyger inomhus och sätter sig på maten. Ogillar starkt salladsbarer i ofräscha matbutiker.

Hatväder

När det är jättevarmt och jag inte har funktionskläder på mig och jag svettas under min lugg – och svettas ännu mer för att jag tänker men sluuta svettas då. Jag kan också bli irriterad när det blåser jättemycket och jag har vanliga kläder på mig. Kombon storm och funktionskläder stör mig inte alls.

Då tappar jag humöret helt

När folk inte kan köra bil. Eller inte kan köa. Eller hålla upp en dörr eller säga tack när någon annan håller upp en dörr.

Sämsta musiken

Musik som är skränig. Jag får ont i öronen. Gillar inte rock heller.

Värsta tiden på dygnet

Mitt på dagen.

Mitt sämsta humör

Det humöret jag får när jag är rastlös och upplever att jag slösar bort tid. Jag blir också på rätt dåligt humör när alla förutsättningar är perfekta: den ultimata semesterdagen till exempel. Det är sällan min bästa dag. Perfekt är inte min grej.

Sämsta grejen jag äger

Det är rätt mycket som är helt värdelöst faktiskt. Men min iPhone kammar hem priset. Den dör när det kommer en vindpust mitt i högsommaren eller när den legat på ett vanligt bord för då blir den för kall. Jag kan visserligen ha tappat den i golvet för många gånger.

Värsta personligheten

Den som ska skryta om allt den gjort eller känner. Jag känner också folk. Och har gjort grejer. Förmodligen är de jag känner och det jag gjort lite coolare än det jag tvingas höra om. Men orka berätta om det jämt och ständigt!

September är min månad. Det är min födelsedagsmånad och på det stora hela en månad som kan leverera en hel drös med finheter lite oavsett var i livet – eller världen – man är. Och jag tänker i alla fall vara i Sverige.

Att skapa bucket lists för årets säsonger är något jag gör med barnslig förtjusning. Det är som äventyrslistor som kittlar fantasin som en skattkarta. Idéerna till mina listor föds från den senare delen säsongen innan och skapas genom förväntan och längtan.

Men just den här sensommaren har min längtan inte riktigt hunnit med och min höstlista blir i ett mindre format och inte lika lång.

Förra året så längtade jag efter en hösthelg i skärgården, vilket jag fick och dessutom blev den sådär kalasbra så att man knappt tror att det är sant.

I år längtar jag efter en cykelhelg och det tänker jag prioritera i september. Jag har tidigare rätt så ironiskt konstaterat att högsommar inte är min bästa cykeltid och så har det inte varit i år heller; men hösten är magisk från cykelsadeln. Kolla dessa vägar i Gästrikland från en tidigare höst – hela världen går liksom i guld!

Det finns några andra sådana där upplevelsehelger som jag också gärna vill få till på utvalda ställen. Jag vill till havet och västkusten en blöt och lite råkall senhösthelg när det är naket och vackert och en massa väder. Jag vill paddla och springa och se ut genom en fönster med regnsmatter. Och så vill jag till Helags och upp till toppen på fjället med tjocka höstiga moln nedanför.

Men jag vill också gå inomhus. Träna på gym(!). Det där utropstecknet kommer sig från att det var så otroligt länge sedan jag tränade på inomhusgam och jag har ju aldrig egentligen haft en längtan tillbaka. Förrän nu när jag vet att jag kommer att ha cirka fjällens bästa gym på jobbet.

Jag vill yoga också. Den längtan har vaknat till liv på riktigt och jag funderar vilken tjänst jag bäst streamar från. Eller om jag kanske ska sätta ihop mina egna sekvenser. Jag vill använda yogan som mental styrketräning och som träning som stärker kroppen inifrån. Men jag har noll längtan till instagrambekräftande positioner.

Och – precis som varje höst vill jag vara stark inför vintersäsongen. Jag blir alltid extra pepp på trapp- och backträning på hösten. Att lägga planer och styra upp. Häromkvällen låg jag och surfade runt på vinterns nya skidkollektioner. Om bara några dagar kan det ju faktiskt se ut såhär!

Vad tycker du om september? Och vad längtar du till?