träningsbloggar

Den stora hatlistan

Att vara präktig kan vara mitt värsta och på den här bloggen känner jag mig ibland så sjukt präktig eftersom jag i stort sett alltid är glad och överpepp. Inte för att jag låtsas, utan för att jag bara är sådan. Men, så bloggade Helena om hatlistan och då tänkte jag att jag tar min chans!

(Egentligen är jag inte så präktig. Tydligen svär jag rätt så mycket…)

Min äckligaste mat

Buffémat där besticken trillar ner i maten och jag ser hur bakterierna osynligt krälar överallt. Eller när det står en ost med osthyvel på buffén och alla (äldre män) framför mig lägger handen på osten samtidigt som de hyvlar. Eller flugor som förmodligen suttit på bajshögar sedan flyger inomhus och sätter sig på maten. Ogillar starkt salladsbarer i ofräscha matbutiker.

Hatväder

När det är jättevarmt och jag inte har funktionskläder på mig och jag svettas under min lugg – och svettas ännu mer för att jag tänker men sluuta svettas då. Jag kan också bli irriterad när det blåser jättemycket och jag har vanliga kläder på mig. Kombon storm och funktionskläder stör mig inte alls.

Då tappar jag humöret helt

När folk inte kan köra bil. Eller inte kan köa. Eller hålla upp en dörr eller säga tack när någon annan håller upp en dörr.

Sämsta musiken

Musik som är skränig. Jag får ont i öronen. Gillar inte rock heller.

Värsta tiden på dygnet

Mitt på dagen.

Mitt sämsta humör

Det humöret jag får när jag är rastlös och upplever att jag slösar bort tid. Jag blir också på rätt dåligt humör när alla förutsättningar är perfekta: den ultimata semesterdagen till exempel. Det är sällan min bästa dag. Perfekt är inte min grej.

Sämsta grejen jag äger

Det är rätt mycket som är helt värdelöst faktiskt. Men min iPhone kammar hem priset. Den dör när det kommer en vindpust mitt i högsommaren eller när den legat på ett vanligt bord för då blir den för kall. Jag kan visserligen ha tappat den i golvet för många gånger.

Värsta personligheten

Den som ska skryta om allt den gjort eller känner. Jag känner också folk. Och har gjort grejer. Förmodligen är de jag känner och det jag gjort lite coolare än det jag tvingas höra om. Men orka berätta om det jämt och ständigt!

träningsbloggar 01 träningsbloggar 02

Tio år som bloggare

Den 13 maj 2006 skrev jag det allra första inlägget på den här bloggen. Det är snart tio år sedan! Den 13 maj är nu på fredag så jag tänker skåla lite extra i rosé då. Fast faktum är att jag tänker skåla ännu mer en annan helg i maj, för då kommer jag att fira lite mer ordentligt.

Tio år som bloggare. Det är svindlande när jag tänker på det. Så många dagar – så många blogginlägg. Så många personer jag träffat och mött genom bloggen, så många sammanhang jag dragit nytta av att vara bloggare. Så otroligt mycket bloggen har lärt mig!

I ett tidigare inlägg skrev jag om mina senaste tio år; vad jag gjort, bott och jobbat med. Och nu är det dags för den här bloggens lilla resumé tänkte jag!

Såhär såg mitt allra första blogginlägg ut! Jag stavade blog på det engelska sättet eftersom blogg som grej inte riktigt hade uppstått då – men jag behöll det svenska ordet för träning. Jag började på blogspot och min url var traningsblog.blogspot.com och där huserade jag några år.

Sara Rönne träningsblogg 01

Jag önskar att jag hade haft en mer spännande historia om hur mitt bloggande började men nä, jag brukar berätta som det faktiskt var: jag hade ett jobb som jag tyckte var tråkigt och använde en del av min tankekraft åt att komma på att jag skulle starta en blogg. Det var tiden då Karolina Lassbos ”en glamourprinsessas dagbok” hade blivit en snackis men jag var redan då övertygad om att det var bättre att ha en nischad blogg. Jag gillade att träna och tänkte att jag skulle starta en träningsblogg!

Från början var bloggen mer eller mindre en träningsdagbok men inte alltid i dagens typiska bloggformat utan väldigt mycket blandat med produkt med pris- och köpinformation, precis som i tidningar. Här är tre exempel på blogginlägg jag skrev under min första bloggmånad som är så hysteriskt dåliga – sett till dagens bloggande – att jag inte ens kan skämmas över dem:

> Joggingskor. Bilderna!! Och att jag skriver ”det fina med dessa skor är att de bland annat finns i helsvart färg! Perfekt tycker jag då svarta skor smälter in i min för övrigt ganska strikt svart-vita löparmundering” när jag åren efteråt knappt hade något svart alls!

> Styrketräningens fördelar. Alltså, detta är så dåligt så det blir roligt. Det här med att skriva personligt?

> 16 maj: 11200 meter. Jag hade inför detta pass köpt en fickradio. En fickradio!! Då vet man att det är länge sedan! Och att jag ens använder ordet jogging!

träningsbloggare

När jag började blogga hade jag ett alterego och jag lade aldrig upp några bilder på mig själv. Det var först flera år senare som det tvärtom blev kotym att bygga sitt personliga varumärke genom bloggen och allt det där. Från början ansågs det farligt att skriva sitt namn och avslöja alltför mycket om var man bodde eller gjorde. Det var 10 år sedan – men en helt annan livstid sett till den digitala utvecklingen!

Jag minns när jag fick den första produkten av värde hemskickad till mig: ett par svarta skor från Adidas. Det var ett och ett halvt år efter mitt första inlägg och såhär skrev jag då.

2010 flyttade min blogg till Spotlife; Blondinbellas bloggportal som var i ropet just då, och det var då jag valde att blogga med namnet och domänen traningsgladje.se. Det var nog också då som jag tjänade mina första pengar på bloggen om jag minns rätt.

Sedan dess har jag varit Träningsglädje oavsett om jag legat utan portal, som jag gjorde efter att jag lämnade Spotlife, eller som när jag började blogga för portalen Healthy Living dit jag flyttade i november 2014. Ett halvår senare hade jag mitt första möte med Metro Mode som då presenterade nya och spännande planer och i september 2015 lanserades Metro Mode Hälsa där du hittar min blogg just nu.

sveriges bästa träningsblogg

Jag är stolt över mina tio år. Jag är inte stolt över exakt varenda blogginlägg men jag är stolt över mitt förhållande till bloggen. Jag har varit extremt noga med att hålla isär vad som är blogg och vad som är Sara och jag har aldrig låtit mig själv må dåligt över bloggen. Jag ska kunna vara jag även om jag inte bloggar och därför har jag alltid haft som grej att jag teoretiskt sett ska kunna stänga ner bloggen imorgon utan att hela min värld rasar samman. Jag ska fortfarande kunna stå stadigt på jorden ändå, jag ska fortfarande kunna ha mina vänner och jag ska fortfarande kunna ha en inkomst. Därför har jag byggt den största delen av min bloggbusiness från det bloggandet lärt mig – och så har jag förfinat den kunskapen och applicerat det på andra som vill ha hjälp med sin digitala närvaro.

Trots ovan, så har jag varit väldigt dedikerad den här bloggen – det har inte gått många dagar utan blogginlägg under mina tio år. Eftersom jag ofta uppdaterat mer än en gång så har jag skrivit fler blogginlägg än jag bloggat sett till antal dagar. Trots alla inlägg så minns jag nästan dem alla: jag kan läsa ett inlägg och komma ihåg var jag satt eller hur jag hade tränat. Och trots alla inlägg så tycker jag fortfarande att det finns massor att skriva om.

Jag har gjort massvis av intervjuer under mina år som bloggare. Du har kunnat se mig i ett gäng olika tidningar; från Fitness Magazine till Metro, lokaltidningen i Halmstad, Aftonbladet, Amelia och ett gäng andra ställen. Jag har pratat i radio och pratat live från scen. Såhär har det till exempel sett ut:

> Aftonbladet listar bästa hälsobloggarna

> Här fanns jag överallt

> Jag frontade en kampanj för löpning! (Här finns fler bilder)

bloggare används i kampanj

Jag har nästan alltid varit i topp när omvärldsanalysföretag listat vilka bloggare som påverkar mest inom min bloggnisch. Det är häftigt – även om blogglandskapet förr om åren var mycket smalare och mer homogent. Idag går det inte att beskriva nischen träningsblogg utan att ytterligare kategorisera det i fler nivåer.

Mitt bloggande har utvecklats massor under åren. Men trots att jag bloggade skrattretande dåligt från början så ser jag ändå vem jag var genom orden och jag känner igen mig. På tio år har massor förändrats, men på det stora hela kanske inte så himla mycket ändå. Jag är samma person nu som då – men jag är tio år mer livserfaren och tio år mer bloggerfaren. Jag hoppas att jag kommer säga samma sak om mig själv idag om tio år.

cykelblogg träningsglädje sara cykling IMG_6107

Den här veckan är tillsammans med alla andra veckor ett liv

Och så blev det måndag igen. Nya tag ger nya dagar att fylla med det du vill. Välja bort och välja till. Det var någon som kommenterade just så; att för allt man väljer till sitt liv så har man också valt bort något. Och så är det ju! Ibland kan man behöva välja bort på ett mer aktivt sätt, för att ha plats i livet att kunna att välja till.

När Annika var här så gjorde vi ett podavsnitt som vi kallar livshjulet. Om det låter bekant så var det för att vi gjorde samma avsnitt för ungefär ett år sedan. Nu följde vi upp det och satte nya betyg på de olika delarna i våra liv. Avsnittet kommer att gå att lyssna på om några dagar.

Den här veckan är tillsammans med alla andra veckor ett liv. Varje dag är en pusselbit som sakta bygger ihop det som är alltihop. Livet.

Ibland glömmer jag bort att det är så. Men just nu märks det så väl. Det är någonting med ljuset. När solen fortfarande skiner trots att klockan är över 4 på eftermiddagen, när det alldeles nyss var beckmörkt just nu.

Lika tacksam för att ljuset återvänder – lika tacksam är jag för att det nyss var sådär mörkt. Det är först när det varit mörkt som jag märker av ljuset!

Sara Rönne träningsglädje löpning Åre IMG_9108 Sara Rönne träningsglädje löpning Åre IMG_9104

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode weekly

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!