Jämtlandstriangeln

Löpning från Storulvån

Jag åker till Storulvån med jämna mellanrum för att få mig lite vildmark, fjäll och äventyr. Sist jag var där så tog vi oss uppför Getryggen med snöskor. Och för ungefär ett år sedan sprang vi Jämtlandstriangeln. Den gången sprang vi en stig vid Getryggens fot istället för att springa den riktiga leden ner från Blåhammaren till Storulvån. Idag åkte jag till Storulvån för att ”stänga” de där sista kilometrarna från förra årets långlöpning på den delen av leden som jag fortfarande hade osprungen. Jag vände vid Ulvåtjärn, ungefär halvvägs till Blåhammaren, och fick mig en tur på ca 12 km.

Istället för att vända och springa tillbaka hade jag kunnat ta den stigen som vi sprang förra året, men det hade blivit mer av ett äventyr som jag inte hade varken tid eller ork för idag.

Nu när jag utvärderat båda sträckorna kan jag säga att stigen är mer av en naturupplevelse – men också betydligt mer av en utmaning. Det är en markerad stig på fjällkartan men i själva verket går stigen över myrmark och vattendrag så det är något av en gissningslek var man ska sätta fötterna. Å andra sidan finns det bara en väg framåt eftersom man hela tiden har Getryggen vid sin sida.

Blött var det också under dagens tur. Strax innan Ulvåtjärnsstugan måste man vada över en bred å eftersom det fortfarande är så mycket smältvatten i omlopp. För min del, med lätta terrängskor och funktionstights och en extremt vattenglad hund så gjorde det inte så mycket att vattnet gick upp till låren – men många av vandrarna fick klä av sina lager och sätta barnen på axlarna.

Jag träffade på väldigt många människor idag, trots regnet. En engelsman sa till mig att där hemma har det kommit ett högtryck med långt över 30 grader och vi kom överens om att det var lättare att andas här i fjällen. För regnskruden har sin charm det med. Molnen hovrar lågt över trädtopparna och man är insluten i ett mjukt dis. Men jag är glad över att vara löpare och att få springa mig varm och att inte behöva bära på så tunga ryggsäckar där både sovsäck och toalettpapper ska hållas torrt.

Storulvån www.traningsgladje.se Storulvån www.traningsgladje.se Storulvån www.traningsgladje.se Storulvån www.traningsgladje.se Storulvån www.traningsgladje.se Storulvån www.traningsgladje.se

New adventures

Det har börjat pocka på min uppmärksamhet. De där nya äventyren som jag inte riktigt vet vad de är ännu. Äventyr som handlar om att cykla eller springa långt. För det är just så mina största äventyr sett ut de senaste åren. När jag sprungit Tjejmarathon +50 km. Eller när jag cyklat mellan Stockholm och Åre. Eller när jag sprungit Jämtlandstriangeln på en dag. Eller så.

Jag vet inte vad jag ska göra härnäst men som vanligt kommer det att landa någonstans i magtrakten och då vet jag. Mitt undermedvetna har redan börjat jobba på det och jag ska fundera på det ända fram till jul någonstans. Förmodligen kommer jag vara alldeles för otålig för att berätta för er dock. Precis som i vanlig ordning.

Idag har jag simmat. 30 minuter i en tom bassäng tillsammans med min bästa träningskompis här uppe. Sedan åkte vi hem och gjorde en fenomenalt god asiatisk biffsallad – den vill jag äta varje dag framöver!

Och igår sprang jag mitt bästa löppass på länge: i mörker och spöregn. Det var tufft att komma ut men känslan under tiden har jag saknat. Den där då man verkligen lever. Jag älskar att leva!

cykling sara rönne cykling 1 höst cykling 2 Härliga cykelbilder från tidigare år!

Sweet memories

Den här sommaren alltså – vilken sommar! Just nu känns den däremot långt borta och runt omkring mig hör jag hur den svenska folksjälen snabbt är framme och klagar igen. Vi är då aldrig nöjda.

Jag är i Borås och när jag landade igår kväll visade temperaturen 12 grader. Lika mycket som när jag lämnade Åre igår morse. Jag hade ett gäng timmar i Stockholm som jag spenderade med att jobba, fixa fransarna, gå till min osteopat och sitta fast i bilköer.

Ikväll styr jag vidare mot Halmstad och en långhelg på västkusten med min familj. Ett fint sommaravslut på en ännu finare sommar som känns oändligt lång. Jag har paddlat mycket SUP, hunnit vara massor i Halmstad – som här på nationaldagen, cyklat landsväg, upptäckt många guldkorn i Åre – till exempel detta,  sprungit på nya stigar och leder, och framförallt har jag sprungit 50 km terräng: Jämtlandstriangeln.

Om du förresten hade bloggläsarsemester när jag skrev om drömleder tycker jag du ska läsa detta – och tipsa!

lynga strand halmstadLynga strand i Halmstad

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!