I morse vaknade jag pigg och glad. Eller… kanske mest glad. Eller… jag vaknade i alla fall! Det var inte läge att snooza och halvsomna om för jag hade meddelat Fanny att jag skulle gÃ¥ pÃ¥ boxning. Fanny har jag träffat en gÃ¥ng och det är inte läge att banga när man inte känner nÃ¥gon. Det är sällan det är läge att inte komma vid andra tillfällen heller, men känner man varandra sÃ¥ är det ocksÃ¥ sannolikt att man vet om den andras (dÃ¥liga) snoozeovanor.

Klockan 07.00 stod jag uppställd i en ring i en källarlokal vid St Eriksplan. Ni minns kanske hur jag ville komma igång med någon slags boxningsliknande träning redan förra året? Jag testade bland annat på Kalvhagen Stockholm och Stockholm Kickboxning. Det blev inget långsiktigt av det: Kalvhagen hade grym tränare och små grupper men låg lite långt bort och det andra stället var alldeles för trångt och jag fick inte så mycket ut av det. Men guess what: stället i morse (AIF boxning) var nära och prisvärt med en liten grupp och bra tränare. Dessutom enkel men tuff träning!

Jag är inte särskilt insatt i boxning men vet att det finns kickboxning, thaiboxning, vanlig boxning och annan boxning. Morgonens pass tillhör kategorin ”vanlig boxning”. Men vi slog inte pÃ¥ varandra (sparring) för det. Istället jobbade vi mer klassiskt ”fysbetonat” och övade teknik genom skuggboxning och träning med säck. Det är sällan kul att vara ny och ovan vid nÃ¥got men träningen var anpassad sÃ¥ att det funkade trots att de andra var grymt duktiga medan jag var, well, lÃ¥ngsam. Fotarbetet var minst sagt största utmaningen. Det ser coolt ut när man kan och inte lika coolt när man (läs: jag) inte kan. Men – tränaren och deltagarna var hjälpsamma och positiva, nÃ¥got jag känner igen frÃ¥n mina andra erfarenheter frÃ¥n förra Ã¥ret. SÃ¥ jag lämnade AIF Boxningsklubb pÃ¥ BrÃ¥vallagatan 8 med en grymt positiv känsla – och riktigt sunkigt svettiga träningskläder. För det där är en annan grej med boxning, man blir liksom sunkigt svettigare än frÃ¥n annan träning. Men det är väl sÃ¥ det ska vara när det inte är ekparkett och dimmad effektbelysning.

Om ni är nyfikna pÃ¥ träningen sÃ¥ tipsar jag gärna vidare. GÃ¥ med i den här gruppen för mest uppdaterad info. Jag kommer köra morgonträningarna framöver – inte alla, men sÃ¥ ofta jag kan. De körs mÃ¥ndagar 07.15, onsdagar 07.15 och fredagar 07.00 (alla är 60 min lÃ¥nga). Här är grupperna mindre – och sÃ¥ är det en bra anledning att gÃ¥ upp pÃ¥ morgnarna! Klasserna kostar 50 kr/gÃ¥ng om man köper 10-klippkort eller 100 kr för drop in.

Trots att det är mer än en timma sedan jag kom hem från kickboxningen och jag har tvättat händerna, duschat och diskat så känns det fortfarande som de luktar äckelpäckel. Om det är bakterier som orsakar lukten i handskarna så kan man nästan se framför sig hur de gör kullorbyttor där inne. Om man nu kunde se in i en handske. Det kan man ju inte. Kanske lika bra?

Jag hade sällskap av Annie pÃ¥ dagens kickboxning och det var riktigt roligt att köra med nÃ¥gon som man känner. Det blir sÃ¥ mycket bättre dÃ¥! Särskilt som instruktionerna frÃ¥n ledaren var lite otydliga. DÃ¥ kunde vi skratta och fortsätta köra…

Intensiva kombinationer av massa grejer bröts av med upphopp och situps. Att lägga sig pÃ¥ golvet där massor med svettiga och nakna fötter trampar kändes inte som en höjdare. Inte att träna under ett kondensdroppande tak heller. Jag kände mig inte som världens fräschaste som gick och köpte mjölk och ägg pÃ¥ ICA sedan…

Oavsett hur ofräscht det mÃ¥ vara sÃ¥ är kickboxning roligt. Roligast är det när man kör med nÃ¥gon man känner – eller en grupp man har lite koll pÃ¥. Jag blev garanterat tröttare idag när jag fick slÃ¥ och sparka lite pÃ¥ Annie – än förra gÃ¥ngen när jag slogs med en okänd.

Idag testade jag en ny kickboxningsklubb: Stockholm Kickboxning. Läget är bättre än Kalvhagen Sthlm: Gästrikegatan vid St Eriksplan jämfört med Tulegatan nära Odengatan. Men Kalvhagen var definitivt personligare. Idag var det trångt om saligheten med hur många som helst som ville träna i ett rum utan luft!

Jag kom dit en stund innan nybörjarpasset och tittade pÃ¥ fortsättningsgrupperna. Det var bÃ¥de häftigt och läskigt – är det sÃ¥där man ska bli, undrade jag. Alla sÃ¥g galet seriösa ut. Men det kändes lite bättre när jag kollade in deltagarna i min grupp. De sÃ¥g ut ungefär som jag. Utan att jag riktigt visste att vi börjat – sÃ¥ hade vi börjat. Vi körde gemensam uppvärmning med mycket sparkar och ingen teknikinstruktion alls – jag var glad att jag kan det lilla jag kan.

FrÃ¥n ett rör i taket droppade det kondens ner pÃ¥ mattan sÃ¥där som det gör i en Ã¥ngbastu. Lite äckligt kan jag tycka och grimaserade inombords när jag trampade runt i det. Men det var bara att gilla läget – svett kan man duscha av sig senare. Det kan man tyvärr inte om den kattpissdoft som fastnar i händerna efter att ha boxats i de handskar man kan lÃ¥na pÃ¥ plats. Fy fan alltsÃ¥. Fast jag har tvÃ¥lat in dem 10 gÃ¥nger om sÃ¥ nu doftar de nästan hallon igen.

Den stora gruppen gjorde att jag inte fick så mycket tekniktips som jag skulle önska för att veta att jag gör rätt, jag fick istället förlita mig på den tjej som jag tränade med som hade kickboxats en del förut. På det här stället körde vi med samma partner hela tiden, på Kalvhagen bytte vi så att alla fick träna med alla. Båda har sina för- och nackdelar.

Det absolut mest positiva med Stockholm Kickboxning är priset. Man kan köpa klippkort och mÃ¥nadskort förutom det terminskort som de ocksÃ¥ har. Det skiljer nÃ¥gon hundralapp pÃ¥ terminskortet (vilket är det enda man kan köpa pÃ¥ Kalvhagen Sthlm). Sett till träningen sÃ¥ är Kalvhagen bättre – men skulle jag träna pÃ¥ Stockholm Kickboxning sÃ¥ vill jag nog helst göra det med en partner. Åh, svÃ¥rt detta.

Såhär såg jag ut innan jag tränade. Då doftade jag gott. Sedan luktade jag kattpiss.