Strax före jul köpte jag nya längdskidor för klassisk stil; ett par Fischer Twin Skin Race. Jag har haft mina förra längdskidor från Fischer i evigheter; de var de första skidor jag köpte och det var också skidorna som jag åkte Tjejvasan med 2012. Här är min race report från Tjejvasan – jag är fortfarande så himla nöjd med det loppet!

Hur som helst; efter att ha insett hur skönt det är med skejtskidor eftersom man inte behöver fästvalla dem – så ville jag ha ett par vallningsfria längdskidor även för klassisk skidåkning.

Jag pratar inte om sådana där vallningsfria som har fiskbensmönster och som tjuter när man åker på dem; nej jag ville ha ett par av den nya sorten. De med ”stighudar” på fästzonen som ofta kallas för ”skin” och som funkar i de flesta väder (fast inte när det blir blött i spåret, för då riskerar vattnet att frysa i de små håren).

Jag tycker inte det är särskilt kul att köpa saker som relaterar till längdskidåkning eller till cykling; många butiker med personal skulle behöva fräscha upp sina attityd till tjejer som vill köpa nya grejer. Lite som den gången en försäljare sa att jag skulle börja med bridge istället…

Hur som helst; igår eftermiddag gjorde jag premiär på mina Fischer Twin Skin Race 2016. Vi åkte till längdspåren i Edsåsdalen och allra helst hade jag velat åka något av spåren på fjället även om det var mörkt men det fick bli elljusspåret ändå.

Första varvet kändes bedrövligt. Jag tror aldrig jag åkt så dåligt som jag åkte det varvet. Ingenting funkade som det skulle; varken teknik eller mod.

Men till varv två gick det bättre; jag hade fått öva lite på utförskänslan vilket också gjorde att jag blev bättre kompis med skidorna så jag kände mig mer självsäker. Dessutom kom jag ihåg hur man åker rent tekniskt och det är en fördel när det gäller längdskidåkning…

Jag är riktigt nöjd med skidorna; jag hade bra fäste men ska glidvalla dem lite till nästa gång. Dessutom tycker jag att de är snygga!

Tyvärr måste jag köpa fler prylar; jag verkar ha tappat bort mina klassiska längdskidstavar och idag kom jag på att jag nog glömde dem i Tegefjäll när jag körde backintervaller den här gången i höstas. Igår åkte jag med mina skejtstavar men de är på tok för långa.

Lite mer lästips:

> Den gången jag gick på Mikaelas längdskidskola (tips om du ska till Funäsfjällen!)

> Den gången jag fick en skidlektion av teamchefen i Ski Team Pro Am (världens första proffslag för tjejer)

> När det var -20 i byn och -3 i spåret

Idag publicerar jag det fjärde avsnittet av Träningsglädje TALKS Vinterspecial på lika många dagar. Det här är en vinterspecial som jag gör tillsammans med Craft Sportswear med totalt sju avsnitt. Har ni lyssnat på dem? Och vad tycker ni? Berätta gärna; jag är så hemskt nyfiken och ser ju att ni är många, många som lyssnar varje dag!

Idag pratar jag om drömresan; nämligen träningsresor. Framförallt pratar jag om många olika sätt man kan skapa sig en träningsresa och hur pass mycket ”resa” man vill stoppa i sin träningsresa. Det låter kanske kryptiskt; men när ni lyssnar så kommer ni att förstå!

Jag håller på för fullt med att landa i mina målsättningar inför 2016. Tankarna finns där, men de är inte formulerade i konkreta målsättningar eller förväntningar. Drömmen vore att hela året skulle bli en slags träningsresa; ett år helt fullt med upplevelser på hemmaplan och bortaplan. Den drömmen är inte så långt borta. En vän till mig har som nyårslöfte att prova minst en ny sak varje månad under 2016; med målsättningen ”att ha så roligt som det bara går”. Jag håller med henne!

I början av podavsnittet pratar jag med Lena Karlsson som är designer på Craft. En himla härlig människa som står bakom mycket av hur plaggen från Craft ser ut. Framförallt så var det hon som gjorde det otroligt populära kurbitsmönstret på landslagsdräkten som längdlandslaget åkte i under VM i Falun. Samma mönster sitter på en mängd mössor som pryder människors huvuden även i vinter, och alla andra plagg från den kollektionen.

I år kan ni se hennes design på den supersnygga längddräkten som landslagsåkarna från USA åker i; kolla lite extra noga under Tour de Ski som börjar på nyårsdagen!

Just i detta podavsnitt pratar Lena lite om hur hon blev designer och vad hon gör som designer; men i ett avsnitt framöver frågar jag mer om varför plaggen har den färg de har – och vad som urskiljer design på träningskläder från andra kläder.

Här är några av mina designfavoriter från Craft Sportswear:

> Race jacket. Extremt stilren längdjacka (funkar såklart också för löpning) som är uttänkt i minsta detalj. Här är samma jacka för herr för alla de som älskar FÄRG!

> Devotion jacket. SÅ MYCKET FÄRG! Dessutom stilren och perfekt för varmare vinterdagar och kallare vårdagar. En jacka jag använt massor!

> Focus hood jacket. Den perfekta jackan när man bara behöver ett extra skydd. Kanske inget för vintern men perfekt för svenskt sommarväder!

> Active comfort underställ. Igen: färg, färg, färg. Jag går runt i den korta underställströjan jämt och har den som t-shirt. Ett supertips!

Här kan du läsa mer om de tidigare avsnitten i Träningsglädje TALKS Vinterspecial:

> Avsnitt 3: så blir hemmaträningen den bästa träningen

> Avsnitt 2: träningspeppen – så blir träningen roligare

> Avsnitt 1: om att våga

I slutet av 2014 skrev jag det här inlägget med mina målsättningar inför 2015. Jag tänkte att vi skulle se hur det gick; för 2015 är året då jag började blicka bakåt – för att det ska gå ännu bättre framåt.

Hur brukar ni göra med nyårslöften och målsättningar? Blickar ni hela tiden framåt eller kikar ni bakåt också för att se hur det gått med det som var? Jag är nyfiken på hur ni andra gör!

Jag delade in mina mål i olika kategorier: för konceptet ”träningsglädje”, för min hälsa, upplevelser, yrkesmässigt och en punkt jag kallade för ”övrigt”. Detta var vad jag siktade mot:

TRÄNINGSGLÄDJE

> Fördjupa min internationella satsning och mitt nätverkande utanför Sveriges gränser och förtydliga mitt bloggande och mitt bloggjag.

Så blev det: jag satsade rätt intensivt mot detta under första halvåret. Men sedan kom erbjudandet från Metro; att blogga för Metro Mode och dessutom bli skribent för Metro Mode Hälsa så då lade jag om kursen.

> Intensifiera podden Träningsglädje TALKS och ge den mer kärlek.

Så blev det: min podcast går bra och under hösten har jag bland annat poddat med Charlotte Kalla (i en av få podintervjuer hon gjort). Jag har en dröm om min pod som jag inte tagit action på under 2015 men som jag ska göra mer research inför under kommande år!

> Konkretisera och utvärdera om mitt koncept som jag länge haft i huvudet, som involverar tryckta pärmar och föreläsningsturné, är något jag ska ta action på – och hur det i sådana fall ska formas och förverkligas.

Så blev det: den här punkten har jag inte alls hunnit med, kanske gör jag något av det under 2016 – kanske inte. Just nu har detta inte högsta prioritet.

> Fortsätta med och framförallt utveckla The Freedom Series.

Så blev det: check på denna! För visst har ni sett min skidfilm och den här maxade sommarfilmen?

HÄLSA

> Sänka prestationskraven på mig själv och sänka de krav som jag lägger på andra. Mer ”good enough” i mitt liv när det gäller sådant som jag själv inte kan påverka. Men givetvis fortsätta leverera över förväntningar på det stora hela. Den mentala balansen är klurig.

Så blev det: jag tycker att jag fått perspektiv på just detta även om jag behöver påminna mig om det rätt så ofta fortfarande.

> Åtgärda ryggen. Detta har jag jobbat med hela 2014 och ännu har ingen expert hittat lösningen. Mitt liv står inte och faller med en orörlig rygg men styrketräningen och mycket av den högintensiva träningen har gått i stå de senaste 12-24 månaderna på grund av den.

Så blev det: YES! Jag vet vad jag ska göra, nu gäller det bara att jag gör det. Det handlar i stort om att skapa nervbanor till muskler som jag just nu inte använder; eftersom de vägarna liksom vuxit igen. En fantastiskt rolig grej är att min rygg mådde extremt bra av att rida. Otippat på förhand men logiskt i efterhand; när jag rider så jobbar jag med de där musklerna vars nervbanor till dem vuxit igen…

> Träna mer. 2014 var ett fint upplevelseår men jag vill ha mer fokus och disciplin i mitt liv.

Så blev det: 2015 blev ett fint upplevelseår det med. Jag har haft både fokus och disciplin det här året, men jag behöver nog mycket av allt tror jag. Här skrev jag om träningsåret 2015!

UPPLEVELSER

> Cykla mer. Landsväg och cross, hela året.

Så blev det: nja, jag är inte jättenöjd med hur det blev med den här målsättningen. Jag vill cykla ännu mer och önskar att jag hade gjort det!

> Springa mer och utgå från den här drömlistan.

Så blev det: är det något jag gjort under 2015 så är det att ha sprungit många kilometer drömstig. Kolla här bara! Men, det finns stigar kvar att springa…

> Fortsätta med SUP, stand up paddling, i sommar.

Så blev det: jag köpte mig en riktigt bra SUP-bräda i somras och det visade sig att min hund också gillade den. Men det blev på tok för lite ändå!

> Gå utanför boxen mer. Lite otydligt men det är glasklart i mitt huvud så det kommer bli mer konkret för er när jag agerar på det, för det hamnar givetvis i bloggen.

Så blev det: yes, jag har varit på fjället i snöstorm och trotsat mörkret och stoppat in mer spänning i min vardag. Det var lite sådant; att gå utanför bekvämlighetsboxen, som denna målsättning handlade om.

YRKESMÄSSIGT

> Gräva ner mig i e-commerce för att utveckla mina digitala kompetenser. Jag har funderat länge på exakt vad jag vill bli bättre på och e-handel känns som en brunn som blir djupare och djupare samtidigt som den svämmar över med potential.

Så blev det: nja, denna får jag underkänt på.

> Jag har också, för första gången, satt ett inkomstmål. Inte i lön men i omsättning utifrån mitt företag. Pengar är inte, och har inte varit, min största drivkraft så detta mål är mest relevant när jag känner att pengar är kul. Mina tydligaste drivkrafter är frihet och utveckling – men pengar behövs. Jag tycker inte att det är fult att tjäna pengar så länge man gör bra saker med de pengar man tjänar (något som jag pratade om i den här podden).

Så blev det: året har varit ett steg framåt räknat i kronor och jag köpte mig en ny bil som en belöning för många timmars hårt slit.

ÖVRIGT

> Se mer film.

Så blev det: det har inte blivit 52 filmer som jag först tänkte mig men nog har det blivit runt 15 i alla fall – den jag minns mest är The secret life of Walter Mitty.