I slutet av 2014 skrev jag det här inlägget med mina målsättningar inför 2015. Jag tänkte att vi skulle se hur det gick; för 2015 är året då jag började blicka bakåt – för att det ska gå ännu bättre framåt.

Hur brukar ni göra med nyårslöften och målsättningar? Blickar ni hela tiden framåt eller kikar ni bakåt också för att se hur det gått med det som var? Jag är nyfiken på hur ni andra gör!

Jag delade in mina mål i olika kategorier: för konceptet ”träningsglädje”, för min hälsa, upplevelser, yrkesmässigt och en punkt jag kallade för ”övrigt”. Detta var vad jag siktade mot:

TRÄNINGSGLÄDJE

> Fördjupa min internationella satsning och mitt nätverkande utanför Sveriges gränser och förtydliga mitt bloggande och mitt bloggjag.

Så blev det: jag satsade rätt intensivt mot detta under första halvåret. Men sedan kom erbjudandet från Metro; att blogga för Metro Mode och dessutom bli skribent för Metro Mode Hälsa så då lade jag om kursen.

> Intensifiera podden Träningsglädje TALKS och ge den mer kärlek.

Så blev det: min podcast går bra och under hösten har jag bland annat poddat med Charlotte Kalla (i en av få podintervjuer hon gjort). Jag har en dröm om min pod som jag inte tagit action på under 2015 men som jag ska göra mer research inför under kommande år!

> Konkretisera och utvärdera om mitt koncept som jag länge haft i huvudet, som involverar tryckta pärmar och föreläsningsturné, är något jag ska ta action på – och hur det i sådana fall ska formas och förverkligas.

Så blev det: den här punkten har jag inte alls hunnit med, kanske gör jag något av det under 2016 – kanske inte. Just nu har detta inte högsta prioritet.

> Fortsätta med och framförallt utveckla The Freedom Series.

Så blev det: check på denna! För visst har ni sett min skidfilm och den här maxade sommarfilmen?

HÄLSA

> Sänka prestationskraven på mig själv och sänka de krav som jag lägger på andra. Mer ”good enough” i mitt liv när det gäller sådant som jag själv inte kan påverka. Men givetvis fortsätta leverera över förväntningar på det stora hela. Den mentala balansen är klurig.

Så blev det: jag tycker att jag fått perspektiv på just detta även om jag behöver påminna mig om det rätt så ofta fortfarande.

> Åtgärda ryggen. Detta har jag jobbat med hela 2014 och ännu har ingen expert hittat lösningen. Mitt liv står inte och faller med en orörlig rygg men styrketräningen och mycket av den högintensiva träningen har gått i stå de senaste 12-24 månaderna på grund av den.

Så blev det: YES! Jag vet vad jag ska göra, nu gäller det bara att jag gör det. Det handlar i stort om att skapa nervbanor till muskler som jag just nu inte använder; eftersom de vägarna liksom vuxit igen. En fantastiskt rolig grej är att min rygg mådde extremt bra av att rida. Otippat på förhand men logiskt i efterhand; när jag rider så jobbar jag med de där musklerna vars nervbanor till dem vuxit igen…

> Träna mer. 2014 var ett fint upplevelseår men jag vill ha mer fokus och disciplin i mitt liv.

Så blev det: 2015 blev ett fint upplevelseår det med. Jag har haft både fokus och disciplin det här året, men jag behöver nog mycket av allt tror jag. Här skrev jag om träningsåret 2015!

UPPLEVELSER

> Cykla mer. Landsväg och cross, hela året.

Så blev det: nja, jag är inte jättenöjd med hur det blev med den här målsättningen. Jag vill cykla ännu mer och önskar att jag hade gjort det!

> Springa mer och utgå från den här drömlistan.

Så blev det: är det något jag gjort under 2015 så är det att ha sprungit många kilometer drömstig. Kolla här bara! Men, det finns stigar kvar att springa…

> Fortsätta med SUP, stand up paddling, i sommar.

Så blev det: jag köpte mig en riktigt bra SUP-bräda i somras och det visade sig att min hund också gillade den. Men det blev på tok för lite ändå!

> Gå utanför boxen mer. Lite otydligt men det är glasklart i mitt huvud så det kommer bli mer konkret för er när jag agerar på det, för det hamnar givetvis i bloggen.

Så blev det: yes, jag har varit på fjället i snöstorm och trotsat mörkret och stoppat in mer spänning i min vardag. Det var lite sådant; att gå utanför bekvämlighetsboxen, som denna målsättning handlade om.

YRKESMÄSSIGT

> Gräva ner mig i e-commerce för att utveckla mina digitala kompetenser. Jag har funderat länge på exakt vad jag vill bli bättre på och e-handel känns som en brunn som blir djupare och djupare samtidigt som den svämmar över med potential.

Så blev det: nja, denna får jag underkänt på.

> Jag har också, för första gången, satt ett inkomstmål. Inte i lön men i omsättning utifrån mitt företag. Pengar är inte, och har inte varit, min största drivkraft så detta mål är mest relevant när jag känner att pengar är kul. Mina tydligaste drivkrafter är frihet och utveckling – men pengar behövs. Jag tycker inte att det är fult att tjäna pengar så länge man gör bra saker med de pengar man tjänar (något som jag pratade om i den här podden).

Så blev det: året har varit ett steg framåt räknat i kronor och jag köpte mig en ny bil som en belöning för många timmars hårt slit.

ÖVRIGT

> Se mer film.

Så blev det: det har inte blivit 52 filmer som jag först tänkte mig men nog har det blivit runt 15 i alla fall – den jag minns mest är The secret life of Walter Mitty.

Jag spenderade mitt 2015 framförallt på fyra ställen: i Åre, Stockholm, Halmstad och Hälsingland. Alla mina hem kan du läsa om här!

Efter att ha rest massor i november 2014 då jag var till New York, Curacao i Karibien och Paris på en och samma månad så var jag rätt så restrött när 2015 började. Så jag resten ingenstans alls första halvåret; däremot var jag i både Hälsingland och Halmstad en del. –Och på hösten var jag på en drömhelg i Stockholms skärgård såklart!

De tre utlandsresor jag gjorde under 2015 gick till Chicago, Dublin och London.

Vi börjar med Chicago som var en riktig fullträff; förutom att jag gick och blev sjuk vilket var så märkligt eftersom jag sällan blir sjuk. Ungefär såhär ser det ut i Chicago – så himla härligt!

Vi åkte dit för att min sambo skulle springa marathon! Vi hade fint och soligt väder och hängde vid vattnet en hel del. Sista dagen åkte hade vi en heldag med sightseeing och sandstrand.

Till Dublin åkte vi för att springa marathon så hela resan gick rätt mycket ut på just det. Vi hade gråväder hela resan men här är det ju färg i alla fall! Loppet då? Jo, det gick ju bra!

I november åkte jag till London för en av höstens bästa helger. Jag älskade verkligen den här Londonhelgen! Vi bodde på St Martins Lane och gick på musikal och shoppade en del…

Det har inte varit ett år med jättemycket resor men som det ser ut nu så kommer jag att ta igen det under 2016. Det finns så mycket jag vill göra och så många ställen jag vill åka till; bland annat Island!

Var 2015 ett rejält träningsår? Jag vet inte riktigt; det känns nämligen inte så – men jag kan ju ha fel. Mitt allra första inlägg 2015 handlade lustigt nog om att mäta min träning med appen training goal.

Rent generellt blev det allt tydligare att bloggare är de nya rockstjärnorna som jag skrev i det här inlägget från januari. Det finns mängder av bloggare som gjort kläd- och designkollektioner under året; bland annat Lofsan för Röhnisch, Sofie Lantto för Craft och Petra Tungården för Fitnessguru bland annat – om vi bara ska prata träning.

2015 var året då jag blev förälskad i vintercykling. Min kompis Karin kom upp och vi cyklade en hel del på snöfyllda vägar. Jag cyklade också en del på min trainer – och tog sikte på barmarkssäsongen på min racer. Jag cyklade inte så mycket under sommaren som jag hade önskat men pass som dessa alltså – eller som dessa när det blev lite varmare.

Framåt hösten tog jag fram min cyclocross igen och letade mig in på tomma skogsvägar.

Jag åkte en del längdskidåkning, men ändå lite mindre än jag trodde. Jag var med på en pressresa med några otippade deltagare och åkte längd i Åre och så gjorde jag några turer hit upp: till Vita Renen både i dagsljus och i mörker. Men den här kvällen är ändå den jag minns allra mest från förra vinterns längdpass.

I vintras började jag också att åka skejtskidor; jag tragglade teknik under många men korta pass och åkte mycket i Ullådalen. Att alltid lära mig nytt har varit ledord för mitt 2015 och jag lärde mig också att crawla.

I slutet av februari var jag ofta till Ottsjö; där värmde solen gott. Det var fin skare allt som oftast och vi tog sikte på olika stugor på fjället eller utsiktsplatser att vila på. Som den här dagen till exempel. Den bästa sortens träning! Att springa vintertrail på skaren fjället är extremt drömmigt.

Jag åkte rejält mycket utförsåkning förra säsongen. Om jag ska vara ärlig så strulade min rygg en del när jag åkte på egen hand; men när jag åkte med Rasmus så försvann allt strul. Jag trodde det handlade om hjärnspöken men nä, det handlade snarare om att åka med skidorna istället för att jobba mot dem. Att vara ute i backen en sådan här dag alltså – jag älskar det! Ibland var vädret inte lika strålande, men då var manchestern riktigt mjuk istället.

Hur den perfekta vinterdagen i Åre ser ut gjorde jag en film om: här ser du den!

Framåt mars kom suget efter backintervaller. Jag körde 10 backpass i mars och uppmanade alla andra att göra det med. Det här tipset håller jag fortfarande med om; ett smart sätt att lura hjärnan! Här är fler intervaller och dessutom trappintervaller i Halmstad. Jag tror att just backintervaller blev ett sätt för mig att komma ut och springa i våras; när alla andra pass kändes för tråkiga. Sedan satt liksom känslan kvar hela året.

I april började jag springa ”på riktigt” för året. Det märks i tonen när jag skriver; hur lusten vaknat och hur löparstegen spelar som en ljuv melodi i kroppen. Den 19 april skrev jag om löpning i motljus; årets första distanskärlek. Sedan sprang jag rätt ut i vitsippshavet! Mot slutet av april längtade jag efter långpass och den sista dagen i april sprang jag årets första långpass på 15 km och jag minns det så väl; tjälen hade precis gått ur marken och det var blött och kallt och alldeles underbart.

Den 12 maj anmälde jag mig till Dublin marathon och efter det sprang jag långt hela sommaren med devisen varje dag är en ny stig. I oktober sprang vi, och det gick ju bra.

Jag sprang runt Blanktjärn en naken dag i maj och det vårsnöade på mig när jag sprang Platåleden i Ottsjö. Jag sprang till Ristafallet och i juni hade jag kommit upp i distanser om runt en halvmara. Där höll jag mig hela sommaren igenom; vi sprang i Glasriket när vi åkte på minisemester och den 1 juli var det snöigt när jag sprang i Storulvån.

Sommarens allra största löparupplevelse var när jag sprang till Pyramiderna och Issjödalen. Aldrig har jag sprungit så långt och upplevt så mycket som under mina två somrar i fjällvärlden.

När det blev sensommar började min marathonträning mattas av lite och jag orkade inte riktigt hålla igång den. Jag sprang till Norge och det blev mitt längsta långpass. Men allra, allra jobbigast var Vertical K i Åre – alltså seriöst!

Augusti var en bra träningsmånad och jag var en frekvent löpare på leden mellan Rundhögen och Blåhammaren. Det var också i augusti som jag satte fart på styrketräningen igen; den träningen som hängde med mig som ett dåligt samvete för jämnan under 2015.

Jag styrketränade mest utomhus under året. Ljusa kvällar även när det stormade. Ibland tog jag med mig vikterna upp på fjället. Jag satte ihop pass även utan redskap. Men sådana här fullt ös medvetslös-pass älskade jag och de körde jag inomhus.

Jo, men nog har det varit ett bra träningsår trots allt. Framförallt har det varit massor av uppelvelsebaserad träning och det kommer vara ledordet även inför 2016. Jag vill ha intervallträningen som bas och långpassen på stig som självklarhet. Jag vill cykla massor och jag vill bygga allt det här på en stark grund med styrketräning.