2 december

Bilderna nedan är varför jag inte har något gymkort. Axelpressar med tung tegelsten, en fin form av bålrotation (vad heter övningen?) med en stock av något slag och så höga kliv upp på en gammal sten som använts i jordbruk en gång i tiden.

Lyft, dra, skjut, pressa. Simple as that. Du har även sett mig dra träd fram och tillbaka och slå på traktordäck med slägga.

Det där ovan var dagens första pass; det är ju den 2 december idag vilket innebär två av något i min träningsjulkalender. 1 styrkepass och 1 rörlighetspass blir två och några utvalda rörlighetssekvenser ska jag unna mig innan jag går och lägger mig.

Kalle Zackari Wahlström vann nyligen pris som årets förebild inom träningsvärlden (ett pris jag också varit nominerad till en gång i världen – en kille vann den gången också) och jag gillar hans filosofi; vi behöver inte krångla till träningen så himla mycket.

styrketräning på landet hälsingland IMG_1587styrketräning-på-landet-hälsingland-gifstyrketräning på landet hälsingland IMG_1618

Ta hand om er där ute!

Igår läste jag en klok persons ord och jag kände att jag ville dela med dem till er – för jag tror att det är fler som behöver höra dem. Det här läste jag:

Ibland klickar det till och man fattar saker man grunnat länge på. Jag har under flera år sprungit någorlunda regelbundet. Jag är ingen snabbspringare men ändå. Men sedan i våras har det gått så erbarmligt dåligt att springa. Jag orkar ingenting. Och orkar jag, så blir jag förkyld. En förbättring under semestern men sedan lika dåligt under hösten. Så fort jag kommit igång och drar upp tempot blir jag förkyld. Och jag har börjat tänka att promenader kanske är trevligt. Jag som hatar promenader. 

Jag var på Training Camp Stockholm på hälsomässan i söndags. Dagen innehöll både träningspass och föredrag. Jag var på ett föredrag om träning och stress. Träning skyddar mot stressjukdomar. Det vet nog de flesta som tränar och det vet jag också.

Han berättar att innan man har för högt stresspåslag är det bra att träna högintensivt som skydd mot stressjukdomar. Men har man gått in i för högt stresspåslag ska man träna låg- och medelintensivt för att bli frisk. Den högintesiva träningen ger bara mer stresspåslag. 

Va tänker jag. Är det så? Min kropp kanske säger ifrån. Känns ju väldigt logisk att det gick bättre på semestern. Det har varit ett tufft år. Mycket på jobbet och huvudansvar för hemmet så maken kan plugga. Jag är väl inte så stark som jag önskar och tror. Nu återstår att ändra attityd och vidta åtgärder. Jag tänker inte gå in i någon vägg.

Ta hand om er därute.

Jag tror att ibland kan det vara svårt att förstå vissa saker när man är så långt ifrån dem. När stressen är långt borta kan jakten på rekord och personbästan vara det bästa som finns i livet. Men så kommer dagen och att prestera på träning och tävling känns hopplöst och som ett tvång. Eller så blir man sjuk, som i texten ovan.

Att tänka att man ska maxa allting i livet är ohållbart i längden. Det går inte att på en och samma gång topprestera på jobbet, att konsekvent göra pers på milloppen och att vara den bästa partnern plus förmodligen rodda en massa andra projekt vid sidan av. Att maxa allting är att se varvtalen öka och snart gå upp mot rött. Om du har fullt upp på jobbet – ta det lite lugnt med träningen och sätt andra slags mål. Om du vill satsa stort mot ett träningsmål under en tid – designa resten av din vardag så att ekvationen går ihop.

Det finns en tid för all sorts träning; för den prestationsinriktade och för den hälsofokuserade. Den största tjänsten vi kan göra i vår fysiska hälsa är att se skillnad på dem och inse att båda två är meningsfulla, fast på olika sätt och inte alltid.

I en tid då det pratas mycket om stress och i en vardag där stressen alltid är närvarande, så tror inte jag att hälsa genom träning handlar om att i första hand piska intervaller eller att jaga mesta möjliga träning på kortast tid. Vår tid har fyllt hälsa genom träning med en helt annan innebörd.

halmstad strand vinter IMG_0727halmstad strand vinter sara IMG_0781

Saffransscones

Ikväll gjorde jag saffransscones till kvällsfikat. Ja, kvällsfikat! Ni hör ju; hur mysigt som helst! Jag är ingen person som kvällsfikar egentligen, men jag tycker alltid att det låter så mysigt – problemet är bara att jag aldrig är hungrig. Jag äter tre mål mat om dagen och inga mellanmål. Idag blev det alltså kvällsfika istället för middag och lunchen blev istället för frukost. Lite knasigt men värt i slutändan tack vare saffransscones!

Receptet är från Leila Lindholm vilket ofta i sig är en garanti för att man ser fram emot ett lyckat bak!

Saffransscones – recept från Leila Lindholm. Du behöver:

Mjölk, saffran, vetemjöl, salt, bakpulver, råsocker, smör, ägg, mandelspån

Såhär gör du:

Sätt ugnen på 250 grader

Koka upp 2 dl mjölk med 1 gram saffran och låt svalna

I en bunke, blanda 7.5 dl vetemjöl, 0.5 tsk salt, 1.5 tsk bakpulver och 0.5 dl råsocker

Tärna 125 g smör och nyp ihop med de torra ingredienserna

Blanda i 1 ägg och saffransmjölken och blanda till en deg

Platta ut till två kakor på en plåt, skär ett kryss och nagga

Pensla med ett ägg och strö över mandelspån och råsocker

Grädda i ca 10-15 minuter tills de blir gyllene

Jag åt mina scones med smör och svart vinbärsmarmelad och drack en stor kopp te till. Det var ljuvligt. Jag kan också tänka mig att de utgör en underbar adventsfrukost eller någon dag närmre inpå jul. Eller varför inte bjuda in några vänner till en julig afternoon tea!

Fler av Leila Lindholms recept finns här:

> En matig sallad med belugalinser från boken The fresh foodie

> Vanilla cherry lemonade

> Fluffiga amerikanska pannkakor

> Kanelsnurror – fantastiskt goda och fina bullar

Sara rönne Hälsingland IMG_1482saffransscones leila lindholm IMG_1512saffransscones leila lindholm IMG_1519hälsingland IMG_1374

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!