Träningsglädje

Jag visste inte vad jag skulle fixa till middag så det fick bli sallad på en spik. Det enda som riktigt passade var babyspenat. Snart visade det sig att jag hade lite fetaost i kylen också. Och lite lax i frysen. Och ett äpple. Och fruktgudens gåva till mänskligheten. Och lite pumpakärnor och solrosfrön i skafferiet. Helt plötsligt låg där en färdig sallad på tallriken som bara behövde en skvätt olja och lite balsamvinäger för att smaka exemplariskt. Så kan det gå när man gör sallad på en spik!

Jag har varit iväg och kört lite pump. Jag gillar fortfarande den nuvarande releasen med undantag för benlÃ¥tarna som hÃ¥ller pÃ¥ i en evighet. Men det gör ingenting för rygglÃ¥ten är fantastisk! Idag lade jag pÃ¥ lite mer vikt pÃ¥ rygglÃ¥ten, 5+2.5+1.25 per sida, men jag hade nog kunnat brassa pÃ¥ lite mer – den är ju sÃ¥ kort (jämfört med benlÃ¥ten…).

Jag fegade också på triceps och biceps och körde 2.5+1.25 per sida. Den viktkombinationen har jag nog haft på varenda pumpklass jag varit på i hela mitt liv så det vore ju trevligt att få utvecklas lite. Samtidigt är det jobbigt om det ska svida i varenda muskel under varje låt. Å andra sidan är det just därför jag är där. Jag är nog lite lat!

Klockan är strax efter lunch men jag har precis ätit en gigantisk frukost på kvarg smaksatt med vanilj och kanel tillsammans med mängder med blåbär och hallon, 2 ägg och så en stor skiva Leksands surdegsknäcke med saltrulle och cheddar. I förmiddags var jag nämligen ute på äventyr!

Ända sedan jag flyttade till Halmstad har jag hört att Lynga ska vara fantastiskt. Det är ett naturreservat ute vid kusten vars sandstrand många gånger blivit utsedd till Halmstadtraktens bästa. Ändå har man enligt ryktet stranden ofta för sig själv under sommarmånaderna. I förmiddags åkte jag dit, dels för att spana in stranden men också för att ta mig en titt på en gigantisk sanddyn som ska vara runt 36 meter hög.

Planen var att jag skulle göra detta tidigt imorse men… det visades 3 CSI-avsnitt pÃ¥ raken igÃ¥r kväll med början 22.25 sÃ¥ att gÃ¥ upp i ottan var inte det lättaste. Istället gick jag upp halv tio, velade ett tag och stack sedan iväg.

Jag tog bilen till Lynga som ligger typ 2 mil på andra sidan Halmstad. Det stod någon enstaka bil på den ödsliga parkeringsplatsen i skogen men jag hade hela tiden sällskap av fåglarna. Jag hittade en skylt som pekade mot sanddynen och följde den.

Sanddynen i sig är inte så imponerande. Man fattar knappt att man är på en sanddyn. Det är mest som en kulle med sand som underlag. Inte heller låg den särskilt nära vattnet. Allt jag såg var skog, skog och så mer skog. Istället för att gå samma väg tillbaka hittade jag en antydan till en stig och följde den. Det var lite snårigt och bökigt men snart kom jag ut på en större stig. Det var då jag började se dem: de oranga markeringarna! Och är det en sak som är säker när man ser markeringar, ja då är det att man ska följa dem!

Förmiddagen förvandlades snart till ett äventyr ute i Lynga naturreservat. Markeringarna gick genom strandskog och annan skog som skiftade i gröna och bruna vackra färger. Jag pinnade på och ruschade uppför en och annan backe för att få upp pulsen.

När jag följt markeringarna i 40 minuter undrade jag hur lÃ¥ng slingan egentligen var. Jag började oroa mig för att den skulle vara i flera mil och funderade pÃ¥ om jag borde vända och gÃ¥ tillbaka samma väg. Det alternativet verkade oändligt jobbigt. DÃ¥ var det mindre jobbigt att fortsätta följa markeringarna även om det innebar en längre väg…

Efter en timme från det att jag parkerade vid Lynga var jag åter vid parkeringsplatsen. Slingan var inte på flera mil. Den var bara på 4.7 km! Men jag hade ännu inte sett stranden. Jag hittade en skylt som pekade mot stranden knappt 1 km bort och sprang mot den.

Eftersom vädret var bÃ¥de grÃ¥tt och disigt sÃ¥g jag inte nÃ¥gon horisont men nedanför mina fötter bredde sig en magnifik sandstrand ut sig och jag förstÃ¥r de som säger att Lynga strand är den bästa. Däremot förstÃ¥r jag inte varför här inte sägs vara nÃ¥got folk…

Utsikt från sanddynen

Sprakande färger på väg nedför dynen

Mysig strandskog

Mitt ute i ingenstans