Bloggen Träningsglädje, www.traningsgladje.se, är en hälsoblogg och en blogg om träning som funnits sedan 2006. Idag är Träningsglädje en av Sveriges största bloggar inom outdoor; till exempel cykling, löpning och skidåkning.
Jag som skriver hälso- och träningsbloggen Träningsglädje heter Sara Rönne. Jag vill uppleva livet och tusen känslor i ett par löparskor, på en cykel eller på skidor – med svett i håret och endorfinruset i kroppen.
Här på min blogg kan du läsa om löpning, cykling, skidåkning, simning, styrketräning, träningsresor, tankar om hälsa, träning och livet – och så en hel del mat och recept.
Jag minns inte mina personbästan eller rekord, men jag kommer ihåg alla känslor. För mig är det resan som är målet med min träning. Träningsglädje när det är som allra bäst.
Jag bor i Åre och Stockholm. Mitt hjärta slår för somrar och vintrar. Träning inomhus och utomhus. Jag är utbildad skidlärare och cykelinstruktör. Jag är anlitad inspiratör och föreläsare.
Min blogg Träningsglädje är en del av mitt jobb. Jag jobbar med digitala medier och framförallt digital PR och content management. Jag föreläser ofta om olika aspekter i vår digitala samtid. Jag är även frilansande fotograf och skribent.
Tusen tack till dig som läst den här träningsbloggen under alla år – och som varje dag fyller den med meningsfulla kommentarer och som skickar mig uppskattande mail. Du är en stor del av traningsgladje.se – och du är en bidragande faktor till varför den här bloggen så ofta finns på topplistor när bästa hälsoblogg och träningsblogg ska rankas. Du inspirerar mig!
Kontakt: [email protected]
Twitter, Instagram, Snapchat och Pinterest: @sararonne
Jag tar gärna emot pressinformation. För icke beställt material ansvaras ej. Alla samarbeten (affiliatelänkar och sponsrade inlägg) märks ut enligt marknadsföringslagen.
Solen skiner från en lätt blå himmel och just nu slår det mig att jag älskar livet. Jag kommer fortfarande inte i mina smalbyxor, jag springer inte så snabbt som jag skulle vilja och jag är inte bäst, snyggast eller starkast i världen – eller ens bland mina vänner på Facebook. Men who cares? Snart ska jag ut på lunchpowerwalk i solen!
Ikväll serverades här supermat. Och nyss mixade jag ihop superbollar. Spirulinabollar!
Jag har shoppat loss på Hemköp: jämfört priser, kollat om grejer var ekologiska och letat onödiga e-nummer. Jag kom hem med mycket jag var nöjd med och en del jag var lite misstänksam över. Men det går väl inte att kamma hem alla rätt på en gång. Valnötterna fick t.ex. bli av Eldoradomärket – det andra alternativet var Hemköps egna märke men jag såg att liknande produkter innehöll dumma tillsatser och Eldorados valnötter innehåller i alla fall ”bara” valnötter.Mest förvånad – och glad – blev jag när jag hittade Saltå Kvarns bruna(!) torkade aprikoser. Inget tillsatt socker och inga tillsatser. Trodde inte att jag skulle hitta sådant i mitt lokala Hemköp…
Mellan So You Think You Can Dance och CSI gjorde jag ett gäng spirulinabollar av mina nya fynd. Jag mixade ihop 4 torkade aprikoser, typ 4 torkade fikon, ett gäng cashewnötter, några paranötter, lite solrosfrön, lite lite ”riktigt” kokosfett och så typ 1 tesked spirulinapulver.
Förmodligen blir det bäst om man blötlägger den torkade frukten först men hey, TV-pauser tillåter inte sådant… dessutom gick det utmärkt att mixa allting ändå. Smeten är fast men kladdig och kan enkelt formas till bollar, som pricken över i rullade jag dem i kokosflingor innan de fick åka in i kylen i väntan på att bli uppätna. Jag undrar om jag kan lura i Grabben att äta en?
(Exotic snackspåsen innehåller inga frystorkade jordgubbar eller kaneläpplen med yoghurtöverdrag uta naturella cashewnötter, haha…)
Före mixandet.
Efter mixandet, men innan rullandet.
Efter allt – men innan de blivit uppätna… (jag åt 1)
Det var dags för mera löpning ikväll. Intervaller på löpband. Jippikayey, eller nåt. Jag har inte riktigt kommit underfund med intervallerna, jag kan gå och tokladda och så går det sådär – och så kan jag tveka inför det, genomföra, och så går det riktigt bra. Lite oförtjänt bra.
Ikväll gick det oförtjänt bra. Jag hade ätit lite för nära inpå, hade skoskav på foten och fick ett av de äldre löpbanden. Men vilket löpband sen! Det var tokbra! Det är lite lägre än de allra nyaste löpbanden och gav mig en bättre känsla. Ibland är image everything – på löpband är känslan everything, för att skriva lite swenglish.
Jag körde ett slags trappintervaller. Först 1 minut, sedan 2, 3, 4, 5 och 7. Den sista skulle egentligen varit 6 men det gick så grymt bra så den sista minuten vred jag upp hastigheten ett snäpp, lyssnade på Scooter på Ipoden och bara log. Känslan i kroppen var fantastisk. Löpningen flöt på, lätt och rytmiskt, och jag rös över hela kroppen.
Efter intervallandet gick jag och letade fram en stepbräda, ställde upp den på högsta nivån och körde lite jämfotahopp. Dels snabba hopp (upp-ner-upp-ner utan att riktigt ”landa”) och även hopp där man landar i en benböj på både bräda och mark. Jag körde även några burpees men det var rätt jobbigt. Jag hade en tanke om att göra 100 men jag vet inte hur jag tänkte där. Någon gång inom en snar framtid ska jag fanemig ägna ett helt pass åt att köra burpees och då ska jag göra 100. Sådeså.
När jag hoppat klart tänkte jag bränna av 10 minuter intervaller till så jag ställde mig på ett annat löpband och satte igång det. Men då gick det inte alls. Det kändes tungt och tråkigt och motigt, så jag slutade. Istället plockar jag med mig känslan från mitt nya favoritband och leendet från intervallminut 7.
Jag hittade en snygg träningströja igår som jag köpte. Den är knallgul i bekväm loose fit-modell och kommer från Etirel. 180 pix på Intersport. Jag tokgillar gult!
