Test: Craft tröja (lager 2)

I våras testade jag och några andra bloggare en del plagg för Craft. Vi skrev precis vad vi tyckte om dem här på bloggen (ärlighet varar alltid längst) och så skickade vi en utvärdering till gänget på Craft med våra åsikter och synpunkter: det vi tyckte var bra och det vi tyckte kunde bli bättre. Under några veckor framöver fortsätter testandet och denna vecka har vi testat en mittimellantröja från Craft.

Jag har faktiskt bara bra grejer att säga om den här tröjan. Den är sjukt bekväm och numer skulle jag inte kunna tänka mig en träningsgarderob utan den här tröjan. Det är ingen typisk underställströja och ingen tjock yttertröja – utan helt enkelt en mittimellantröja.

Jag har använt tröjan till lite olika saker. Jag har sprungit med den innan det blev smällkallt (med en klassisk underställströja under), käkat hotellfrukost med den tillsammans med ett par mysbyxor, åkt alpint med den (den är perfekt ovanpå en tunn funktionströja under skidjackan) och spenderat rätt många bilresor i den och känt mig riktigt bekväm i en mittimellanklädsel.

Jag vet inte riktigt hur jag ska förklara materialet. Det är mjukt men stabilt och inte supertunt och sladdrigt. Det känns lite hitech, men inte för mycket. Det är mjukt men stadigt helt enkelt! Jag har aldrig känt mig fuktig i tröjan och jag tycker att den är precis lagom på alla sätt.

Tröjan kammar hem full pott i kategorin passform och funktion – och även design. Jag tycker att den är lagom rolig. Vanligtvis kan jag tycka att sådana här svarta plagg är lite tråkiga men jag gillar blixtlåsen och tycker faktiskt att de räcker. Om ni inte redan förstått det så älskar jag den här tröjan (jag brukar kunna hitta något

Mina tidigare Crafttester:

Vintertights

Underställsboxers

Löparhandskar

Vill du veta vad de andra testbloggarna tyckte? Läs mer på:

Spark i Baken

Snabba Fötter

River Springer

Karin Tri

Upp och Hoppa

Var det inte roligare än såhär?

Jag har inte älskat livet hela dagen. Under functional movesklassen blev jag rätt less. Jag var peppad när jag gick dit, peppad när jag träffade snygga bloggläsaren Anna, peppad trots att jag kom till klassen alldeles för tidigt och peppad när jag klev in i salen. Sedan var ingenting roligt längre. Övningarna kändes knasiga, jag fick ont lite här och var (ja testa att ligg på en stepbräda och ha höften precis utanför – det är inte jätteskönt. Dessutom förstår jag inte var den övningen ska kännas…) och så blev jag sjukt irriterad över att ligga på en supersmutsig bräda. Stepbrädor brukar folk ha skosulor på, jag vill helst inte ligga och kränga på en sådan efter det. Och så blev jag irriterad över att vi inte fick ha mattor. Och så blev jag irriterad över ljudnivån. Jag vet inte hur det är men jag tränar inte bättre när jag får ont i öronen. Rösten är ett viktigt instrument för instruktörer men det blir bäst när den används på rätt sätt. Skrik funkar bäst utan mick.

Ja ni hör ju att jag är på viset. Men jag kan i alla fall hoppa jag också, precis som Grabben. Sådetså. Nu ska jag fixa mat, sedan blir det jobb framför TV:n och någon gång ikväll ska jag också packa mina grejer inför helgen. Och hur är det nu, går det något Criminal Mindsavsnitt efter midnatt eller?

Kraftgång!

Grabben följde med på powerwalk på lunchen, eller kraftgång som han kallar det. Fast han säger ju inte kraftgång heller. På sin halländska dialekt blir det typ kuaftgång, men jag klandrar honom inte för det.

Solen sken och snön låg snällt på marken och jag hade på mig mina X-talons och Grabben sina La Costesneakers. Gissa vem det var som gick och svor på bästa Tobbe i Köping-manér! Ja inte var det jag i alla fall…

Grabben hoppar som vanligt

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!