Vi har precis checkat ut från vårt hotell i Camps Bay här i Kapstaden. Vi bodde ganska många nätter på South Beach Hotel ett stenkast från Camps Bay Beach, på en tyst liten gata alldeles bakom polisstationen. Härifrån var det lagom långt till allt; vår frukostfavorit Baked Bistro, våra middagsfavoriter UMI och Codfather – och så kostade en Uber in till de mer centrala delarna av stan inte mer än drygt 30 kr.

South Beach är ett lägenhetshotell med stora rum; balkong mot havet och med utsikt mot Lion’s head – gigantiskt badrum och kök. Varje dag fylldes kylen och skafferiet på med frukost och vi valde att äta hemma några gånger när vi inte hann iväg på frukost innan vår nästa planerade aktivitet.

South Beach har fått betyg 9.4 av 10 på Booking.com och jag brukar kolla en hel del på snittbetygen innan vi bokar – likaså gäller restauranger, fast då går jag mer utifrån vad andra gett för betyg på Google eftersom jag utgår från Google maps.

Jag är nöjd med att vi valde att bo i Camps Bay; det ger lite mer semesterkänsla och lite mer lugn och ro än att bo mer mitt i stan. På morgonen – eller eftermiddagen – kunde vi sitta på balkongen och se palmbladen vaja mot bakgrund av havet och den blå himlen.

…eller, himlen var inte alltid blå. Det har varit rätt varierat väder och ibland har det blåst massor, någon timme har det ösregnat – men resten av tiden har det varit fint. Som sommaren i Sverige ungefär!

Det som var riktigt bra med South Beach i Camps Bay har varit servicen från alla som jobbar här – och så har det varit riktigt bra wifi. Det kanske låter trivialt men vi har spenderat många timmar med att jobba och då blir man tokig om surfen är långsam. En annan toppenbra sak var att man inte behövde ha med sig en adapter för där uttagen sitter finns olika slags hål i väggen att välja mellan, så att det funkar oavsett om man har en brittisk eller till exempel svensk sladd!

Just nu byggs hotellet ut för att bli ungefär dubbelt så stort – hösten 2016 öppnar man de nya rummen. Om du ska till Kapstaden då så rekommenderar jag att boka boende här!

Här är en film från South Beach Camps Bay:

> Alla mina tips till Kapstaden hittar du här!

Det finns en jacka som alltid åker med i min packning när jag vill säkra upp inför lite sämre väder. Alltså en jacka som passar en typisk svensk sommardag. När jag springer långt så har jag alltid den här jackan med mig i packningen; den väger ingenting och är enkel att vika (eller ja – knyckla) ihop till en liten boll och stoppa i köparryggsäcken – eller i fickan på en cykeltröja om man är ute på två hjul.

Även om namnet på jackan har bytt namn och lite design under årets gång så har jag haft olika versioner i säkert 5-6 år.

Jackan jag pratar om är Focus hood jacket från Craft. Den finns som löparjacka, som cykeljacka och som cykelväst (fast för cykling så heter den Featherlight men är gjord i ungefär samma material). Grunden är densamma i alla tre varianterna; superlätt material som ger ett lagom skydd mot blåst och lättare regn. Featherligt är gjord för cykling, med lite fickor och annan passform – medan köparmodellen Focus hood jacket är designad för löpning.

Ni har sett mängder med bilder på mig med just den här jackan i olika färger – och det är just för att jag gillar den massor.

> Här hade jag Focus hood jacket på mig på en hike uppför Lion’s Head i Kapstaden. Det var sen eftermiddag, det var blåsigt – och i början av hiken så regnade det lite på oss. Regndropparna stannade kvar utanpå jackan och torkade snart bort.

> Här är samma jacka i snyggt vinröd nyans med härlig print – jag körde back/cirkelträning i fjällen i slutet av september. Älskar hela den här outfiten förresten, supersnyggt ju!

> I början av april såg jag ut såhär när jag sprang längs havet i Halmstad. Då hade jag en neongrön jacka på mig – i sådant väder som liksom är soligt och fint men som även kräver pannband. Förmodligen körde jag ett tunt underställ underst.

> När jag sprang förra sommarens bästa trail i Åre åkte jackan på igen; då var den lila med detaljer i orange – just denna variant har jag nog slitit sönder för den har varit med absolut överallt. Jag började använda den redan i mars i Åre!

Såhär ser Craft Focus hood jacket ut i lite mer närbild:

Just den här nyansen heter schock och jag gillar färgen massor. Den är färgstark men ändå sober tycker jag. Materialet är riktigt tunt och lätt – och det är bra med lite reflexdetaljer här och där.

Jackan finns i lite olika färger; här hittar du den! Jag tycker att den svartmönstrade är vansinnigt snygg också – och den i turkos!

PS. Älskar för övrigt att springa med skärm. Förra sommarens favorit kommer hålla i sig också i år! Mina glasögon kommer för övrigt från Bliz, men jag minns inte vad modellen heter…

Du som yogar har hört den välbekanta uppmaningen många gånger förut; att släppa prestationen och lämna den utanför rummet, att inte bry sig om vad andra gör och istället bara fokusera på dig själv. Ändå tror jag att många glömmer just de orden så snart de tystnar. Och det är synd – jag tycker att yoga behandlas på ett problematiskt sätt i sociala medier och det tenderar att bli så mycket prestation och utseende.

Alla ska göra headstands och examensbeviset får du genom mängden likes när du postar det i sociala medier. Dessutom ska yoga vara avklätt av skäl jag inte riktigt begriper – men om någon förklarar det för mig kanske det finns en logisk anledning.

För mig finns det en enkel lösning på min tveksamma inställning till yoga på sociala medier – och det är att inte följa avklädda yogakonton med avancerade show off-konster. Jag själv hittar nämligen inte lusten till yoga i det formatet – men jag vill fortfarande inspireras till yoga genom just sociala medier. Låter det lite dubbelt?

Jag hittar lusten till yogan i det som är tillgängligt; lite mindre bikiniyoga – och lite mer i min verklighet. Yoga_stories på Instagram är en av mina favoriter eftersom det Therese gör är applicerbart. Det är inte enkelt alla gånger, men hon får till en skön mix som inspirerar mig. Framförallt poster som den här, den här – eller denna sekvens som jag älskar.

Jag är medveten om att jag färgas väldigt mycket genom det filter som är kopplat till just mina känslor för yogan. Jag och yogan har ett love-hate relationship, och framförallt är jag väldigt känslig när det kommer till yoga och prestation. För mig behöver yogan verkligen vara extremt prestationslös eftersom det ligger prestation i så mycket annat som jag gör. Och när jag säger prestationslös så menar jag verkligen prestationslös. Alltså utan en värderande kommentar från någon bredvid mig – eller på Instagram – om liknelser till kylskåp eller sälar över sin egna prestation.

Men jag vet att vi alla är olika; du kanske behöver mer av en utmaning med din yoga – och ser det som ett utlopp för något annat än den läkande effekten som jag söker. Det fina med livet är att det är olika och vi har alla olika uppfattningar – och vår egna verklighet.

Att släppa på prestationen behöver inte handla om att man faktiskt inte kan; för mig handlar det mer specifikt om att jag vet att jag inte ska utmana alla positioner för att inte tappa syftet för min kropp. Vi är ju så vana vid att vara duktiga för andra, även om det bisarrt nog handlar om en yogainstruktör, att vi glömmer bort hur det ska kännas i oss själva utifrån de olika förutsättningar vi har på mattan.

Den yoga jag gillar är den som låter mig veta varför jag gör just vad gör. Då kan jag applicera det på min kropp. Yoga med ett syfte – eller framförallt: yoga för mitt syfte.

Någon annan (läs: många) kan ha absolut ha ett syfte med sitt huvudstående, mer än att det ”är coolt att kunna”. Yoga är som bekant äldre än Instagram – det finns mer bakom än att det ska vara snyggt på bild. Men frågan är om vi vet varför vi gör vad vi gör?

Lite därför vill jag trilskas med att posta väldigt enkel yoga; för det är också yoga. Som den här bilden som är extremt utstuderad.

Sedan förstår jag att yoga ska vara roligt, lustfyllt och allt det där andra – och att det är roligt med bilder på acroyoga och avancerade positioner som är upp och ner på alla möjliga sätt. Framförallt är det ju bekräftande – den formen av drog som flödar hejdlöst i sociala medier.

Förutom yoga_stories tycker jag även at Vevve är befriande härlig; hennes blogg hittar du här. Jag rekommenderar att du läser ikapp lite! Och om du vill leta dig utanför normen med trådsmala vita kvinnor som yogar så tycker jag att du ska leta upp mynameisjessamyn på Instagram. Yoga är inte tillför en enda typ av fysisk kroppsform – yoga är för fler.

Vem inspirerar dig inom yogan? Vem tycker du är duktig på att hålla den applicerbart? Och vad tycker du om det jag skriver i det här inlägget?

Mina tights kommer från Daily Sports. T-shirt från Asos.