Sist jag åkte skejtskidor så var jag lyrisk; det kändes så himla bra. Tyvärr var den känslan som bortblåst idag. Jag hade en platt skejtbädd under skidorna i eftermiddags men det hjälpte inte. Det gick rent ut sagt bedrövligt. Alltså riktigt uruselt. Huvudet var inte med vilket gjorde att tekniken inte satt. Funkar inte tekniken så funkar ingenting i mitt skidåkarliv.

Det positiva jag tar med mig från mitt skejtpass på en halvtimme är att utveckling sällan är spikrak. Det handlar ofta om några steg framåt följt av ett steg bakåt. Och så håller man på sådär tills man blir bättre och bättre. Dagens pass var det där steget bakåt och det är skittrist.

Kan inte du berätta något kul istället? Vad som helst! Något roligt som hänt dig idag eller något annat som du gläds med.

Skejtklädd med handskar, skidbyxor, underställ och lager 2-tröja från Craft och väst från Marmot. Mössa från Icebreaker.

När det börjar bli vårvinter är det ljust till långt in på kvällarna och de sena kvällspassen i Ullådalen är en riktig njutning med en fin solnedgång bakom Mullfjället som kuliss. Igår blev det också ett sent kvällspass i Ullådalen; men i kompakt nattmörker. Fullmånen orkade inte riktigt fram bakom molnen och bara pannlampan visade vägen.

Jag valde skejtskidorna igår. En riktigt bra grej med just skejt är att skejtpjäxor är så otroligt bekväma. Det var i december 2014 som jag köpte min skidutrustning här på Intersport i Åre – och det har blivit en del skejtpass sedan dess. Jag har harvat runt och tragglat och det har inte varit någon spikrak utvecklingskurva. Mitt allra första pass på skejtskidor var i Idre med en riktig supercoach, och snart är jag nog redo att ta mig an nya tekniktimmar med skidtränare.

Igår kväll var första gången som jag på riktigt kände att jag hade det under kontroll under långa stunder. Jag kunde glida ut på varje skär och riktigt jobba med benen. Det är en sådan otroligt härlig känsla när man känner att det sitter!

En annan bra grej med skejtskidor, förutom riktigt bekväma pjäxor, är att jag är mycket tryggare på skidorna i utförsbackar. De känns mycket stadigare helt enkelt, kanske för att de är kortare?

Om du är i Åre och åker längd så är det ett hett tips att åka till Ullådalen på kvällen. Ofta pistas spåren i Ullådalen under sen eftermiddag vilket ger riktigt fina spår och en nylagd skejtbedd till kvällspassen några timmar senare! Chansen är hög att du har fjället för dig själv; ta med en pannlampa och njut av en fin skidtur!

Bilden nedan är för övrigt från längdspåren i Åre Björnen för exakt ett år sedan. Det var förra årets mest magiska skidtur. Det är något visst med mörkret alltså; det är som att alla sinnen slås på och är extra uppmärksamma!

Vintern är inte över – efter jobbet fick jag ett ryck och åkte upp till Ullådalen för att åka längdskidor. Åre har varit lite som en alpby hela vintern; tunt med snö i byn men bättre snödjup uppe på fjället. Så också i Ullådalen. När det regnar här nere så snöar det där uppe. Det syntes på bilderna på Facebook; det var tydligen fin nysnö för skidåkarna i Tväråvalvet – och ett orört snötäcke i längdspåret.

Jag knäppte på mig skejtskidorna och tog mig ett varv i spåret. Jag tror att det är en fem-sex kilometer eller så. Vi var helt ensamma och det var ett härligt avslut på dagen. Dessutom är det häftigt att man i byn kan springa i vårskor och på fjället är det vinterkläder som gäller. Just idag var det bara solskenet som fattades för att det skulle kännas lite som att vara utomlands.

Den här vintern har inneburit mycket lärande; att cykla cross kanske inte var så annorlunda mot att cykla landsväg men skejt har varit väldigt annorlunda jämfört med klassiskt. Även om min utveckling inte går så himla snabbt så blir jag ändå långsamt bättre för varje gång jag åker. Idag var till exempel första gången jag faktiskt åkte en ”längre” runda istället för att åka flera varv på en kortare bana.

Det är stärkande att kliva utanför sin comfort zone!