Just idag är jag stark. Och jag älskar känslan! Dessutom gör den mig på ett fantastiskt humör! Och grym! Och lycklig!

Efter jobbet stack jag iväg till gymmet igen och brände av 27 minuters intervallande på crosstrainern. Pulsen toppade på uppemot 90% under mina 1-minutrare. När det var klart anslöt jag mig till den stooora folksamlingen som köade utanför den stora salen på Form. Det var värst vad Zumban har slagit som träningsform bland tjejer. På Sats har jag hört att det kan stå upp till 180 pers i kö i systemet. Galet! Men – med rätt instruktör är det hur kul som helst. Och på Form har vi en grym Zumbainstruktör!

Jag kollade pulsklockan lite nu och då under klassen och såg att den ofta visade runt 75%. Det är ingen überjobbig träning vi pratar om alltså – men det är en överdos med rörelseglädje och det är fantastiskt roligt!

Matematiken för dagen säger drygt 1600 kalorier in – och drygt 1500 kalorier ut. Jag känner mig grymt stark. Idag har varit min dag!

Middagswok på lax och grönsaker (minus ris för mig, och minus vinflarrorna i bakgrunden för både mig och Grabben).

Sofy bjöd mig på dagens insikt när hon skrev ”gör varje dag värdefull” på sin blogg. Jag har redan fallit handlöst för det uttrycket och blev löjligt glad när det låg gratis nummer av Fitness Magazine i omklädningsrummet på gymmet och att jag kunde låna ett gratis hänglås från skålen i receptionsdisken eftersom jag glömt mitt hemma. Två små saker som gjorde så mycket. Det är de små sakerna i vardagen som gör den stora skillnaden i längden.

Jag testade ett nytt pass på lunchen, funktionell cirkel. Inte en nyhet för mig i sig – men första gången jag körde det på Form Friskvård. Det var riktigt bra – det vittnar pulsklockan om!

Vi körde 3 varv på 12 stationer. Första varvet var på 45 sekunder per station, andra varvet på 30 sekunder och tredje på 20. Men på tredje varvet skulle vi köra en annan konditionsövning mellan varje station, och den var på 10 sekunder. Maxpuls på klockan betyder maxad glädje i hjärtat!

Skor på fötterna: Adidas. Skor i handen: Nike. Tights: Nike. Tröja: Etirel. Jacka: Adidas. Vattenflaska: Adidas. Tidning: Fitness Magazine. Bro: Halmstads Brooklyn bridge!

Jag har varit på Itrim igen. Denna gång på Sveavägen. Mamma ser det som sitt projekt att ta med mig på alla Itrimanläggningar i Stockholm. Hennes favorit är hemmacentret på Stureplan så jag ska försöka klämma in det också innan jag åker hem till Halmstad. Och Itrim i Liljeholmen. Och söndagens dubbelpass med Emil. Och ett till Piapass. Och en funktionell styrkeklass med Jessica. Och att träffa alla kompisar jag inte hunnit träffa. Och visa min lägenhet för en ny hyresgäst. Och så får jag inte missa Biggest Loser som börjar på måndag. Och så är det säkert en massa mer också. Ja just ja – min födelsedag till exempel. Att åka hem till Halmstad om en vecka kommer kännas som rena konvalescenten!

Efter Itrimträningen träffade vi spetsen från Sportlife: Emil och Carro. De såg ut som 2 Les Millsare redan på långt håll. Det går inte att förklara men det har att göra med de baggysportiga jeansen, sportjackan från Nike och färgglada scarvsen. De tillhör sekten och imorgon ska de på väckelsemöte. Les Mills är ett fascinerande koncept!

Med träningsskorna i högsta hugg!

Mamma och Nilla

Carro och Emil