Jag förvånade mig själv med att längta efter body pump häromdagen. Jag är vanligtvis inget pump-fan. Mest för att det är så sablans många reps att jag blir alldeles uttråkad. Men jag har hört mycket gott om nya releasen och var sugen på att testa. Imorse provade jag!

Det har ju hunnit gå några timmar sedan passet men det jag minns alldeles särskilt från pumpen är glädjen som skuttade runt till bicepslåten. Den var grym! Eller ja, inte låten i sig – utan det som kördes till låten. Hela bicepsdelen passade mig perfekt! Ryggdelen med. Fast det var nog mest för att jag kände mig stark. Av alla muskler som körs igenom känns ryggen som den lättaste. Jag hinner inte blir sådär trött som jag blir i benen eller bröstmusklerna – det är ju relativt sett väldigt få repetitioner… och ja, visst kan jag lägga på mer vikt men det blir ju lite lustigt när man har rätt mycket mer vikt på rygglåten än benlåten. Fast man ska nog inte bry sig om lustigheter…

Efter pumpen körde jag lite lågintensiv konditionsträning. TV-apparaterna visade strunt och jag måste uppdatera min musik i iPoden så 40 minuter på en konditionsmaskin kändes evinnerligt tråkigt. Då. Nu känns det mest skönt.

Jag var på gymmet och tränade ett megasnabbt benpass på lunchen. Försökte köra på tunga vikter för att skapa en annan trötthetskänsla än det segna långdragna mångrepstränandet.

Uppvärmning: 10 minuter cykel. Jag cyklade bredvid Grabben och trots att jag hade både högre kadens och högre motstånd kom han mycket längre. Snacka om att min cykel gick i uppförsbacke och hans i nedförsbacke…

Benböj i Smith: 8, 12, 16, 12, 8 reps. Har svårt för denna typ av benböj och får lätt ont i ryggen när jag lägger på vikt trots att jag teknikslipat med PT.

Benpress i maskin: 16, 12, 8 reps. Älska benpress men när det är tung vikt är det svårt att komma ”upp” ur utgångsläget…

Benspark: 16, 12, 8 reps.

Bencurl: 16, 12, 8 reps.

Jag har precis kommit hem från ett intervallpass på löpbandet. 40 minuter stod det i min vita bok. Tur att jag hittat min iPod!

Jag hade planerat in en pyramid från gång till ganska högt tempo (för att vara mig). När jag var högst upp på tempopyramiden skulle jag ta ned igen. På så sätt hade jag redan avverkat 20 minuter utan att jag typ gjort något. I huvudet alltså. I verkligheten hade jag redan hunnit bli supertrött, supersvettig och sprungit rätt så snabbt.

När pyramiden var övervunnen var det bara 20 minuter kvar och dessa ägnade jag åt 2-minutersintervaller. Mot slutet av dem hade jag blivit rätt så trött igen och förvånats över hur fort jag tog slut. Det sa bara pang och så blev jag hur trött som helst. De 80 första sekundrarna var superlätta och det kändes som om jag kunde hålla det tempot en hel mil. Men så tickade klockan över 80 sekunder och så dog jag. Gång på gång. Som tur var återuppstod jag lika snabbt varje gång…

Efter de 40 minutrarna på löpbandet körde jag lite snabbstyrka. Militärpress, sidolyft med hantlar och drag till hakan med stång. Det var snabbt överstökat och det var tur för jag var trött. Nu sitter jag hemma och dricker blåbärsvatten istället…