Nästa gång du är baksugen ska du prova en ny variant av kanelbullar tycker jag. Prova att riva ett äpple som fyllning, bre på äppelmos över smöret och kanske riva över mandelmassa som ger extra god smak. Som om inte det vore nog; testa att göra nya varianter på kransar och längder!

Jag gör under våren ett roligt samarbete med Kiviks Musteri där jag lagar några av deras recept. Just dessa äppelbullar har jag haft span sedan i höstas – alltså redan innan vårt samarbete inleddes, men det är först nu som jag satte igång med baket. Och minns du den här glutenfria äppelkakan som jag gjorde förra våren? Här finns hela deras receptbank!

Ni som följer mig på snapchat (jag heter ”sararonne” där) kunde se lite behind the scenes från den dagen då jag bakade dessa bullar. De vad både goda och extremt fotovänliga. Allra finast var nog flätan – eller den superenkla kransen:,

Allra godast att äta är nog den enkla runda kransen, för där ligger fyllningen och gottar sig i ytterkanterna samtidigt som äppelskivorna blandas med härliga smaker av kanel och mandelmassa och är härligt mjuka och saftiga.

Dessutom är den så enkel att göra. Bara kavla ut degen till en rundel och sedan bre på smör, äppelmos och pudra över kanel. Riv över mandelmassa och skiva äpplen som du koncentrerar till mitten. Vik in kanterna och nyp till lite lätt så de stannar på plats. Såhär ser den ut innan den gräddas:

Innan den gräddas så penslar jag med ägg och strör över vanligt strösocker (som du ser har jag på lite extra socker på äppelskivorna).

Flätan då? Ja även den är superenkel att göra:

1. Kavla ut degen som vanlig till en rektangulär form med kortsidan mot dig (det blir enklast att ”fläta” då). Ett tips är att kavla ut på ett bakplåtspapper.

2. Tänk dig att du delar in rektangulären i tre lika stora delar (på längden) och lägg på din fyllning enbart på mittendelen (smör, äppelmos, rivet äpple, kanel, riven mandelmassa och eventuellt socker om du vill ha det extra sött).

3. Nu har du alltså en rektangulär degyta framför dig där med smarrig fyllning på mittendelen – men både till vänster och höger så finns det yta helt utan fyllning. Nu ska du skära i degen, ca 2 cm jack ända in till fyllningen – på båda sidor.

2. När du skurit hela degen på båda sidor börjar du med fliken högst upp och liksom lägger över fyllningen lite snett nedåt – och sedan tar du en flik från andra sidan och lägger ovanpå. Och så fortsätter du så tills hela fyllningen är täckt och du har ett snyggt mönster.

Om det där lät krångligt så kolla här!

När du gräddat ”flätan” kommer den se riktigt avancerad ut och alla kommer undra hur du gjort. Innan gräddning penslar du med ägg precis som vanligt; jag strödde över strösocker istället för det klassiska pärlsockret:

Oavsett vilken form du gör bullarna i, så är hemligheten detta:

Äpplen alltså. Svenska äpplen direkt från frukthyllan – men också äppelmos.

Om du gör klassiska bullar så kan det vara en god idé att lägga dem i en muffinsform med stadig kant. Då är bullarna redo att packas ner i en ryggsäck tillsammans med en termos med varm choklad – eller ännu bättre: varm äppeldryck med en extra touch av kanel, som en bloggläsare tyckte var ungefär den bra idé efter att jag berättade om äppeldrycken i den här fäboden i Lofsdalen.

Nu har jag ordat nog; det är dags att ge er receptet! Jag kan tänka mig att många av er är sugen på att göra en kreativ krans istället för bullar – om ni gör det, kan du inte länka hit med ditt blogginlägg eller instabild med kransen så fler får se vilka roliga saker man kan göra med en bulldeg och lite fyllning.

Recept på äppelkanelbullar (40 bullar)

Ingredienser:

150 g smör eller margarin, rumsvarmt
5 dl mjölk
50 g (1 pkt) jäst för söta degar
1 dl vit baksirap
½ tsk salt
2 tsk stött kardemumma
800 g (ca 1,4 l ) Kungsörnen Kärnvetemjöl

Fyllning:

150 g rumsvarmt smör eller margarin
1 dl strösocker
2 msk kanel
1 burk Kiviks Musteri Äppelmos
3-4 grovrivna äpplen. Gärna en frisk, syrlig sort

(jag hade också mandelmassa som jag rev ner)

Till pensling:

1 ägg
Pärlsocker eller vanligt socker

Gör såhär:

1. Värm mjölken till 37°C (fingervarmt).
2. Smula ner jästen i en degskål på 3-4 l. Häll över mjölken och rör om. Tillsätt det smälta rumstempererade matfettet, sirap, salt och kardemumma.
3. Tillsätt mjölet men spar ½ dl till utbakningen.
4. Arbeta degen kraftigt, cirka 5 minuter med maskin eller 10 minuter för hand, tills den känns smidig.
5. Låt degen jäsa övertäckt med bakduk cirka 30 minuter.
6. Arbeta ner degen med maskin eller knåda den lätt på mjölat bakbord. Dela degen i 4 delar. Kavla ut varje del till en avlång kaka.
7. Rör ihop ingredienserna till fyllningen och bred ett tunt lager på kakan. Bred ut ett tunt lager äppelmos och därefter de grovrivna, skalade äpplena. Rulla ihop till en rulle. Skär varje rulle i 10 delar och lägg dem med snittytan upp i pappersformar. Låt jäsa under bakduk cirka 40 minuter. Värm ugnen till 225-250°C. Pensla och grädda bullarna mitt i ugnen, 5-10 minuter.
8. Låt bullarna svalna på galler under bakduk.

Detta inlägg görs i samarbete med Kiviks Musteri. Alla åsikter är mina egna.

Igår förmiddagsjobbade vi på Åre Bageri där det finns gratis wifi och gott om utrymme när det inte är så mycket folk. Frukosttallriken varade hela förmiddagen och min standardfrukost när jag är där är alltid äggröra och en skiva bröd från en härlig limpa med leverpastej och inlagd gurka – och så yoghurt med Åre Bageris egna müsli. Och kaffe förstås – i de stora temuggarna!

På eftermiddagen åkte vi till Fröå Gruva och gick en vinterpromenad upp mot de gamla torpen i skogen. Snön höll för vanliga skor och även om solen gömde sig bakom molnen och snön töat från träden så var det rätt så fint ändå.

När vi kom tillbaka från promenaden hade det börjat skymma och det lyste fint från Bergstugans fönster. Stormen Tor började visa sig och snön yrde mot den gröna grankulissen. Vi rullade ut fårskinnsfällen bakom en ladugådsvägg och drack varm saft från termos.

På vägen hem åkte vi förbi chokladbaren på Åre chokladfabrik och drack en varm choklad, sedan gick vi till grannen Ica Björnänge och köpte ingredienser för att göra vegetariska spring rolls med sötstark chilisås och en sås på jordnötssmör och chili. Men innan vi hann till middagen så blev det bastu och öl; som sig bör efter att ha varit ute i snön och blivit lite kall in i själen.

På torsdagskvällar håller Vita Renen på Renfjället öppet mellan kl 18-20. Det är då man sätter pannlampan på huvudet och knäpper på turskidor eller snöskor (eller får skjuts för en sjuttiolapp) och tar sig uppför berget.

Att gå med snöskor bjuder på en magisk tur och man är väl värd den där middagen på Vita Renen nästan på toppen av Renfjället. Men det är lite retligt. För med snöskor kan man inte ta liften uppför skidbacken i början och man kan inte glida utför berget när man ska ta sig hemåt. Men; det ger desto fler steg på sina hälsoappar och aktivitetsarmband så det är mycket win ändå. Dessutom kan man ta sig tid och njuta mer av stjärnhimlen som ligger som strössel ovanför huvudet.

Fast det höll på att bli som så att vi inte kom upp eftersom SJ strulade hela dagen. Katta skulle kommit med tåget som kom fram till Åre strax efter kl 15 men klockan 12 stod det tåget fortfarande kvar på perrongen i Stockholm. Eftersom hon anade vart det barkade (tåget ställdes senare in helt) så kastade hon sig till Bromma och tog flyget upp. Jag hämtade henne i Östersund och så körde vi raka vägen till Edsåsdalen där hon fick byta om i bilen och snabbladda pannlampan.

Sedan tog vi oss uppför fjället; i totalmörker med bara snö och träd och lite senare snudd på kalfjäll runt omkring oss.

Ibland såg vi en annan pannlampa skymta omkring oss. Det är så häftigt att vara ute och ensam fastän det är andra runt omkring. Alla hejar i spåret och det är god stämning trots att man inte känner varandra. Totalt var vi runt en tio personer som åt middag uppe på Vita Renen, varav några bodde kvar där uppe på fjälltoppen över natten.

Katta valde souvas medan jag slog till på en hemjgord gnocchi med svamp. Sedan avslutade vi med en varm choklad med grädde innan vi begav oss nedåt igen. Så jäkla bra torsdagskväll alltså!

Vita Renen är ett klassiskt utflyktsmål. Har ni läst detta:

> Min allra första kvällstur till Vita Renen med gänget från Houdini

> Vita Renen i dagsljus; när vi tog oss dit med mormor – power ladyn i min familj

> Den gången när vi sprang till Vita Renen (och jag samma dag lärde mig crawla på 30 minuter)

> Förra säsongens sista skidtur gick till Vita Renen den 18 april; här är bilderna från våren i dalen och snön på fjället