Träningsglädje

Kom med på en Winter Workation med Influencers of Sweden. Var? Åre såklart, bästa stället när det är vinter om du frågar mig! Den 12-15 januari planerar vi för en unconference. En unconference är en konferens som skapas av deltagarna! Här läser du mer om det hela!

Jag älskar workations och skulle gärna åka på sådant jämt. En workation är en mix mellan work och vacation och hör samman med att vara lite av en digital nomad; att kunna plocka med sig sitt jobb och jobba lite var som helst i världen. Perfekt om man jobbar med till exempel digitala medier. Inte lika enkelt om man är tandläkare.

Förresten, jag kommer alltid att minnas kommentaren jag fick när jag skrev om life design och mitt drömliv för runt fyra eller fem år sedan. Jag beskrev hur jag inte ville sitta inne och jobba mitt på dagen när det var som bäst väder ute – istället ville jag kunna jobba när jag ville, och fördela arbetstiden mer fritt under dygnet. Jag fick kommentaren som löd något i stil med hur skulle världen se ut om alla tänkte som du, vem skulle vara läkare och ta hand om sjuka och samhället (etc). Jag kan fortfarande inte förstå kommentaren. Hur skulle det se ut om alla var läkare vill jag kontra med såhär ett halv decennium senare. Hur skulle det se ut om alla var lärare, politiker, författare eller något annat yrke?

PS. Undrar du över Influencers of Sweden? Här kan du läsa mer!

Jag tog med träningskläderna till jobbet idag. När klockan blev eftermiddag lockade tanken på att gå hem istället för att gå till cykelsalen i gymmet men jag struntade i den lockelsen och bytte om istället.

Känslan efteråt alltså. Så nöjd! Att vara nöjd är en skön känsla som jag gärna känner ofta. Och jag tycker att den känslan borde infinna sig hos de flesta av oss lite oftare. För hur nöjd känner du dig i allmänhet? Kanske finns det en koppling mellan nöjd och lycklig, nöjd och välmående?

Jag gick på en cykelklass för första gången på flera år! Allting satt i muskelminnet: exakt hur inställningarna på min body bike skulle vara och hur jag brukade cykla. Men uthålligheten däremot: katastrofal. Känslan i bröstet vid 85% av max var ungefär densamma – igenkännandet gav välbehag i exakt alla celler. Däremot var det en bit kvar till det flow som jag minns från förr; men jag tror att det kommer med vanan att faktiskt cykla. Precis som att flow i löpningen kommer när man faktiskt sprungit några gånger.

Efteråt träffade jag en vän på Werséns och avslutade dagen med biff Rydberg på ren och varm choklad. En bra tisdag.

Det är måndag och klockan är 19.20 och snälla, visst får man gå och lägga sig nu på studs? Jag träffade en före detta kollega på Stockholmsfrukost klockan 7 imorse och sedan har jag åkt tåg prick hela dagen och kom fram till Åre för några timmar sedan. Nu hänger tröttmössan långt ner över ögonen och det enda jag vill är att krypa ner i sängen.

Jag tänker ta mig en träningsvecka den här veckan. Rätt nyss tog jag mitt första träningspass på SATS Åre och den här veckan tänkte jag ta några till. Dessutom tänkte jag gå på några gruppträningsklasser för första gången på evigheter. Ni som läst min blogg sedan början vet ju att gruppträning var min grej då. Och att jag är cykelinstruktör! 2012 fick jag godkänt efter uppcykling och det såg ut såhär! Jag är skolad efter den bästa gruppcyklistinstruktören som finns.

Om jag orkar upp imorgon bitti börjar jag dagen med yoga. Sedan blir det förhoppningsvis två cykelpass den här veckan, ett löppass och två styrketräningspass.

Jag lämnade Hazel hos min mamma i Stockholm och har därför ingen som plikttroget väntar på att jag ska komma hem – därför tänker jag ta ut svängarna rejält. Jag tänker förresten göra rocky road också!

Jag bjuder på en gammal bild på Åsa, Jessica och mig. Jag älskar att träna med dessa människor – särskilt i cykelsalen!