Träningsglädje

TurspÃ¥ren i EdsÃ¥sdalen kan vara södra Årefjällens bäst bevarade hemlighet. Oftast är det motionsspÃ¥ren som syns genom appar som SkidspÃ¥r (man mÃ¥ste klicka sig vidare till ”spÃ¥rstatus” för att se att det finns fler spÃ¥rade rundor) – men turlederna är lika fint spÃ¥rade de! Och dÃ¥ öppnar sig fantastiska möjligheter att komma upp pÃ¥ fjället och Ã¥ka längd!

Jag valde den längsta rundan för gårdagens skidåkning i Edsåsdalen: Älgbergsrundan. Den är 19 km från starten i Edsåsdalen, men jag parkerade i Dalen och då blir den några kilometer kortare. Att parkera i Dalen är för övrigt ett bra tips om du kör bil till Edsåsdalen; här finns mer plats att parkera och så ligger spåren mycket närmre.

Älgbergsrundan (som är skyltat med nummer 122) är en rödmarkerad led, men det beror enbart pÃ¥ längden (19 km) – annars är den rätt sÃ¥ flack enligt beskrivningen av spÃ¥ret. De första fyra kilometrarna gÃ¥r uppför genom granskog och det är segt men ändÃ¥ riktigt fint eftersom snön ligger tung pÃ¥ granarna.

Jag kände att jag måste stanna hela tiden för att fota, vilket inte gör så mycket eftersom jag ju skulle åka långsamt enligt punkt 2 i det här blogginlägget. Kolla, såhär fint är det:

När granarna glesade ut och det blev kalfjäll istället så tog jag turens första riktiga paus och drack lite av den varma rödvinbärssaften som jag värmt och hällt i en sådan där klassisk midjeväska man har när man åker längdskidor. Jag var så himla tacksam att jag packat med det.

Jag hade ocksÃ¥ ett par extra vantar med mig (Marit Björgens skidhandskar för att vara exakt) – och min kamera sÃ¥klart: en Canon G7X som följer med pÃ¥ sÃ¥dana här fjälläventyr. Typ som det i somras när jag ocksÃ¥ var i EdsÃ¥sdalen och sprang Grofjällsrundan.

Ibland satt det som små älgmärken på ledkryssen och jag blev full i skratt vid ett tillfälle för precis vid ett sådant älgmärke var det djupa spår från något som tveklöst var älg. Men det var ett tag sedan som den hade klivit över spåret för avtrycken var lätt översnöade.

Igår kom det nästan en decimeter snö vilket gjorde att spåret var lite fluffigt och löst. Vanligtvis finns det en skejtbedd bredvid de dragna klassiska spåren men det hade inte hunnits med till idag. På vägen tillbaka till spårcentralen var det bara att stå stadigt i spåret eftersom det inte fanns så mycket plats utanför att bromsa på. Eller, den gången jag försökte så blev det en fin face plant rätt ner i djupsnön.

Såhär såg det förresten ut upp mot kalfjället när träden glesade ur. Blå himmel och massor av snö:

Om jag ska vara ärlig sÃ¥ är längdskidÃ¥kning det jobbigaste jag vet. När jag Ã¥ker längd sÃ¥ har jag aldrig musik eller podcasts i öronen (till skillnad frÃ¥n när jag springer) utan det är bara jag och mina egna tankar och naturen runt omkring. Precis som med landsvägscykling sÃ¥ är det svÃ¥rt att Ã¥ka pÃ¥ halvfart. Det är all in som gäller; och dÃ¥ blir det antingen jättejobbigt – och när det inte är särskilt jobbigt alls sÃ¥ är det för att jag stÃ¥r still och försöker fÃ¥ fatt pÃ¥ krafterna igen.

Det är ocksÃ¥ enorm skillnad pÃ¥ när det gÃ¥r uppför och utför. När jag började Ã¥ka var klockan runt 13 och under de första kilometrarna undrade jag om jag skulle hinna hem innan det blev mörkt. Men det gjorde jag ju; det gÃ¥r bevisligen fort när det gÃ¥r utför…

Jag börjar trivas bättre och bättre med mina Fischer längdskidor med skin – alltsÃ¥ den nya generationens vallningsfria skidor som det pratas mycket om nuförtiden. Det är sÃ¥ skönt att bara klä pÃ¥ sig, grabba tag i skidorna och gÃ¥ ut – utan att oroa sig över vad det är för grader och hur snön är. Det är bara att Ã¥ka. Jag är helnöjd med mitt köp!

Det har varit mÃ¥nsken nÃ¥gra nätter nu; det lyser sÃ¥ fint mot snön sÃ¥ man skulle egentligen inte behöva en pannlampa när man är ute. När det blev kväll igÃ¥r tänkte jag att jag mÃ¥ste passa pÃ¥. Passa pÃ¥ att göra det där som man annars är bekväm för. Som att klä pÃ¥ sig underställ och ytterlager, fylla en termos med varm choklad och packa ryggsäcken med fÃ¥rskinnsfäll – och gÃ¥ ut.

Det hade snöat hela dagen och jag styrde tidigt bort tankarna på längdskidor eftersom jag anade sladdriga spår. Istället såg jag all slags skidåkning på TV. När det blev kväll hade jag inte många steg på räknaren och trots att det blivit mörkt kändes det som att min dag bara börjat.

Hade jag tänkt som vanligt hade jag konstaterat att det kommer en morgondag och inte gjort mÃ¥nga fler knop utan suttit kvar i TV-soffan. Men, med förra Ã¥rets nyÃ¥rslöfte rätt sÃ¥ färskt i minnet ändÃ¥ – en mÃ¥lsättning om att leva lite mer utanför boxen – sÃ¥ kändes det fullt rimligt att knäppa pÃ¥ snöskorna klockan 20.30.

Det är när man lever utanför boxen som man får uppleva lite mer. Det var någon som sa det senast häromdagen; att hon ville skaffa hund för då skulle hon få uppleva så mycket mer. Som när solen bryter fram i regnrusket till exempel.

Det blev en fin kväll. Jag gick i djupsnön över isen och upp i skogen på Renfjället. Jag lade renfällen på snön och drack min choklad med utsikt över Årekvällen. På vägen hem spelade jag Eva Dahlgren på Spotify. Helt otippat.

Gröt; en riktigt redig frukost som jag inte är ett jättefan av men som återkommer då och då under mina morgnar. Senast häromdagen inför denna praktfulla fjälldag. Men såhär är det: det finns gröt och så finns det gröt. Vilken gröt är det du gör och som du gillar allra bäst?

En favorit de senaste Ã¥ren i mitt kök är att blanda i ett ägg när jag kokar havregrynsgröt. Ibland använder jag en del mjölk istället för vatten ocksÃ¥. Riktigt god gröt som du beställer in pÃ¥ restaurang (typ Nybrogatan 38) är gjord pÃ¥ en del grädde. Att lÃ¥ta mycket energi koka med gröten, ja som typ grädde dÃ¥, kan vara ett tips om du ska ut och göra nÃ¥got jobbigt – till exempel Ã¥ka Vasalopp eller springa lÃ¥ngpass eller sÃ¥dant där.

Att ha i en tesked kokosolja kan också vara en god idé för att få till lite mer krämighet; och alla goda egenskaper från kokosoljan som är lite av en mirakelkur.

En skål gröt är inte klar bara för att gröten är färdigkokad. God gröt är god när man också har härlig topping. Som den här gången; ja faktiskt mitt i sommaren när jag toppade gröten med grillad persika!

Häromdagen kokade jag havregrynsgröt på vatten och 1 ägg och 1 tsk kokosolja och vaniljpulver. Toppingen bestod av massor av blåbär, kiwi, banan, pumpakärnor, hampafrön och kakaonibs.

Men åter till frågan: vad är ditt allra godaste recept på gröt?