Träningsglädje

På torsdagskvällar håller Vita Renen på Renfjället öppet mellan kl 18-20. Det är då man sätter pannlampan på huvudet och knäpper på turskidor eller snöskor (eller får skjuts för en sjuttiolapp) och tar sig uppför berget.

Att gå med snöskor bjuder på en magisk tur och man är väl värd den där middagen på Vita Renen nästan på toppen av Renfjället. Men det är lite retligt. För med snöskor kan man inte ta liften uppför skidbacken i början och man kan inte glida utför berget när man ska ta sig hemåt. Men; det ger desto fler steg på sina hälsoappar och aktivitetsarmband så det är mycket win ändå. Dessutom kan man ta sig tid och njuta mer av stjärnhimlen som ligger som strössel ovanför huvudet.

Fast det höll på att bli som så att vi inte kom upp eftersom SJ strulade hela dagen. Katta skulle kommit med tåget som kom fram till Åre strax efter kl 15 men klockan 12 stod det tåget fortfarande kvar på perrongen i Stockholm. Eftersom hon anade vart det barkade (tåget ställdes senare in helt) så kastade hon sig till Bromma och tog flyget upp. Jag hämtade henne i Östersund och så körde vi raka vägen till Edsåsdalen där hon fick byta om i bilen och snabbladda pannlampan.

Sedan tog vi oss uppför fjället; i totalmörker med bara snö och träd och lite senare snudd på kalfjäll runt omkring oss.

Ibland såg vi en annan pannlampa skymta omkring oss. Det är så häftigt att vara ute och ensam fastän det är andra runt omkring. Alla hejar i spåret och det är god stämning trots att man inte känner varandra. Totalt var vi runt en tio personer som åt middag uppe på Vita Renen, varav några bodde kvar där uppe på fjälltoppen över natten.

Katta valde souvas medan jag slog till på en hemjgord gnocchi med svamp. Sedan avslutade vi med en varm choklad med grädde innan vi begav oss nedåt igen. Så jäkla bra torsdagskväll alltså!

Vita Renen är ett klassiskt utflyktsmål. Har ni läst detta:

> Min allra första kvällstur till Vita Renen med gänget från Houdini

> Vita Renen i dagsljus; när vi tog oss dit med mormor – power ladyn i min familj

> Den gången när vi sprang till Vita Renen (och jag samma dag lärde mig crawla på 30 minuter)

> Förra säsongens sista skidtur gick till Vita Renen den 18 april; här är bilderna från våren i dalen och snön på fjället

Det är på ungefär pricken ett år sedan jag och min bror gjorde den andra filmen i The Freedom series. Vi gjorde en film från Åre som skulle återspegla den perfekta dagen i Åre. Det var när vi gjorde den här filmen som jag insåg vilket jobb det är att göra film.

Första gången du kollar tycker jag du ska fokusera på att bara titta. Andra gången kan du börja räkna de olika klippen. Ni skulle sett vår storyboard alltså!

Den tredje gången du ser filmen ska du lägga märke till ljus och sådant. Vissa scener spelades in klockan 7 på morgonen, och då hade vi varit uppe till typ runt 2 natten innan.

Vi har totalt gjort tre filmen men planerar för fyra enligt just detta koncept: här kan du se alla filmerna.

Jag har en stark idé hur den fjärde filmen ska vara men min bror och jag har lite utmaningar med att synka våra kalendrar. Just nu är han i alperna på foto- och filmjobb till exempel, och mina egna lediga dagar går typ att räkna på en hand. Men; fjärde filmen kommer!

Tills dess ska du kolla på den här igen. Både en och två gånger. Kanske tre?

Jordärtskocka; denna knepiga lilla knöl som man inte riktigt vet vad man ska göra av men som ändå smakar ljuvligt. Jordärtskockan har en lång säsong eftersom den kan lagras länge under vintern – och den vill jag lyfta idag. Inte bara jag; när jag var hemma hos Jessica häromsistens så skapade vi oss en utmaning – att en gång i månaden laga mat efter säsong på temat ”närodlat i köket”. Säsongsmat helt enkelt!

Vi skrev ner alla 12 månaderna – och fyllde på med svensk säsongsmat därefter. Vissa månader kommer bli en fröjd och en dans på rosor där rätter komponeras lekande lätt. Andra månader blir svårare.

Jordärtskocka är en liten knöl som är jobbig att skala men helt klart värd mödan. Jag brukar oftast använda den till soppor och puréer – men att göra ännu en sådan rätt kändes för enkelt för en sådan här utmaning.

Istället fick det bli ett helt nytt experiment. Härligt gott och riktigt busenkelt. Låt mig presentera: en varm vintersallad gjord på jordärtskocka, brysselkål och butternutpumpa – med smulad chevré och strösslad persilja (uteslut chevrén så blir rätten vegansk).

 

När jag säger att det här är busenkelt att laga så menar jag det verkligen. Kolla nedan bara:

Du behöver:

Jordärtskocka (en rejäl näve)

Brysselkål (en rejäl näve)

Butternutpumpa (en liten)

Olivolja

Flingsalt och pepparkvarn

Persilja

Ev. chevré

 

Gör såhär:

1. Sätt ugnen på ca 200 grader.

2. Skala jordärtskockorna och dela på fyra och lägg i en bunke.

3. Skär bort det fula på brysselkålen och lägg i samma bunke som ovan.

4. Skär bort skalet på butternutpumpan och skär köttet i grova bitar och lägg i bunken.

5. Ringla över olivolja och se till så att allting blandas.

6. Strössla över sesamfrön, en nypa flingsalt och dra några varv med pepparkvarnen – rör om väl.

7. Fördela på plåt.

8. Skjutsa in i ugnen i ca 20 minuter.

9. Lägg upp på fat och strö över grovhackad persilja – och smula över chevré.

 

> Kika in vad Jessica lagade här!