Träningsglädje

Det är något magiskt med Johanna Andersson; med hennes sätt att vara, prata och guida oss på mattan. Trots att jag aldrig riktigt lyckats tämja yogan minns jag hennes klasser med värme. Därför var det extra härligt att få göra en intervju med henne till Metro Mode Hälsa.

När jag läser vad hon tycker om yoga så är det nästan så att jag blir sugen på att ta upp mitt yogaliv igen. Såhär säger Johanna:

För mig innebär det intelligens, närvaro, kontakt, smidighet, styrka. När jag yogar är det som att jag tar hand om min kropp och själ. Det är aldrig ett straff, en strävan efter något jag inte är eller har. Jag känner mig som ett lejon som slickar sin päls. Sen gillar jag att lägga in lite explosivitet så att pälsen rufsas till lite då och då; som thaiboxning, kettlebell, tyngdlyftning och ibland löpning.

Dessutom beskriver hon känslan av ”vältränad” på ett fantastiskt bra sätt; långt bortom kilon och vikter och tider:

När jag känner mig vältränad kan jag hoppa in på de flesta pass och känna att jag hänger med styrkemässigt och konditionsmässigt men kanske framförallt att jag har intelligensen i nerv och fascia att utföra rörelserna på det smartaste och effektivaste sättet efter min kropps förutsättningar.

Jag tycker att det är träffande att Johanna plockar in ordet intelligens i när hon pratar om träning. Har du tänkt på träning på det sättet förut?

> Här läser du hela intervjun med Johanna Andersson

Fler personer som jag intervjuat till Metro Mode Hälsa är till exempel Kalle Zackari Wahlström (som också säger sjukt bra saker).

Och om du undrar över min yogaresa så är yoga något som alltid legat i mitt bagage; just nu är det nerpackat längst ner i väskan men ett tag hade jag det väldigt lättillgängligt. Jag har varit på yogaresor och jag har gillat bikram (men aldrig ”vanlig” ashtanga) – till exempel. Såhär kunde det se ut då:

> Känslan efter Hot Mojo yoga på SATS

> En januari för några år sedan utmanade jag mig själv med att yoga 30 minuter varje dag

> …och ibland skrev jag inlägg med rubriken ”jävla yoga” också

Foto: Johanna Andersson

Att göra egen pesto är enkelt, det är knappt det behövs något recept och det tar inte många minuter att göra. Du kan göra pesto på en massa saker; ruccola eller grönkål eller basilika som enligt det klassiska receptet på pesto.

Pesto är en riktig smaksättare och kan användas på en mängd sätt. Ikväll åt jag pesto gjord på ruccola tillsammans med svart bönpasta. Dessutom hade jag extra mycket vitlök i min pesto, västerbottenost och en riktigt fin olivolja vilket skapade en smaksensation i gommen.

Förutom att använda pesto på pasta kan du även ha pesto på pizzan tillsammans med riktigt god mozzarella. Eller på potatisklyftor som du gratinerar i ugn. Eller bred på kyckling eller lax som du bakar i ugn. Eller som pålägg på surdegsbröd tillsammans med andra tillbehör (mozzarella och kanske parmaskinka) för en riktigt god lunchmacka. Eller mellan lagren på en hamburgare. Eller som smaksättare i en lasagne. Eller som tillbehör till en bit kött eller ja till vad som helst helt enkelt. Pesto är otroligt gott och allra godast är att göra den själv.

Orginalreceptet på pesto innehåller basilika, pinjenötter, olivolja, vitlök och parmesan. Men jag tycker att du ska prova mitt recept:

I påse ruccola, 1 påse västerbottenost (använd 2/3 av påsen på ett ungefär), 1 liten påse pinjenötter (jag köpte påsen från Risenta), 1 dl olivolja, 2 vitlöksklyftor och salt och peppar. Mixa i matberedare och servera på det sätt du gillar bäst!

Den pesto du inte äter upp kan du förvara i en burk med tätslutande lock. Så har du lite pesto till dagen efter också!

Fler recept med pesto:

> Testa den här ljuvliga pastan med pesto!

> Björklövspesto ska jag testa i vår!

> Detta är inget recept med pesto – men väl en god vegetarisk bönpasta som är barnsligt enkel

När jag red senast, någon dag före jul, var det i ett helt annat landskap än den vinterdröm som mötte mig idag med solsken mellan granarna och ett fluffigt snötäcke som låg överallt. Såhär såg det ut då.

Den gången red jag på bana – idag red vi ut i skogen. Det var alldeles fantastiskt härligt; en riktig vinterdröm som jag är glad att ha befunnit mig mitt i.

Jag red Kveijka, precis som förra gången, som är en islandshäst på fem och ett halvt år. I hagarna bredvid går både hingstar, unghästar och dräktiga ston – i vår blir det ännu fler föl på Snäcksjön!