Träningsglädje

Jag betar av kilometer efter kilometer på Pilgrimsleden St Olavsleden (f.d. Mittnordenleden), vars hela sträckning går från Selånger i Sundsvall till Stikklestad i Trondheim (400 km).

Idag tog jag med mig Hazel och sprang sträckan mellan Undersåkers kyrka, förbi Ristafallet och till Englagård. Här fortsätter Pilgrimsleden mot Åre men jag tog träbron över Indalsälven och sprang tillbaka på den andra sidan. Det blev en ca 11 km lång Ristafallsrunda.

Ristafallsrundan har jag skrivit om förut, då var det en lövprakt utan dess like och snart står träden i full blom här och bildar en helt annan slags försommarfestival. Förra gången sprang jag fram och tillbaka längs ena älvsidan, men nu sprang jag runt.

Jag hade några optimistiska planer på att göra Ristafallsrundan ungefär dubbelt så lång genom att följa Pilgrimsleden till Brattland och springa över bron vid Undersåker. Det skulle i så fall bli ungefär 20 km. Såhär i efterhand är jag väldigt nöjd med mina 11 km, och en kall Cola Zero satt himla bra efteråt.

Ristafallsrundan är en platt och enkel stigrunda att springa. Det är inte särskilt kuperat för att vara i fjällvärlden och underlaget är springvänligt. Bara på enstaka ställen är det mycket rötter att se upp för. Längs vägen ser du Ristafallet ur ungefär alla tänkbara vinklar vilket gör den extra rolig att springa. Ett tips till dig som besöker Åre i sommar!

För precis två år sedan (herregud, det känns som mycket längre sedan!) påbörjade jag min andra cykeldag från Stockholm till Åre. Just denna dag 2013 vaknade jag på Högbo Brukshotell efter en första och ganska lång dag räknat i mil, och hade siktet ställt på att ta mig till mormor och morfar i Hälsingland. Det skulle bli en ganska kort dag och det kändes skönt och mentalt enkelt. Det gjorde faktiskt hela cykeläventyret.

Jag valde att planera min cykling på fem dagar, för att matcha ihop det med bra ställen att bo på, och för att jag ville ha en härlig långtur och inte cykla för långt per dag – min cykelträning hade i princip bestått av en helg på Öland. En randonnécyklist kör min sträcka om 65 mil på ett bräde.

2013 var jag ingen randonnécyklist. Det är jag inte år 2015 heller. Men jag kan definitivt mer om cykling nu; och jag kan mer om hur det känns att cykla – och att cykla långt. Jag har en helt annan cykel idag, en annan typ av utrustning och så kan jag definitivt fler cykelregler. Men det där spelar inte så stor roll, för jag minns min cykling som så himla härlig. Allt var på min sida, till exempel väder och vind, och det var verkligen kul hela vägen!

Mitt mål med cykelturen var att cykla upp till Workout Åre som också är senaste gången jag var med på detta jätteevent som trots hundratals deltagare lyckas med bedriften att vara mysigt och personligt.

I år kommer jag vara med på Workout Åre igen, denna gång som föreläsare, och utan cykelmil i benen. Kommer du också hit till Åre? Hojta till i kommentarsfältet, och på plats i helgen såklart!

Här kan ni läsa om mina cykeldagar:

> Första dagen, med stopp i Högbo.

> Andra dagen, mellan Högbo och Söräng i Hälsingland.

> Tredje dagen, mellan Söräng och Lassekrog.

> Fjärde dagen, mellan Lassekrog och Åsarna.

> Femte dagen, mellan Åsarna och Åre.

Hela huset doftar ljuvligt efter att jag bakade glutenfria Mor Gunnels äppelkaka med recept från Kiviks Musteri. Att öppna ytterdörren och slås av en ljum doft av nygräddat är en dröm när det regnar snöblandat på tvärsen där ute.

Många företag har den goda smaken att skicka med recept när de skickar ut pressprover vilket gör det hela lite roligare. I en låda som jag hämtade ut på posten fanns den här drycken med rödbeta och en fin flaska med äppelmust som just nu ligger väld kyl i väntan på ett bra tillfälle.

Receptet på Mor Gunnels äppeldessert lockade eftersom det var lite annorlunda: bakad på mandelmjöl och därmed en äppelkaka som var glutenfri – och till smeten skulle det vispas äggvitor. Det gav en knäckig yta med en härligt mjukt innanmäte och äppelbitar som var mjuka i konsistensen och smälte i munnen.

Äppelkakan serveras nog bäst med grädde eller glass till (jag provade med citruskesella).

> Här finns receptet