Nedräkning

Fjällen bjuder på gråväder och 11 grader idag. Jag tänkte åka och träna men det var så kyligt så jag åkte till mataffären och köpte middag istället och nu sitter jag i soffan och tittar på TV och ser inte ens bergen utanför eftersom molnen ligger så lågt. Men det gör inget. Soliga dagar kommer de med och jag har en hel radda på gång. På Playitas kan man träna året runt: utomhus eller inomhus i ett fitnesscenter på 700 kvadratmeter. Det är inte för inte som Lisa Nordén tränar på Playitas och även Sveriges Olympiska Kommitté kommer att förlägga sina träningsläger inför vinter-OS och sommar-OS på Playitas. Men Playitas är till för alla (här kan du spana in träningsresor med olika temaveckor) och jag ser väldigt mycket fram emot den här resan eftersom jag läst så mycket bra om Playitas hos andra bloggare. Det är 26 dagar kvar till avresa!

PS. Tack Strongday för att du har koll på antalet dagar. Jag som knappt vet hur gammal (nej, ung!) jag är.

apollo playitas träningsresa

Att göra en bikefit

Innan hela den här härliga sommaren drog igång gjorde jag en bikefit hos Sportson – alltså justerade alla inställningar på cykeln så att den är precis rätt inställd efter min kropps styrkor och svagheter. Att cykla på en felinställd cykel gör ont efter ett tag. Rejält ont. Till exempel i rygg och knän eller så kan det ge konsekvenser i form av bortdomnade händer och mindre effektiv cykling.

Jag träffade Magnus på Sportson i Haninge innan butiken öppnade och redan när jag bokade tid hos honom förklarade han att det skulle komma att ta några timmar. Dels kollar han hur kroppen liksom rör sig när han böjer ben och knän och sådär, men han vill också se hur kroppen beter sig när cykeln är kopplad till en trainer och man blir trött. Att göra en bikefit innan eller efter stängning gör att man kan gå igenom grejer utan att allt runtomkring stör.

Därför kom det sig att jag gick in på Sportson i Haninge i full cykelmundering men rätt rejält morgontrött en junimorgon strax efter klockan 7. Magnus hade kaffet klart och vi började med att prata allmän träningsbakgrund och eventuell skadehistorik. Magnus, som tidigare varit elitcyklist, berättade några anekdoter om hur hans erfarenheter och hur en rätt inställd cykel påverkat hans cykling till det bättre. Och en del berättelser om vilka konsekvenser en felinställd cykel kan ge…

Han poängterade att han inte var någon naprapat men kollade sådant som knän och ryggrad för att se om något var snett eller om jag hade begränsad rörlighet eller så. Vi gick också igenom mina fötter och jag valde att köpa nya sulor till mina skor med lite mer stöd för hålfoten. Och så köpte jag något absolut superviktigt: en sadel som passade mig! Alltså, ska du cykla lite längre – se för guds skull till att ha en sadel som funkar för dina sittben! När du vet ungefär vilken bredd du ska ha så kan du välja mellan komfort och racesadel och några mittimellan. En racig sadel är rätt hård mellan en komfortsadel är mjuk (duh!) – jag valde ett mellanalternativ.

Och så var det dags att kolla inställningarna på själva cykeln. Jag fick börja med att värma upp på min cykel som var monterad på en trainer och sedan cykla ett tag tills dess att jag blev varm i kroppen och lite lätt fuktig i pannan. Magnus tittade på hur ben, knän och fötter rörde sig och justerade såväl sadelhöjd och var den skulle vara placerad som var klossarna satt under skon med stor noggrannhet och millimeterprecision. Jag har tidigare justerat min sadel efter eget bevåg och justerat lite på lekmannasätt men klossarna under skon har jag monterat dit på måfå. Jag har liksom inte vetat bättre! Att ha dem placerade på rätt ställe ger bättre fart på cykeln men minimerar också risk för skador.

Min största källa till ont från cykling har varit min rygg. I början av min cykelkarriär fick jag väldigt ont i ländryggen och var tvungen att stanna hela tiden för att sträcka ut. Det kändes som att ryggen skulle gå av! Lite senare bytte jag till en kortare styrstam och problemen försvann. Så enkelt! Det finns styrstammar i olika längder (och även styren i olika bredd – så detta kollar man också) och Magnus monterade på en styrstam där man direkt när man cyklar kan anpassa längden och på så sätt få fram vad som funkar bäst. Att montera på styrstammar är rätt meckigt och tar lite tid, jämfört med att till exempel justera höjden på en sadel. Även på min nya Nishiki fick jag korta ner styrstammen rätt rejält och det känns skillnad med en gång tycker jag!

Om man har cyklat med sina gamla inställningar länge så kan det ta ett tag innan man vant sig vid de nya. Jag tyckte att sadelhöjden kändes lägre än vad jag är van vid men det ger mig också möjlighet till maximal utväxling. Och efter första rundan så hade jag redan vant mig… Magnus ville att jag skulle återkomma till honom när jag cyklat några mil för att berätta hur det känns och vad jag tycker och det har jag gjort – mina mil på cykeln i sommar har varit behagliga sett till inställningarna så jag har kunnat fokusera på själva cyklingen istället. Ibland har det varit rätt så jobbigt. Och ibland har det varit väldigt härligt.

Vill du också göra en bikefit? Kontakta mig på sararonne at gmail.com så skickar jag Magnus kontaktuppgifter!

bikefit 1 bikefit 2

bikefit 5 bikefit 6bikefit 10

bikefit 12 bikefit 15

bikefit 16 bikefit 19bikefit 21

bikefit 20bikefit 22

bikefit 25 bikefit 26

bikefit 31

bikefit 33

 

Jag gillar fina saker

Jag sa i en podcast att jag ibland köper porslin beroende på om det blir bra på bild. Det är delvis sant. Eller nä, det är sant. Men, det är också sant att det blir så mycket finare att äta från. Vilket gör mig gladare. Fint på bild är ju också fint i verkligheten. Och jag gillar fina saker.

Just nu bor jag lite tillfälligt och äter min mat på alldeles vita, vanliga tallrikar. Sådana där man hade på hemkunskapen i skolan. Det är fruktansvärt tråkigt. När jag flyttade in i min första egna lägenhet när jag var några år över 20 köpte jag Ikeas 5-kronorstallrikar. Också det fruktansvärt tråkigt. Mat ska vara vackert tycker jag och på vitt porslin utan kärlek (det finns ju vitt porslin som är snyggt också men ja, ni förstår nog) blir det bara plain boring.

I somras köpte jag vackra tallrikar på en loppis. En hel trave tallrikar för en 50-lapp. Nu behöver jag bara rätta besticken till. Helst i silver (inte så billigt) eller helst superstrama för en tvärtomkänsla. Och så fina glas. Av dem har jag jättemånga. Jag har, liksom många andra, vuxit upp med att få finglas (rödvinsglas, vitvinsglas, sherryglas…) från Orrefors på allehanda födelsedagar och studenter. Jag skulle kunna ha en gigantisk fest med alla mina vinglas! Jag använder dem ofta, vilket jag tycker att man ska med fina grejer så som silverbestick och kristallglas och så, men jag har aldrig hunnit använda alla 50 eller vad det nu är. Men de passar bra i en fjällstuga i höst! Det gör också servisen nedan från Sagaform som jag hittat till fyndpris på Campadre (en medlemssajt med reapriser – medlem kan du bli genom den här länken) men jag behöver inte så många av alla grejerna samtidigt. Dessutom hittar jag mycket fint på Anthropologie. Men ärligt talat, hur mycket porslin kan man ha?

sagaform

Metro Mode Club

SE ALLT
metro mode rekommenderar

Signa upp dig till vårt nyhetsbrev!