Träningsglädje

Jag körde ner till Stockholm efter jobbet igår. Innan jag lämnade så hann jag smygkika på den fjällstuga jag ska bo i ett tag framöver. Det blir fint. Jag tänker mig träning, rödvin, böcker och P1. Och en och annan serie (jag har redan sträckkollat season 1 av Orange is the new black). Jag har tackat nej till TV. Vi får se hur det går…

Min första anhalt här i Stockholm var Ullis på Puder och nya ögonfransar klockan 7 imorse. Jag hann somna några gånger under tiden hon fixade dem… På de flesta bilder ni ser mig på i bloggen är jag i princip osminkad. Ögonfransarna är liksom hela grejen. Klart värt trots kostnaden.

Strax före 9 mötte jag Grabben för frukost på Mellqvist på Rörstrandsgatan. Kontrasten till Sälenfjällen är enorm! Folk och rörelse och kommers! Fast ungefär samma människor hade lika gärna kunnat vara i Lindvallen under Cykelvasahelgen faktiskt. Så det är snarare same same but different.

Och sedan då? Jo, jag tågade in till närmsta fotoaffär (det blev Japan Photo denna gång) för att köpa ett nytt 50mm-objektiv. Mitt gamla har gått sönder. Det är mitt andra, eller faktiskt kanske också det tredje, som går sönder. Denna gång köpte jag ett 50mm f1.4 (Canon) som är robustare. F1.8-varianten är rätt plastig och inte så tåligt (däremot extremt prisvärt!) och för mig som har med mig kameran var jag än går och kanske inte alltid är superförsiktig så tog det till slut ut sin rätt.

Sista anhalten blev Digital Inn och lite färg till mina lurar från Sol Republic. Jag älskar dessa och jag har dem på var och varannan Instagrambild (@sararonne). Jag köpte dem ursprungligen för att jag ville ha bra ljud när jag skulle mixa musik till mina cykelklasser men nu använder jag dem när jag springer och när jag pratar i telefon och sådär. Alla delar går att byta ut så man kan göra sin egen färgkombo. Jag kittade upp mig med rosa och orange. Älska färg liksom!

Lurar från Sol Republic. Fotat med nya objektivet Canon 50mm f.1.4 (huset är en Canon 7D).

Att shoppa grejer som har med träning och hälsa att göra är guilt free shopping om du frågar mig. Jag har personligen dille på träningsskor men har också rätt många fler träningstights än vad jag har övriga byxor i garderoben…

Jag har (som bekant) studsat av otålighet rätt länge i väntan på diverse höstkollektioner och nu när jag klickar runt på Intersports webshop fastnade jag för dessa favoriter – några är nya medan vissa är sådant jag tokgillar sedan förut:

1. Lager 2-tröja från Craft. En favorit sedan många många år. Skönt material som transporterar bort fukt men samtidigt håller dig varm. Finns ofta i härliga färger och kan användas både till träning och när man vill matcha jeansen med något leisure.

2. Underställströjan Concept Piece från Craft. Jag bloggade om den häromdagen och blev glad att hitta dammodellen på Intersport. Ett riktigt superunderställ. Supertunn och riktigt avancerad och är testad på längdskidlandslaget.

3. Regnjackor från Marmot. Finns i många knalliga färger. Hej höst, det är okej med lite regnrusk bara jag får piggas upp med lite färg!

4. Kompressionstighs från Casall. I samband med att de lanserar träningsredskap för att träna högintensivt (HIT) lanserar de också kläder som ska matcha outfiten. Kompression är framförallt bra att ha efter man tränat för att kicka igång blodcirkulationen och skynda på återhämtningen – men det kan vara skönt att ha på under träningen också, för att liksom ”hålla i” och ”stödja” musklerna. Så tycker jag att det känns när jag tränar i kompression.

5. Nike Free Flyknit löparsko. Väldigt hajpad! Jag tokälskar att springa i Nike Free och kommer förmodligen gilla även dessa – men jag har faktiskt inte testat. Jag använda många av mina Nike Free till att leva i. Ni vet, när jag går på stan, promenerar, reser, jobbar…

Det här med klantighet alltså – igår fick jag jackpot på det. Gick hem från jobbet i vanlig ordning och sms:ade, pratade i telefon, surfade och hade mig. Instagram drar i vanlig ordning mest batteri. Att lyssna på pod eller radio drar minst. När jag började närma mig 15% batteri började jag undra var min sladd var. Eh, på jobbet – kom jag på sedan. När jag insåg det insåg jag också konsekvenserna: ingen surf på telefonen, ingen surf på datorn (eftersom jag använder telefonen till att få internet) och framförallt ingen väckarklocka på morgonen! Surfen klarar jag mig garanterat utan, även om den här bloggen är min bästa kompis. Men det här med väckningen! Panik!

Det var inget annat att göra än att gå och lägga mig tidigt (21.30) och hoppas på att kroppen själv fattade vad den måste göra: vakna i tid. Och jag måste – återigen – säga att kroppen är en sjuk magisk maskin. Jag slog upp mina gröna 05.50. Precis när första alarmet brukar ljuda de dagar jag ska morgonträna. Sedan låg jag och snoozade, återigen med kroppsinbyggd väckarklocka, till 06.30 och då gick jag upp för jag vågade inte utmana alltings förträfflighet och snooza mer utifall det hela skulle gå överstyr.