Den här veckan är ljus och lättsam. GÃ¥rdagen var riktigt bra och jag hade ett ordentligt spännande möte pÃ¥ eftermiddagen. Om det blir pÃ¥ det ena sättet lär ni märka det – om det blir pÃ¥ det andra sättet fortsätter allt som vanligt. Lite sÃ¥ som det är med spännande möten som liksom berör livet.
Och idag jobbar jag min sista dag pÃ¥ företaget där jag varit anställd i 2 Ã¥r och 4 mÃ¥nader. En kort tid för mänskligheten – men en lÃ¥ng tid i mitt liv. Det var redan i vintras som jag outade att jag skulle bli egen, men man kan ju inte gÃ¥ frÃ¥n jobbet pÃ¥ dagen sÃ¥där. I alla fall inte sÃ¥ himla ofta. Och efter att ha varit pÃ¥ plats pÃ¥ kontoret 2 dagar i veckan sedan i vintras sÃ¥ är det nu sista dagen jag gÃ¥r dit som anställd. Jag har haft förmÃ¥nen att jobba tillsammans med oändligt smarta människor och för det är jag tacksam.
Sedan några år tillbaka driver jag en enskild firma men jag har förut också jobbat genom vårt familjeföretag där vi är några stycken som jobbar med typ samma sak fast genom olika infallsvinklar och det är genom det företaget som jag bedriver min huvudsakliga verksamhet som är bortkopplad från bloggen. Jag skulle sakta kvävas till döds om jag enbart jobbade med bloggrelaterade grejer. Visserligen vill jag vara intresserad av mitt jobb och allt det där men träningsvärlden är för mycket privatliv och dessutom alldeles för liten för att jag skulle må bra mentalt. Så mycket har jag insett.
Min sambo passar fint in i min familj, han driver ocksÃ¥ 2 företag med olika inriktningar – och jobbar ocksÃ¥ med det han gör till vardags. Inga konstigheter enligt oss. Men vi sitter aldrig sysslolösa om man säger sÃ¥.
Jag ser 2013 lite som ett experimentÃ¥r. Förra gÃ¥ngen jag inte var anställd pÃ¥ klassiskt vid sÃ¥ hade jag ett heltidsuppdrag och jobbade med samma kund i nästan 2 Ã¥r. Nu är det lite annorlunda och jag ser fram emot att testa pÃ¥ hur det är. Om man inte testat sÃ¥ kan man inte veta. Ã
andra sidan vet man aldrig vad som händer med nÃ¥gonting sÃ¥ man ska akta sig för att skriva saker i sten. Jag fokuserar pÃ¥ att ha roligt och tar saker som det kommer. Men jag har redan stött pÃ¥ patrull. Jag var ute och sprang i fredags och fick dÃ¥ligt samvete för att jag var ute och ”alla andra” var inne och jobbade. En känsla som är ungefär hur onödig som helst. Jag mÃ¥ste jobba pÃ¥ att känna mig förtjänt av den frihet jag har just nu och passa pÃ¥ att njuta och ta vara pÃ¥ den medan jag kan. Tänk att det ska vara sÃ¥ svÃ¥rt!