Träningsglädje

Skidorna i mitten är frontsideskidor och heter Nordica Fire Arrow. De måste jag spana in. Frontside är en ny genre inom skidor och ska funka bra både i och utanför pist. Nordicas variant fick bra betyg i Åka Skidors test och är en producent jag fastnat för (älskar deras pistskida Doberman Spitfire). Jag är extremt, extremt sugen på nya skidor i vinter!

Marmot och Norrøna leker med färger och såväl Hestra (handskar) och North Face (väskan) matchar fint. Det finns så många färgställningar och modeller ute just nu att det kommer bli svårt att välja. För nya skidkläder blir det garanterat också!

Vad jag väljer för underställ är givet. Craft. Det finns ingen konkurrens. Även professionella skidåkare från andra länder som är sponsrade av andra märken väljer Craft (insiderkällor säger att de helt enkelt sprättar bort loggan i halsen).

Ja jag kan gärna ta vinter och snö nu på en gång tack. Det är drygt 4 veckor kvar till alpin premiär. Det är 3 veckor kvar till längdpremiär. #Älskasnö.

Dag 2 på min streak running blev lämpligt nog 2 kilometers löpning. Jag pratade med Sara Althini om mitt projekt häromdagen och försökte förklara poängen. Då var mitt svar mest ”för att jag kan” men jag har hittat en till poäng nu. Att streaka är att träna sitt pannben. Och det är verkligen att träna på att komma över tröskeln. Ofta är det sistnämnda det största problemet. Att ta sig för kan ofta vara jobbigare än själva löpningen.

För övrigt har jag träningsvärk både här och var efter transformer igår. Sådan där glad träningsvärk. Inte den där sura typen som liksom fastnar i benen en hel vecka efteråt. Träningsvärk är den bästa värken.

Just nu skulle jag ha varit nästan i Skåne. Jag skulle förmodligen haft några mil kvar, men Österlen hade nog varit inom sikte. Nu sitter jag på ett café i Vasastan istället. Med Österlen 50 mil bort och ingen plan att åka dit.

Saker och ting blir inte alltid som man tänkt sig (eller så blir det just så).

När jag först fick reda på det var jag rätt nedstämd. Jag bokade min Österlenresa i augusti under en period då jag var rätt stressad och såg fram emot en helg med fokus på egentid, tystnad och lugn. Jag vet att ni är många som undrar när jag egentligen jobbar – men som jag sagt förut, den här bloggen handlar inte om mitt jobb. Den handlar om träningsglädje. Jobb är däremot en annan extrem viktig ingrediens i mitt liv – tillsammans med att alltid utvecklas och alltid utmanas i mina jobbuppdrag – vilket gör att jag gärna ”work hard and play hard”. Fast, i mitt fall handlar ”play” mer om träning och resor snarare än helrör på krogen.

Anyways, den här helgen spenderas hemmavid. I min älskade, älskade lägenhet i Stockholm (det är möjligt att jag älskar vår lägenhet i Halmstad snäppet mer men eftersom vi inte är där så ofta på vinterhalvåret så blir den liksom inte lika ombonad då). Grabben är borta ett gäng dagar men jag är inte ett dugg ensam för det. En mängd vänner trängs trivsamt i min kalender (och eftersom jag är en sådan där mjukhjärtad jäkel så är jag ledsen över de relationer jag inte hinner vårda).

Jag ska ändå springa i helgen, trots att jag inte är på Österlen. I går invigde jag min streak-månad med 10 minuters löpning på otroligt svajiga ben efter transformerpasset (ja jag har träningsvärk idag) och i helgen får det bli mer kvalitativ löpning. Och så ska jag göra yoghurtglass med hallon. Och så ska jag ligga i soffan med hela lägenheten full av tända ljus. Åh. Helg!

Mina favoritdoftljus: KOBO (älskar de flesta av deras ljus), Voluspa (gillar inte så många dofter av detta märket – men doften tabac är en favorit) och Malin+Goetz (doften Vetiver)