Träningsglädje

Våren är som en godispåse. Adidas kollektioner ser ut ungefär såhär och hos Craft är våren krispigt rosa och vit. Det finns väldigt mycket fint och jag hade svårt att välja ut alla mina favoriter hos Craft. Över 20 plagg blev till bara några stycken på bilden nedan och det är ju rätt lätt att se vad jag gillar. Rosa och vitt. Jag tänker mig att det är snyggt till fräknar även om det är rätt många månader kvar. Men längta går ju!

I min värld är det vår nu när Tjejvasan är färdigåkt. Mars bjuder på nya möjligheter och eftersom jag älskar projekt och utmaningar så har jag siktat in mig på några stycken. Träningsmässigt har jag blivit erbjuden att träna Army Fitness och när det kommer till kosten är jag nyfiken på hur min kropp reagerar på att utesluta laktos och gluten. Unders mars kommer jag därför att äta mycket Paleo!

Vad som är Paleo är ibland lite tveksamt. Vissa hävdar att potatis är Paleo – medan andra tycker tvärtom. Vissa äter havre – andra inte. Min Paleo kommer inte vara superstrikt eftersom jag tillåter t.ex. havregryn. Det finns havregryn som är garanterat glutenfria efterom det i vanliga havregryn finnas ”mjöldamm” med från fabriken men eftersom jag inte utesluter gluten på grund av magproblem så får det vara okej med gluten på mikronivå.

Vad gäller laktosen så märker jag skillnad beroende på sammanhang. Ibland när jag har druckit kaffe eller te med mjölk kan jag få väldigt ont i magen medan jag andra gånger inte känner något alls. Ryktesvägen har jag hört att ju fetare mjölkprodukt desto bättre för laktosintoleranta och Fredrik Colting skriver att det är pastöriseringen som ställer till det. Skulle vi inte pastörisera produkten skulle alla kunna äta den. Precis som vad gäller gluten tror jag inte att jag är intolerant – snarare är det vissa kombinationer som min kropp inte gillar.

Eftersom jag är ovan vid laktos- och glutenfritt kommer jag behöva tänka till. Tur att det finns bloggar och podcasts som fokuserar enbart på Paleo!

Jag mådde bra hela dagen efter loppet i lördags och även igår förmiddag men sedan stod jag ute vid Mångsbodarna och Evertsberg och vid mål och hurrade i timmar och det gjorde mig sjuk. På vägen hem satt jag med 22 graders värme på fläkten och värme i sätet och vantar och tyckte ändå att det var lite kallt. Det var förmodligen resultatet av utsatt immunförsvar sedan Tjejvasan, kalla fötter och väldigt mycket sol på näsan. För även gårdagen var strålande vacker och bjöd på fina resultat. Viktor skidade in på 5.46 och Grabben på 7.11 och bjöd på målgest á la Lind och Ferry.

Jag och Åsa hade fullt upp hela dagen med att fixa frukost till killarna ungefär hur tidigt som helst och sedan ansluta till en ringlande bilkö mot Vasaloppsstarten. Sedan hem och packa ihop och ut på Vasaloppsvägen för att hinna se dem så många gånger som möjligt. Det blev en del väntan – men också möjlighet att uppleva vilket fantastiskt arrangemang Vasaloppsveckan är. De flesta åkare vi kikade på såg ut att ha det roligt och allt flöt på så himla smidigt. Vasaloppsorganisationen har verkligen tänkt till vad gäller både tävlanden och supporters. Många funktionärer gör att det aldrig uppstår tveksamheter och diverse sms-tjänster, wifi hotspots, egna radiokanaler, appar och en massa andra grejer underlättar för alla. Det är häftigt hur ett litet samhälle i Dalarna kan sadla om och erbjuda ett smidigt och superbt event för så många tusentals personer! Det som ligger på minussidan är den spårkvalitet som blir efter tusentals åkare – när alla ännu inte passerat. Hur man ska få till ”rättvisa” förhållanden för alla vet jag inte.

En av gårdagens häftigaste upplevelser var att se en tjej som åkte Ungdomsvasan staka i sitski på målrakan. Vilken bedrift! Hon intervjuades efter målgång och sa att hennes förebild var Anders Olsson som med sin envishet och sitt utövande är ett tydligt bevis på att han gör så mycket för så många. Jag är en s u c k e r för alla dem som kämpar med förutsättningarna emot sig och tycker att de är fantastiska hjältar. Just därför är jag också övertygad om att alla kan.