Jag begav mig till Sportlife Tegnérgatan efter jobbet och var på vippen att inte få plats på cyklingen klockan 17.30. Jessicas pass är så populärt att det numer är kö till dem – att boka klassen innan rekommenderas starkt!
Det är roligt att det är fullt – för passen är galet bra. Förutom själva träningen får man alltid med sig en dos kunskap. Jessica är numer nästan den enda jag tränar för – men jag lär mig alltid något nytt. Det är en stil jag sällan ser hos instruktörer, men som betyder så himla mycket för mig som deltagare. Självklart passar inte Jessicas sätt att instruera alla andra instruktörer – jag tror man som instruktör måste hitta just sin grej. Pia på SATS Hötorget är också grymt bra, fast på ett helt annat sätt.
Jag hade fortfarande galet mycket träningsvärk i armarna på cyklingen – och ungefär ingen kraft alls i benen. Vi körde ett trappliknande upplägg på klassen där vi skulle upp och nosa på vår ”sweet spot” strax under tröskelpuls. I vanliga fall ligger min runt 85% men idag skvalpade mjölksyran i benen långt under det och jag körde alla intervallerna på 72-75%. Den pulsen var där vi skulle vila mellan intervallerna men då låg jag på 65%…
Det var hur som helst skönt att bli lite svettig och säkert bra att pumpa runt blodet lite överallt i kroppen. Efteråt körde vi ett magprogram från Nike Training Club-appen (NTC) och det var bra – imorgon hoppas jag på träningsvärk lite överallt alltså! Det sitter fint med lite vila och ett konstaterande om att det är 20 träningspass kvar till nyår i min #50challenge!
På väg från gymmet köpte jag kyckling, rosmarin, flingsalt och flytande honung. När jag kom hem satte jag ugnen på 210 grader och lade kycklingbitarna i en form. Jag hällde på lite olja, honung, timjan, chilipeppar (ancho style) och flingsalt. In i ugnen i ungefär en halvtimma och voilá – typ världens godaste middag (tack Jessica för bra recept)! Och typ den första ”riktiga” maten jag lagat sedan jag vet inte när. Blodpuddingen på blodpuddingens dag för nästan en månad sedan räknas inte…
