Träningsglädje

Stockholm är fantastiskt. På väg mot en mycket sen löpardate med MarathonMia sprang jag mitt i ett vykort på bron över Riddarfjärden. Norr Mälarstrand speglade sig i sin ståtlighet och båtarna längs med kajen var som granna kulor i en julgran. Ett stenkast från Centralen kom en man på rullskidor och de franska turisterna som spatserade mitt på cykelbanan och inte flyttade sig till några ensamma cyklisters stora förtret, visste inte om de skulle titta på de nattliga idrottarna eller Stadshuset.

Jag och Mia gjorde en sväng runt Kungsholmen (det lilla varvet) och det är garanterat självklart att jag trivs pÃ¥ den här holmen – dag som natt. Mest natt faktiskt. Norr Mälarstrand är en löparmardröm pÃ¥ dagtid. PÃ¥ natten är det lugnt och skönt och alldeles fantastiskt.

De 12 km jag gjorde ikväll kändes lekande lätta. Jag har ingen aning om tid eller hastighet men det kändes enkelt. Sådär som det nästan alltid gör på kvällskvisten. Jag önskar mig flera nattliga lopp att springa och skulle sikta in mig på den där midnattssolsmaran i Norge om jag inte visset bättre. Tills dess håller jag mig här i krokarna.

På Centralbron på väg hem till Söder var det som att springa i en julkalender. De där gula fasaderna som smyger sig upp mot Söders höjder är overkligt vackra.

Morgondagens lunch är fixad. Ruccola, sojabönor, avokado, mozzarella och ägg. Det hade varit fint med lite tomat, paprika eller gurka också men jag orkade inte köpa på mig fler matprylar nere på Konsum.

Ibland blir jag köpapatisk, jag vet att jag mÃ¥ste köpa vissa grejer förr eller senare men eftersom jag inte orkar med själva handlandet, även om jag redan är i affären, blir det ofta senare. Tvättmedel är en sÃ¥dan grej – som tur var har jag det hemma, inhandlat när jag kände mig köpstark. Tyvärr är mitt schampo slut, och har sÃ¥ varit en dryg vecka. Jag orkade inte köpa nÃ¥got nytt idag heller – Niveas extra mjuka duschcréme har visat sig fungera lika bra.

Det är skönt att inte ha badrummet belamrat med en massa prylar och när vi nu under veckan packar ut oss ur min Stockholmsetta ska jag passa pÃ¥ att rensa allt vad rensas kan. Jag orkar inte med alla grejer, med undantag för mina träningsskor…

Det var premiär för Snäcksjön Triathlon i helgen. En fantastisk härlig tävling, arrangerad av Ella, som man deltog i pÃ¥ egna villkor. De som kände sig snabba tävlade i en grupp – de som kände sig lite lÃ¥ngsammare i en annan. Sekretariatet höll koll pÃ¥ tiden ändÃ¥, ja faktiskt pÃ¥ alla tiondelar ocksÃ¥.

Det var tydliga skillnader pÃ¥ grupperna: den lÃ¥ngsamma gruppen innehöll bara tjejer med undantag för 2 – och den snabba gruppen bestod av killar och en ensam tjej. Jag var mesig och kände mig lÃ¥ngsam, men till nästa Ã¥r dÃ¥ jag tränat pÃ¥ att crawla och bricklöpa – ja dÃ¥ fasen ska jag ocksÃ¥ känna mig snabb. Däremot tänker jag fortsätta heja pÃ¥ alla andra när jag möter dem utmed banan, och stanna hos de trevliga funktionärerna en sväng för en banan. Det hann inte sÃ¥ mÃ¥nga i den snabba gruppen med. Där var det tävling pÃ¥ största allvar. I min grupp var det en kul grej – trots ösregn som gjorde allting lite galnare och lite lerigare.

Banan bestod av simning i en sjö (längd oklart men typ 500 meter), 19 km cykling och sedan 7 km löpning. PÃ¥ ett ungefär. Sa jag att det ösregnade? Det slutade inte regna en enda gÃ¥ng under dagen! Jag testade cykeln i nÃ¥gra hundra meter och blev genomblöt och lerig pÃ¥ en gÃ¥ng. Efter det sket jag i regnet – man kan liksom inte bli mer än blöt. När jag var ute och körde pÃ¥ riktigt sÃ¥ var allt regnande och alla vattenfyllda vägar sÃ¥ bisarrt att jag liksom inte kunde annat än skratta Ã¥t eländet. Cykeldelen var fantastiskt rolig och kändes lätt och enkel. Men det här med löpning direkt efter att man cyklat alltsÃ¥. My god!

Jag har aldrig tränat pÃ¥ bricklöpning i mitt liv. Jag vet heller inte hur jag ska beskriva känslan. Fötterna är halvt bortdomnade och lÃ¥ren är stumma pÃ¥ konstiga ställen. Det är som att man springer allt man kan – men man kommer ingenstans alls. Mycket, mycket märkligt. Efter 4 km släppte det och jag kunde springa som vanligt, och det var ungefär där jag sprang fel. Det regnade sÃ¥ mycket att färgen som markerade löparspÃ¥ret hade försvunnit. Jag befann mig snart mitt ute pÃ¥ en öde skogsväg bland träd, träd och ännu fler träd. Och regnet förstÃ¥s!

Efter att ha sprungit några kilometer för långt blev jag upplockad av tävlingsbilen och nedsläppt på den ordinarie banan igen. Jag kunder därför springa de sista hundra metrarna in i mål och plocka hem titeln som vinnare av damklassen. Jag får nog tacka min fräsiga cykel för det. Jag kom upp ur vattnet som 3:e tjej och plockade många, många, många minutrar med mina smala racerdäck. På löpningen blev jag bara omsprungen av en enda, en kille som sprang lite mer fel än mig och fick en milslång löpning. Han fick pris för längsta triathlondistans under den efterföljande utomordentliga kräftskivan. Själv kammade jag hem en flaska rosa bubbel.

Till nästa år hoppas jag att fler hittar till Snäcksjön och inte bangar för vare sig väder eller om de förberedande träningspassen inte blivit som man tänkt sig. Hur pass allvarligt man tar på tävlingsmomentet bestämmer man själv men garanterat roligt är det.

Ella hade tänkt pÃ¥ de flesta detaljer: vätskestationer utmed banan, väldigt glada funktionärer, kilometermarkeringar, bojar att runda i sjön – och tävlingströjor till alla! Och kanske det allra roligaste: banketten efterÃ¥t (där supersnabba totalvinnaren kammade hem en Ã¥trÃ¥värd hi-techtröja frÃ¥n Adidas!). I höladan dukades det upp med kräftor och girlanger sÃ¥ det stod härliga till. Regnet fortsatte att ösa ner utanför men det fortfarande ingen roll. Medan det smattrade pÃ¥ taket satt vi där under med tusen tända ljus och mat och dryck sÃ¥ att det räckte och blev över. En fantastiskt rolig dag!

Hunden Alice blickar ut över den regndränkta stallplanen – som fick tjänstgöra som växlingsomrÃ¥de

Rulle står och laddar i stallet

Cykelförberedelser…

Blandad cykelkompott. De flesta racers stod inne pÃ¥ det torra i väntan pÃ¥ att bli blöta…

NÃ¥gra minuter innan start

Alla hade typ såhär roligt hela tiden

Fler som har roligt!

Man blev rätt lerig

Verkligen jättelerig!

När alla gått i mål, duschat av sig leran och blivit varma förberedde vi för bankett och kräftkalas

De här 2 söta hamnade pÃ¥ bild rätt mÃ¥nga gÃ¥nger…

Medan mörkret sänkte sig där ute så satt vi här inne och drack och åt och sjöng och myste!