Augusti 2011 - Träningsglädje - Metro Mode

Stockholm är fantastiskt

Löpning
23 augusti, 201108:36

Stockholm är fantastiskt. På väg mot en mycket sen löpardate med MarathonMia sprang jag mitt i ett vykort på bron över Riddarfjärden. Norr Mälarstrand speglade sig i sin ståtlighet och båtarna längs med kajen var som granna kulor i en julgran. Ett stenkast från Centralen kom en man på rullskidor och de franska turisterna som spatserade mitt på cykelbanan och inte flyttade sig till några ensamma cyklisters stora förtret, visste inte om de skulle titta på de nattliga idrottarna eller Stadshuset.

Jag och Mia gjorde en sväng runt Kungsholmen (det lilla varvet) och det är garanterat självklart att jag trivs på den här holmen – dag som natt. Mest natt faktiskt. Norr Mälarstrand är en löparmardröm på dagtid. På natten är det lugnt och skönt och alldeles fantastiskt.

De 12 km jag gjorde ikväll kändes lekande lätta. Jag har ingen aning om tid eller hastighet men det kändes enkelt. Sådär som det nästan alltid gör på kvällskvisten. Jag önskar mig flera nattliga lopp att springa och skulle sikta in mig på den där midnattssolsmaran i Norge om jag inte visset bättre. Tills dess håller jag mig här i krokarna.

På Centralbron på väg hem till Söder var det som att springa i en julkalender. De där gula fasaderna som smyger sig upp mot Söders höjder är overkligt vackra.

Vegetarisk lunch

Allmänt

Mat & recept
22 augusti, 201119:14

Morgondagens lunch är fixad. Ruccola, sojabönor, avokado, mozzarella och ägg. Det hade varit fint med lite tomat, paprika eller gurka också men jag orkade inte köpa på mig fler matprylar nere på Konsum.

Ibland blir jag köpapatisk, jag vet att jag måste köpa vissa grejer förr eller senare men eftersom jag inte orkar med själva handlandet, även om jag redan är i affären, blir det ofta senare. Tvättmedel är en sådan grej – som tur var har jag det hemma, inhandlat när jag kände mig köpstark. Tyvärr är mitt schampo slut, och har så varit en dryg vecka. Jag orkade inte köpa något nytt idag heller – Niveas extra mjuka duschcréme har visat sig fungera lika bra.

Det är skönt att inte ha badrummet belamrat med en massa prylar och när vi nu under veckan packar ut oss ur min Stockholmsetta ska jag passa på att rensa allt vad rensas kan. Jag orkar inte med alla grejer, med undantag för mina träningsskor…

Snäcksjön Triathlon

Allmänt

Cykling

Löpning

Simning
21 augusti, 201122:15

Det var premiär för Snäcksjön Triathlon i helgen. En fantastisk härlig tävling, arrangerad av Ella, som man deltog i på egna villkor. De som kände sig snabba tävlade i en grupp – de som kände sig lite långsammare i en annan. Sekretariatet höll koll på tiden ändå, ja faktiskt på alla tiondelar också.

Det var tydliga skillnader på grupperna: den långsamma gruppen innehöll bara tjejer med undantag för 2 – och den snabba gruppen bestod av killar och en ensam tjej. Jag var mesig och kände mig långsam, men till nästa år då jag tränat på att crawla och bricklöpa – ja då fasen ska jag också känna mig snabb. Däremot tänker jag fortsätta heja på alla andra när jag möter dem utmed banan, och stanna hos de trevliga funktionärerna en sväng för en banan. Det hann inte så många i den snabba gruppen med. Där var det tävling på största allvar. I min grupp var det en kul grej – trots ösregn som gjorde allting lite galnare och lite lerigare.

Banan bestod av simning i en sjö (längd oklart men typ 500 meter), 19 km cykling och sedan 7 km löpning. På ett ungefär. Sa jag att det ösregnade? Det slutade inte regna en enda gång under dagen! Jag testade cykeln i några hundra meter och blev genomblöt och lerig på en gång. Efter det sket jag i regnet – man kan liksom inte bli mer än blöt. När jag var ute och körde på riktigt så var allt regnande och alla vattenfyllda vägar så bisarrt att jag liksom inte kunde annat än skratta åt eländet. Cykeldelen var fantastiskt rolig och kändes lätt och enkel. Men det här med löpning direkt efter att man cyklat alltså. My god!

Jag har aldrig tränat på bricklöpning i mitt liv. Jag vet heller inte hur jag ska beskriva känslan. Fötterna är halvt bortdomnade och låren är stumma på konstiga ställen. Det är som att man springer allt man kan – men man kommer ingenstans alls. Mycket, mycket märkligt. Efter 4 km släppte det och jag kunde springa som vanligt, och det var ungefär där jag sprang fel. Det regnade så mycket att färgen som markerade löparspåret hade försvunnit. Jag befann mig snart mitt ute på en öde skogsväg bland träd, träd och ännu fler träd. Och regnet förstås!

Efter att ha sprungit några kilometer för långt blev jag upplockad av tävlingsbilen och nedsläppt på den ordinarie banan igen. Jag kunder därför springa de sista hundra metrarna in i mål och plocka hem titeln som vinnare av damklassen. Jag får nog tacka min fräsiga cykel för det. Jag kom upp ur vattnet som 3:e tjej och plockade många, många, många minutrar med mina smala racerdäck. På löpningen blev jag bara omsprungen av en enda, en kille som sprang lite mer fel än mig och fick en milslång löpning. Han fick pris för längsta triathlondistans under den efterföljande utomordentliga kräftskivan. Själv kammade jag hem en flaska rosa bubbel.

Till nästa år hoppas jag att fler hittar till Snäcksjön och inte bangar för vare sig väder eller om de förberedande träningspassen inte blivit som man tänkt sig. Hur pass allvarligt man tar på tävlingsmomentet bestämmer man själv men garanterat roligt är det.

Ella hade tänkt på de flesta detaljer: vätskestationer utmed banan, väldigt glada funktionärer, kilometermarkeringar, bojar att runda i sjön – och tävlingströjor till alla! Och kanske det allra roligaste: banketten efteråt (där supersnabba totalvinnaren kammade hem en åtråvärd hi-techtröja från Adidas!). I höladan dukades det upp med kräftor och girlanger så det stod härliga till. Regnet fortsatte att ösa ner utanför men det fortfarande ingen roll. Medan det smattrade på taket satt vi där under med tusen tända ljus och mat och dryck så att det räckte och blev över. En fantastiskt rolig dag!