En solig tidig höstdag. Ett hus på landet. Ett dussin hästar. En vän. Massa kärlek.
Bloggen Träningsglädje, www.traningsgladje.se, är en hälsoblogg och en blogg om träning som funnits sedan 2006. Idag är Träningsglädje en av Sveriges största bloggar inom outdoor; till exempel cykling, löpning och skidåkning.
Jag som skriver hälso- och träningsbloggen Träningsglädje heter Sara Rönne. Jag vill uppleva livet och tusen känslor i ett par löparskor, på en cykel eller på skidor – med svett i håret och endorfinruset i kroppen.
Här på min blogg kan du läsa om löpning, cykling, skidåkning, simning, styrketräning, träningsresor, tankar om hälsa, träning och livet – och så en hel del mat och recept.
Jag minns inte mina personbästan eller rekord, men jag kommer ihåg alla känslor. För mig är det resan som är målet med min träning. Träningsglädje när det är som allra bäst.
Jag bor i Åre och Stockholm. Mitt hjärta slår för somrar och vintrar. Träning inomhus och utomhus. Jag är utbildad skidlärare och cykelinstruktör. Jag är anlitad inspiratör och föreläsare.
Min blogg Träningsglädje är en del av mitt jobb. Jag jobbar med digitala medier och framförallt digital PR och content management. Jag föreläser ofta om olika aspekter i vår digitala samtid. Jag är även frilansande fotograf och skribent.
Tusen tack till dig som läst den här träningsbloggen under alla år – och som varje dag fyller den med meningsfulla kommentarer och som skickar mig uppskattande mail. Du är en stor del av traningsgladje.se – och du är en bidragande faktor till varför den här bloggen så ofta finns på topplistor när bästa hälsoblogg och träningsblogg ska rankas. Du inspirerar mig!
Kontakt: [email protected]
Twitter, Instagram, Snapchat och Pinterest: @sararonne
Jag tar gärna emot pressinformation. För icke beställt material ansvaras ej. Alla samarbeten (affiliatelänkar och sponsrade inlägg) märks ut enligt marknadsföringslagen.
Det finns en bov som triggar mitt sötsug mer än någon annan. Stress! Idag befann jag mig i en situation som framkallade kraftiga stresskänslor och det resulterade i att jag för första gången blev sugen på något. Ja, vad som helst egentligen – bara det var gott och gick att äta. Vetebrödet på jobbet lockade med ens något förfärligt även om det legat framför mina ögon hela eftermiddagen. För min del är det oerhört viktigt att vara uppmärksam på vad det är som triggar igång sådana känslor så att jag kan förstå och påverka dem.
Min lunch, som bestod av jordgubbssmoothie (den färdigmixade varianten) varade längre än kollegornas hämtmat från kvarterskrogen. Den var tyvärr jätteäcklig och jag fick knappt i mig den. Men det tycker jag å andra sidan att allt som har med jordgubbssmak – så länge det inte är riktiga jordgubbar – är. Det spelar ingen roll om det är saft, yoghurt eller proteinpulver. Jordgubbssmaker blir alltid syntetiskt i min mun!
Jag har varit på Itrim igen. Denna gång på Sveavägen. Mamma ser det som sitt projekt att ta med mig på alla Itrimanläggningar i Stockholm. Hennes favorit är hemmacentret på Stureplan så jag ska försöka klämma in det också innan jag åker hem till Halmstad. Och Itrim i Liljeholmen. Och söndagens dubbelpass med Emil. Och ett till Piapass. Och en funktionell styrkeklass med Jessica. Och att träffa alla kompisar jag inte hunnit träffa. Och visa min lägenhet för en ny hyresgäst. Och så får jag inte missa Biggest Loser som börjar på måndag. Och så är det säkert en massa mer också. Ja just ja – min födelsedag till exempel. Att åka hem till Halmstad om en vecka kommer kännas som rena konvalescenten!
Efter Itrimträningen träffade vi spetsen från Sportlife: Emil och Carro. De såg ut som 2 Les Millsare redan på långt håll. Det går inte att förklara men det har att göra med de baggysportiga jeansen, sportjackan från Nike och färgglada scarvsen. De tillhör sekten och imorgon ska de på väckelsemöte. Les Mills är ett fascinerande koncept!