Träningsglädje

HIIT. High intensity interval training? Jag har läst om det på andra bloggar men inte fattat grejen. Det är väl som vilken intervallträning som helst. Och all intervallträning är väl high intensity?

Hur som helst, jag körde lite HIIT på crosstrainern. 25 minuter blev det – framför brittisk såpopera. Jag måstemåstemåste börja använda min iPod igen (läs: ladda med  ny musik).

Efter crosstrainerträningen blev det styrketräning. Biceps och triceps stod på schemat och jag började med 3 set 21:an. Det är en bicepsövning (med stång) där man kör 7 låga bicepscurls, 7 höga och sedan 7 hela. Jag vet inte om det är något magiskt med just 7 – annars brukar ju siffrorna 6 och 12 vara mer klassiska när man snackar repetitioner. Efter 21:an körde jag ett gäng frenchpressar och sedan supersettade jag med hammercurls + kickbacks. Sedan ropades det upp i högtalarna att gymmet skulle ta siesta så då fick jag snabba mig på och hann med ett gäng tricepspressar också…

Linne: CRAFT. Byxor: Röhnisch. Skor: Nike.

Det spelar ingen roll hur många gånger man yttrar orden. Det känns i magen när man bestämt sig. Då kan man lägga funderingen åt sidan och bara köra.

Jag har motat bort söndagsångesten hela dagen men den börjar ta över nu. Ändå försöker jag prata förnuft med mig själv. Det är ju faktiskt rätt så kul att jobba: jag gillar det jag gör! Dessutom jobbar jag hemifrån vilket jag trivs med. Det är enklare att träna och eftersom jag inte behöver lägga tid på att ta mig till eller från jobbet hinner jag göra så mycket mer efter arbetstid. Ändå ligger den där och surnar: känslan av att jag vill ha mer semester.

Jag har nog aldrig haft en lång sammanhängande sommarsemester. 2 veckor är det längsta jag har haft om jag tänker till. För några år sedan var jag tjänstledig i 6 veckor strax före jul och då var jag i Thailand med Grabben.

Semesterkänslan är oslagbar och jag försöker förstå varför. Är det den sköna känslan av att inte ha några måsten? Inget ansvar? Ingen press? Känslan av att inte behöva prestera? Vara på topp? Eller vad är det med helg och semester som är så fantastiskt och som orsakar blues i mitt sinne trots att jag gillar mitt jobb?

Ler ändå – när jag påminner mig om att jag gillar mitt jobb