Träningsglädje

Bloggen Äta Träna Kämpa bjuder upp till kamp och jag vill vara med och slåss! Kampen består av en utmaning, eller rättare sagt en hel drös med utmaningar, som ska genomföras under mars månad. Vissa bitar i utmaningen lockade mig mer än andra och min marsutmaning kommer bestå av dessa komponenter (jag har ändrat om lite från ursprungsplanen på Äta Träna Kämpa):

1. Maxtester

I början av mars görs ett maxtest. Jag ska göra så många armhävningar och utfallssteg jag kan, se hur länge jag kan stå i plankan och hur många burpees jag kan göra på 90 sekunder. Jag ska även springa en runda på (cirka) 5 km så snabbt jag kan. I slutet av mars gör jag om samma procedur för att se hur mycket jag förbättrat mig.

2. Utmaningar – under mars månad ska jag:

träna 15 pass (känns som en mycket god bit kaka)

göra 300 armhävningar (känns också rätt okej)

stå i plankan i 30 minuter (största utmaningen för min del – det blir 1 minut i plankan varje dag!)

göra 250 utfall (min utmaning blir att göra dem under 1 pass vilket ska bli skoj!)

göra 200 burpees (en lite mindre god bit kaka när jag väl har bestämt mig – vi var ju ett gäng som gjorde 100 på en dag)

springa 70 km (känns rätt lugnt)

Igår åkte jag Saltsjöbanan från Slussen till Igelboda station. Tåget var knökfullt och längst fram i vagnen funkade inte dörrarna till höger och längst bak funkade inte dörrarna till vänster. Det blev med andra ord panik när folk skulle tränga sig ut från en vagnsände till en annan för att komma ut. Många hann aldrig av. Bra jobbat SL!

Jag förstår att väder stör. Men om det stör – jobba för att minimera konsekvenserna. Hur svårt kan det vara att ha en konduktör (som finns med på tågen i alla fall) kolla så att alla kommer av?

På Igelboda station byter jag vanligtvis tåg för att komma hem till Solsidan men inte igår. Igår skulle vi vänta på en ersättningsbuss. Den kom inte under de 20 minuter som jag stod och väntade. Sedan tröttnade jag och ringde efter en snäll pappa som kom och hämtade mig.

Idag fortsatte tågtrafikproblemen enligt tidningar och radio. Hur det var i verkligheten är jag helt ovetande om. Jag är inte så glad i att åka tåg numer. Jag flög hem med Skyways till Halmstad och landade 10 minuter innan utsatt tid (dessutom på svart asfalt och i strålande solsken). Märkligt hur allt fungerar (ja förutom vädret då) så snart företaget inte heter SL eller SJ. Likaså förra fredagen. Det var ”snökaos” i Västra Götaland enligt medierna och jag tog Öresundståget hem klockan 22.42 från Göteborg till Halmstad. Tåget gick på tid. Körde utan problem och tog mig hem enligt plan. Vid 21-tiden avgick ett SJ-tåg från Göteborg, också till Halmstad – men på anslagstavlan stod det med elaka bokstäver att tåget var försenat till kvart i midnatt. Det snöar tydligen annorlunda för SJ än för Öresundståg.

Ett annat företag jag irriterar mig på är Telenor. Jag beställde en telefon som skulle skickas hem och detta var för 2 veckor sedan. Idag ringde jag de som har hand om lagret och då kan inte de hitta någon beställning på telefonen. Trornijagblirförbannadeller? Svar ja.

Ilska är bra. Det blir bra ilska av träning. Grymma intervaller, eller något…

Igår

Idag

Varför är det så svårt att gilla Petter Northug? Jag har inte träffat på någon som är ett fan och jag tror inte det beror på att han är norsk. Många svenskar gillar ju andra duktiga norrmän – alpina fantomen Aksel Lund Svindal och skidskytten Ole Einar Björndalen till exempel. Men inte raketen Petter Northug…