Lättnaden över gårdagen ligger fortfarande som ett guldskimmer över verkligheten idag. Det är stelt i benen och trampdynorna och tårna är ömma, men vad gör det på det stora hela. Jag har inte ont. Jag är inte skadad. Jag är hungrig.

Med gårdagen kan jag lägga marathonträningen åt sidan och tänka på nya saker. Jag har ett nytt fokus för november. Och jag har ju tagit sikte på nya utmaningar 2016.

Men vi börjar med november. Jag ser fram emot att ägna en hel månad att ”heal”. Att läka, stärka och bygga upp. Fokusera på svagheter. Fysiskt och mentalt.

Att sova mycket. Träna min core ordentligt. Äta bra. Gå mycket. Sitta still mindre. Att vara mer närvarande. Att må bra och leva innerligt. Det är inget stort steg för mig; det är precis så jag vill leva i princip jämt – men jag tror att den mentala pressen från Dublin ändå har legat där och varit konstant närvarande.

November alltså; jag ser fram emot dig. Du kommer med värme och kärlek.

Det går inte att ta miste på att jag älskar Åre. Men – det finns en mängd saker som jag saknar med Stockholmslivet också. Typ detta:

> De senaste träningstrenderna och ett brett urval av grymma personliga tränare. Det kan jag verkligen sakna. Ibland läser jag med stor längtan om tidiga morgonbootcamps i Stockholm och spinningpass och gym som Be Core och annat jag saknar bara för att gräset är grönare på andra sidan.

> Latte i pappmugg. Ja men faktiskt. Espresso house har kommit till Östersund men det är en timma dit. Vi har världsmästarna i kafferostning här i byn men ibland vill man bara ha en latte i pappmugg med en extra shot.

> Frukost på surdegsfralla med ägg på svindyrt Stockholmscafé med hajpad inredning. Helst ska kompisgänget också sitta där. Stor saknad på denna!

> Kvällsöppna butiker. Just nu är det lågsäsong så byn har stängt kl 19. Ica med. Än värre är det på söndagarna för då stänger Ica i Åre klockan 18. Macken har öppet till kl 21 och thank God för Ica Björnänge som också har öppet till kl 21. I början av veckan var jag tvungen att sätta Hazel i bilen och så åkte vi en mil dit och en mil hem för att köpa glass.

> Snittblommor. Närmsta blomsteraffär är 25 km bort – i Järpen – och jag har sällan vägarna förbi. Men min nya rutin ska nog bli att svänga förbi när jag väl är i trakterna. Det är så värt!

Ja men det var nog det. Detta får nog bli dagens värsta.

 

Ibland är det bara att göra. Ta steget från soffan och gå ut genom dörren för att om en kort stund känna sig trött men stark, stolt och svettig. Träning. Så enkelt men så svårt.

Jag var inte jättesugen igår. Jag kände mig seg och oinspirerad. Steget ut genom dörren är alltid det jobbigaste oavsett om jag ska springa ett långpass eller träna ett kort cirkelpass. Igår skulle jag inte gå många hundra meter från huset. Jag skulle bara gå tvärs över gatan till ett stort gräsfält med några bra bänkar.

Ibland gör vi det så himla svårt för oss. Med redskap och utrustning och krångliga övningar. Jag gillar visserligen både medicinbollar och snake ropes och alla andra kul träningsprylar och jag gillar dynamik i rörelserna för att så många muskler som möjligt ska jobba eftersom det ofta är på så sätt vi rör oss i verkligheten. Men ibland är det enkla det bästa.

Jag körde en kort men alldeles lagom cirkel med en bänk till hjälp:

> Kliv upp på bänk (jag körde 20 kliv totalt fördelat på 10 kliv per ben och fokuserade på ett starkt och stadigt knä och lätt ”höftjuck” i översta läget)

> Knäböj mot bänk (jag körde 20 repetitioner och lät rumpan precis nudda bänken innan ett kraftfullt skjut uppåt med samma ”juck” som ovan)

> Armhävningar mot bänk (jag gjorde 20 stycken på tå och tänkte mycket på att hålla en stark bål under övningen – att köra på tå ger coreboost)

> Dips (jag gjorde 20 stycken och fokuserade mest för att få kontakt med rätt muskler eftersom jag har så himla svårt att hitta rätt i mina dips)

> Sneda crunches (jag gjorde 40 st totalt, alltså 20 stycken per sida).

När jag hade gjort ett varv av övningarna så gjorde jag två varv till.

Mellan varven låg jag en stund på rygg på bänken och tittade upp mot en gråmelerad kvällshimmel och lyssnade på vinden som dånade, ljudet av vågorna på sjön bakom mig och funderade på hur jag mådde just då och där. Jag kände mig glad och tacksam. Nöjd med att jag var där jag var men såg också fram emot att få spendera en härlig kväll i soffan med tända ljus och en god middag. Ibland är det bara att göra – i slutändan blir det nämligen rätt så bra.

Här är ett annat blogginlägg jag skrev om att träna hemma – med tips på både övningar och billigaste utrustningen!

Tights // Craft brilliance. Tröja // Craft weather jersey.