Jag och Katrin har inte setts på jättelänge – så när vi styrde hennes blå bil mot dagens utflykt kom hon utrustad med en årskalender för att få ner allt som vi pratar om att vi vill göra framöver. Alla ställen vi vill till, alla nätter i tält – och så en och annan natt under bar himmel som vi planerar för och som får mitt upplevelsehjärta att slå lite hårdare.

Men just idag tog vi det lugnare. Jag hade köpt kanelbullar på Grädda och packat ner en renfäll i ryggsäcken. Hon hade bilen full med ved men vi lämnade både det och snöskor i bilen och gick till fots längs en snöig skogsbilväg istället. Vädret demonstrerade att det var april och i ena sekunden var det strålande solsken och i den andra full snöstorm. Ungefär som i livet i stort alltså.

Dagens utflykt snurrade igång mina sommartankar och jag ser fram emot att skriva ner sommarens bucket list med sådant som jag vill göra. Förra året hade fokus på croissanter och jag tror att den här sommaren ska innehålla riktigt mycket bubbel. Och andra mer svettigare saker såklart!

Jag var lite för hård i rubriken. Jag gör vettiga saker. Jobbar och är med vänner och sådär. Men att röra på sig kan vara bland det vettigaste som finns och just det gör jag väldigt lite av just nu. Och vet du vad jag upplever händer? Jo detta:

1.

Jag blir alldeles färgglös på insidan. Jag tycker att det är ett så målande sätt att beskriva det på. När jag är aktiv och i rörelse så är känner jag mig färgglad under huden; det är som att varje cell i kroppen hoppar och studsar och mår bra. Mitt inre fylls av färg för den är full av liv. När jag inte rör på mig så bleknar färgen ju längre tiden går. Jag blir grå där inne.

2.

Jag tappar kreativiteten och lösningsförmågan. När jag rör på mig så kommer jag på smarta saker. Allt från lösningar till idéer. När jag inte rör på mig så stimuleras inte den förmågan och idéerna kommer inte till mig på samma självklara sätt. Jag får jobba för dem mycket mer.

3.

Jag minns inte dagarna. De senaste tio dagarna eller så har jag kollat på så väldigt mycket serier. Eller, mycket och mycket, det är ju relativt men jag kollar i vanliga fall inte serier och nu har jag sett alla säsonger av The Fall och Bron. Men jag kan inte urskilja var och en av dessa dagar. Allt är ett virrvarr utan särskilt mycket innehåll alls. Varje dag är den andra lik. Jag minns dem inte.

4.

Jag blir en ganska tråkig person. Mitt register som vanligtvis fylls av allt det som är lekande lätt och allt det som är sjukt tungt blir nu en motorväg med allt som är lite blaha. Mina dagar fylls av ”jobbiga” saker ändå men eftersom det bara rör saker som handlar om till exempel jobb, räkningar eller annat som inte är fysiskt så blir det enahanda. Jag upplever att min låda med saker som är jobbigt måste bestå av fysiskt jobbiga saker också; för då blir liksom hela mixen bättre och i slutändan blir inget särskilt jobbigt. Jag förklarar det nog inte så bra men det är som att när jag gör fysiskt jobbiga saker så tar det udden av allt annat som kan upplevas som jobbigt. Som att betala räkningar.

5.

Jag har tråkigt. Och det är en kombination av punkt 1, 2, 3 och 4.

Min kompis Annika lockar med att springa långt i fjällen i sensommar. Ja, ja, ja tänker jag här från soffan där jag inte gått mer än några futtiga små steg på flera veckor. Fast igår kväll hoppade jag fram och tillbaks i poolen som tillhör bostadsrättsföreningen där mina föräldrar bor. Sedan drack vi varmt ingefärsvatten hela kvällen. Jag har blivit beroende – det är så gott!

Kan inte du berätta vad du gör? Springer du? Cyklat årets första runda på landsvägscykeln? Tränar du inför något särskilt? Har du flow – eller känns det motigt?