Idag bjöd vädret på fjället på 20 grader, vindstilla och strålande solsken och då fanns det inget annat att göra än att kliva upp på en fjälltopp. Idag valde jag Välliste och led 141 som går rätt upp på toppen på fjället som ligger i Trillevallen några mil söder om Åre by.

Minns ni när jag skrev den här listan på saker jag vill göra i höst? Att upptäcka ett nytt fjäll var en av punkterna och Välliste har jag haft i tankarna ända sedan jag såg en fin bild på Instagram.

Som vanligt kan jag inte hålla mig till de markerade lederna när jag är ute på hike så det blev lite längre än tänkt. Men, i början gick jag i alla fall på sommarleden nummer 141 som gick rätt uppför en skidbacke på en grusväg och som sedan blev till en slingrig stig innan jag nådde toppen på drygt 1000 meters höjd.

Här på toppen syntes Fjällmaratons bansträckning tydligt och jag gissar att man springer på den på i stort sett alla leder i Södra Årefjällen. Som till exempel den här gången på Grofjällsrundan. Det var väl här någonstans som led 141 (eller led 140 som man också kan följa) gick upp i tomma intet och liksom försvann på vägen och mitt bland alla Fjällmaratonmarkeringar.

Det slutade med att jag gick lite på måfå och följde en vinterled åt lite olika håll. Det var relativt vältrampat om än lite blött men de 4-5 km jag tänkt mig blev det dubbla – om inte mer.

På det stora hela så rekommenderar jag en tur till fjället Välliste. Det är lättillgängligt och även om det är brant grusväg i början så är det väldigt värt uppe på toppen. Baksidan av Välliste är magiskt fin med utsikt mot Åreskutan som tornar upp sig långt där borta.

På baksidan är terrängen lättsprungen och jag kan tänka mig att berget bjuder in till riktigt fin cykling.

De snygga tightsen jag har på mig kommer från Craft Sportswear – kolla in dem här!

Ni som hänger med mig på Instagram har sett att vädret är galet fint här i Åre idag – därför tog jag en tidig eftermiddag och snörade på mig trailskorna och åkte till Vålådalen. Blanktjärnsrundan, med den smaragdgröna Östra Blanktjärn, är en höjdpunkt bland alla lederna i södra Årefjällen.

Trots att det är rätt blött på stigarna just nu så är det redan en populär led att vandra och jag sprang om några sällskap på vägen. Överallt porlade små bäckar och längst bort dit solen inte når så låg ännu snön tjock.

Förra året sprang jag också Blanktjärnsrundan just i början på maj och då såg det ut såhär.

Jag brukar nästan alltid se renar häromkring och det gjorde jag även idag; den här gången gömde de sig bakom några träd i skogen där stigen är som stenigast och knixigast. Där är det inte jättekul att springa just för att stenarna är så spetsiga, så jag hade inte så stor koll på vad som syntes runt omkring mig – men hörde att det prasslade till och där stod de och stirrade.

I bröstfickan hade jag en chokladshot från Clif bar som jag festade på när utsikten var som bäst över den gröna spegeln på tjärnen. Hazel passade på att ta ett bad och solen sken milt och varmt. Klart bra löppass!