Träningsglädje

Och så blev det juni och jag omfamnar hela den här sommaren med öppna armar. Här är hela min härliga sommarlista och jag är redo att sätta igång på studs!

Under juni kommer jag att befinna mig hemma i Sverige och mestadels i Åre, Hälsingland, Halmstad och Stockholm. Det känns fint, för jag vill för allt i världen inte åka någon annanstans och missa juni hemmavid oavsett vad det blir för väder. Jag älskar den svenska sommaren!

Just det här veckoslutet kommer jag att åka ut mot trakterna av Öregrund och min vän Ella. I vintras såg det ut såhär när jag besökte henne och hela flocken med islandshästar!

Juni avslutas med midsommar och då kommer jag att vara ännu längre söderut; i Halmstad eller däromkring. Med saltvatten som rullar in mot stranden och sorlet från stan som når in genom de öppna balkongdörrarna.

Träningsmässigt så kommer jag att ha mina kettlebells i bilen, trailskorna på fötterna och cykeldäcken alltid nypumpade.

Jag älskar rabarber och brukar mest göra rabarberkräm av stjälkarna som tacksamt växer och växer och aldrig tar slut. Igår gjorde jag annorlunda och rörde ihop en rabarberkompott.

Jag höftade ihop min kompott på rabarber och grovhackade några stjälkar och lade dem i en kastrull med en blandning av kokossocker och lite vanligt socker och lite pressad citron och mycket kanel – och så fick det koka ihop ett tag.

Rabarberkompott passar utmärkt i syrlig filmjölk eller så som jag åt den imorse till frukost: på chiapudding tillsammans med årets första svenska jordgubbar!

Så kom sommaren med värme och en fullkomligt bländande vacker morgon med den spegelblanka Åresjön som tog sovmorgon medan jag kammade mig och gick till jobbet. Många timmar senare, på kvällen när övriga Sverige intagit TV-soffan, åkte jag till Ottsjö för att uppleva sköna maj på fjället. Det är något med de evighetslånga kvällarna som väcker semesterkänslan till liv och som gör dagen oändlig.

Jag ville ta mig an en kortare tur och tog sikte på Kläpphögarna. Beroende på var i Ottsjö man börjar så är det typ 3 kilometer upp till den lilla toppen som är en alldeles lagom trailrunda en morgon eller kväll.

Vill du variera dig ska du springa Platåleden i Ottsjö och göra en avstickare till Kläpphögarna (men pass på skylten som kommer rätt så snabbt och är lite otydlig när det börjar gå utför).

Den bekanta känslan av vattnet från myren som sipprade in och ut genom mina trailskor följde med mig längs rundan och jag försökte väcka mina vrister som legat i någon form av vinter- och vårdvala och kände ovana inför det instabila underlaget. Syresättningen gick för högvarv upp till toppen och lyckobubblorna exploderade när jag var där uppe.

Äntligen har jag gjort sommarpremiär på fjället!