Träningsglädje

Gå till Feldts och köpa med mig deras fantastiska bröd till frukost (och gärna en kardemummabulle bakad på surdeg eller en varm solskensbulle med massa socker, också gjord på surdeg).

Springa runt Nissan om morgonen med lövprakt över huvudet nästan hela tiden (förutom vid fotbollsstadion Örjans vall som är den tråkigaste biten).

Ta bilen till Lynga naturreservat en sen eftermiddag och gå ner på stranden som alltid tar sig olika uttryck beroende på vädret. Är det soligt ligger jag gärna här hela dagen lång!

Parkera i Tylösand och springa sista biten av Prins Bertils stig till Riccardos i Möllegård där man äter världens godaste italienska glass. Och sedan springa tillbaka såklart. Godaste smaken är hasselnöt, tätt följt av körsbär. Deras glassbil brukar också stå parkerad inne i Halmstad.

Gå längs Nissan ut till havet och västra stranden och tillbaka igen – och stanna till på Söderfamiljen för en lunch eller kaffe och fika.

Springa kvalitetspass på Galgberget. Den klassiska slingan som jag alltid springer är 3 eller 5 km, antal varv som jag springer beror lite på. Jag vet precis var jag ska hålla igen och var jag ska ösa på – beroende på var backarna är. Här har jag sprungit så himla mycket!

Sova på min balkong om natten. Detta är såklart en grej som inte alla kan göra, mest bara jag av naturliga skäl, men det är sjukt härligt ändå!

Åka runt på sommarfik; till Solhaga stenugnsbageri i Slöinge eller till våffelstugan i Lintalund där man äter sjukronors småkakor eller Strömma Farmlodge utanför Tvååker eller Gräddhyllan i Markaryd.

Cykla racer. Det finns så många ställen så det tar aldrig slut. Välj en riktning och cykla dit vägen leder! Sikta mot Mölle eller Torekov eller Kungsbacka och Göteborg eller var som. Eller välj Susanne Ljungskogs favoritrunda El Diablo!

Äta solnedgångsmiddag på Salt med drink ute på terassen som ger dig första parkett mot solens skådespel när den doppar sig i havet för natten.

Simma på Brottet om morgnarna – utomhuspoolen vid havet. Det är dessutom gratis. Och det ösregnar alltid när jag är här…

…men det finns en sak som jag aldrig gjort i Halmstad – och det är att fika på Rotundan som är matkändisen Linda Lomelinos favorit. Det får bli mitt absoluta måste denna gång!

Bilderna ovan är från Haverdal. Stranden som börjar här går ända till Vilshärad och Lynga, som jag ofta brukar prata om, är biten i mitten.

Oavsett var ni är eller vad ni gör – så hoppas jag att ni får en fin midsommarafton! Enjoy the hard work var en film som vi gjorde för nästan precis ett år sedan – strax före midsommar 2015. Jag gillar den massor, för den innehåller så himla mycket träningsglädje i råformat. Den där träningsglädjen som kommer i olika former med leenden, bestämda miner och frihet i hjärtat. Och jag hoppas att ni får lite träningsglädje idag före kransbindning, grill och pavlovan. För visst känns just pavlova som årets stora tårttrend inför midsommar!

Idag har jag varit i mitt absoluta esse – den här dagen är ett typexempel på hur jag vill leva mitt liv. Huvudpunkten var lunchen under trädkronorna på Norrvikens trädgårdar i Båstad – men den viktiga detaljen var att på vägen hem till Halmstad stannade vi till vid Hökafältet i Mellbystrand och tog en en löprunda. Det är just detta som är grejen: att göra både och. Inte antingen eller!

Jag älskar att dricka champagne och springa långpass. Utemiddagar på bra ställen och en chiafrukost. En kardemummabulle från Feldts i Halmstad eller Fabrique i Stockholm – och intervaller lite när som helst. Calvin Klein och Craft. Inte antingen eller. Allra helst både och.

Norrvikens trädgårdar är en pärla vi upptäckte förra sommaren under tennisveckan i Båstad och min sambo föreslog en repris idag efter att vi spenderat morgonen och förmiddagen bakom varsin jobbskärm. Det var lika varmt idag som förra gången, men diset låg rätt så tjockt på himlen och det känns som att åskan är på väg.

Det är lätt att hitta till Norrvikens trädgårdar; kör förbi Båstad och följ skylten i rondellen. Entren är pampig och den krattade grusvägen fram till huvudbyggnaden tar aldrig slut. Överallt är det överväldigande grönt och alla linjer är spikraka.

Maten är vällagad och det är mysigt att sitta ute på terassen vid sidan om huset. Skulle det regna finns det gott om plats inomhus. Det är vackert och lyxigt och ljust! Jag åt kyckling som var snuddande lik en caesarsallad – och så delade vi på en flaska äppelmust från trakten.

Efteråt svängde vi inom Båstad och tog en mjukglass. Här är det fortfarande lugnt och gemytligt – långt från tennisveckans vimmel med folk!

I Mellbystrand ligger Hökafältet där jag sprungit i strandskogen cirka hur många gånger som helst. Men det var nog ett år sedan jag var här sist och jag blev alldeles överraskad när vi kom dit – de har ju byggt om! Eller framförallt byggt ut! Nu finns här ett större utegym, större parkering och toaletter! Längden på slingorna är dock desamma även om jag tycker att de anlagt lite väl mycket grusväg på slingan om sex kilometer (röda markeringar) – det blev väldigt tråkigt i slutet. Synd på så fin skogsmiljö som det var här innan!