LÃ¥t oss prata om det där med mat för en kort stund. DN har under nÃ¥gra veckor publicerat en serie artiklar pÃ¥ temat ”Varför gör maten oss sÃ¥ arga?”. Efter att ha läst ett gäng rätt dÃ¥liga artiklar läser jag nu en intressant – en intervju med en mÃ¥ltidsforskare. Att forska pÃ¥ beteenden verkar för övrigt sjukt intressant! I mitt nästnästa liv ska jag bli forskare. Mitt nästa liv har jag redan andra planer för.
Jag tror inte man kan avfärda alla diskussioner som har med ätande utifrån ett visst syfte (typ hålla sig hälsosam, gå ner i vikt eller vad det nu kan vara) genom att säga att man ska äta enligt sunt förnuft. Jag tror man måste ha mer förståelse för beteende och andra underliggande orsaker. Inte minst kunskap. Vad är sunt förnuft?
Jag har fÃ¥tt nÃ¥gra frÃ¥gor om Paleo och om hur strikt jag är. Jag vill inte äta Paleo för sakens skull. Jag vill äta det jag mÃ¥r bra av – mat det är nÃ¥gon mening med. För att veta vad det är mÃ¥ste jag vara pÃ¥läst – och att vara pÃ¥läst kräver ett visst mÃ¥tt av intresse. För alla som inte är sÃ¥ himla intresserade av mat och vad den gör med oss sÃ¥ funkar det bättre att hÃ¥lla sig till en kosthÃ¥llning med ett ”känt” namn (läs: diet) med en checklista pÃ¥ vad som är bra eller inte. Men sÃ¥ fort man nämner ordet diet sÃ¥ är det som om mÃ¥nga läser ordet ”extrem” istället. Tänk vad kvällspressen och liknande gör med oss…
Mat är ett fascinerande ämne som verkligen väcker känslor – och det är inte sÃ¥ konstigt.
Favoritlunchen från Blueberry. Fast numer när jag vet att jag inte mår bra av bröd så skippar jag det.
