Träningsglädje

Igår stod jag ensam på Ullådalens parkering kl 23.46 och var alldeles lycklig. Vinden rev i håret och regnet smattrade lätt mot jackärmen. Det var 6 grader varmt och jag hade underställ under min episka jacka från Craft som är den snyggaste jag någonsin ägt och som ligger högtidligt vikt i min garderob. Den är fyra eller fem år gammal och jag älskar den fullständigt.

Jag hade tillbringat större delen av kvällen med en middag på Fjällgården med några vänner och jag var inspirerad upp till öronen. Men jag kände att det fanns så mycket liv kvar som jag ville leva just den här dagen. Så jag bestämde mig för en sen löptur upp till #sarasfrukosttopp. Ja, löptur. Jag är stark i regn och blåst och sena nätter. Jävligt väder ger mig energi och det bubblade skratt i bröstet när mina andetag kämpade ikapp med vinden.

När träden glesade ut sprang jag in i dimman och befann mig där hela vägen upp till toppen. Från klippkanten var det bara mjölkig utsikt men jag visste att där nere låg Åre. Kylan nypte i öronen och ögonen glittrade. Så fint är livet.

Det finns inte så mycket dåligt väder, det finns bara olika träningsformer. Ge mig en varm sommardag och några mil på min landsvägscykel fläktar skönt i hettan. Ge mig blåsväder och jag springer helst på en stig i skogen. Ge mig ömsom sol och ömsom regn och jag tar fram min cyclocross och letar nya flowiga skogsvägar och blir både blöt och lerig.

Som igår. Det var varmt och det var kallt och det var sol och det var regn. Åskan mullrade en bit bort och det var sådär vackert som det kan vara ibland när vädret är just så.

Jag valde en ny väg med evighetsbackar som var alldeles perfekta ändå. Eller för att jag tränat mina cykelben rätt så ordentligt. Skogen stod tätt intill mig hela tiden och ett tag glittrade världen av sol och regn. Och sedan; den majestätiska regnbågen som följde mig hela vägen hem. Så när det regnar – stäng inte dörren. Titta efter regnbågar istället.

När dimslöjorna lägger sig vill man gå ut och dansa i dem men sent igår kväll betraktade vi det mest från insidan. När jag gick ut några korta minuter var det som att allt osynligt djurliv samlats på åkrarna nedanför huset för att prata med varandra. Natten är sällan tyst.

Vi gjorde en sen middag med sallad från trädgårdslandet och jordgubbarna som växer bredvid. Blanda det med belugalinser och smulad fetaost, och ringla över olivolja och balsamvinäger och dra några varv med pepparkvarnen och ett uns flingsalt. Den smakkombinationen!

Några timmar innan var jag ute och sprang en snabb femma i duggregnet och just nu drar en åskstorm förbi. Jag prioriterade ett långt pass med Redcord inne i ladan och känner mig mjuk i ryggraden.

Ja du hör ju att jag mår!