Yogastudion Atmayoti på Norrtullsgatan 11 i Stockholm bjöd in till gratis lunchklass så jag tog med mig Nilla och gick dit. Bra yogastudios växer inte på träd i Stockholm och jag letar fortfarande efter studion med stort S. Atmayoti är helt i klass med både OmYoga och Yogayama vad gäller hur den ser ut och känns. Här finns gott om plats för barnvagnar vilket är superbra om man har barn antar jag. Det har inte jag så just den detaljen fastnade inte på mitt personliga pluskonto.

Det var en helt okej lunchklass idag. Jag störde mig lite på att yogainstruktören kallade sig själv för yogafröken, jag tycker att det kändes förminskande för både henne själv men också för oss som var där. En fröken, liksom? Jag vill inte träna för en fröken. För mig symboliserar inte ordet fröken saker som jag tycker är viktigt, som kvalitet eller kunskap. Men som sagt, högst personligt och individuellt…

Vi utövade Hatha vilket är den yogaform jag gillar allra mest. I Vinyasa är det mer flödande positioner men i Hatha är positionerna mer isolerade. Ashtanga är ju Hatha egentligen (så som jag förstått det) men en förutbestämd sekvens som man alltid gör. Och det blir ju snudd på rutin så de klasserna gillar jag inte. Jag vill ha nytt varje gång. Bikram är också en form av Hatha – och även här med samma sekvens av positioner varenda gång men just Bikramflödet verkar ha gått hem hos mig mer än Ashtangan.

Det här med lunchyoga är lite extra utmanande rent mentalt. Jag hade extremt svårt att stänga av omvärlden och resten av livet eftersom jag visste vad som väntade under eftermiddagen: möten, offerter, mail, jobb. Ja, livet ni vet. Eftersom hjärnan går på högvarv både innan och efter lunchen är det svårt att trycka på pausknappen och göra ”ingenting”. En mer fysisk träningsform passar mig bättre på lunchen. Ju mer min puls går upp desto mer trycks pausknappen ner automatiskt.

Det är för övrigt 46 träningspass kvar till nyår.

Malmöbloggaren Emelie uppmärksammade att det var öppet hus på Yogayama på Östermalm idag så vi hade bloggdate och tog en yinyogaklass ihop med femtioelva andra personer. Mattorna låg tätt tätt och man fick trängas lite, men finns det hjärterum…

Vi var väl inte riktigt femtioelva personer i salen – men väl 56 – och det är långt mycket mer än det varit på de tidigare gratisdagar jag varit på hos Yogayama. Man öppnade upp väggen mellan de 2 olika salarna så alla fick plats i samma klass. Inte heller har jag varit på ovanvåningen där det finns ett café som var stort och luftigt. Kanske lite väl dyrt med ett rätt så litet glas med juice på jordgubbar, citron och gojibär för 40 kr men det kryllade förhoppningsvis av antioxidanter och grejer.

Jag var på vippen att köpa mig en fin yogamatta med tillhörande väska från butiken men en tusing för en yogamatta får prioriteras någon annan gång. Den närmsta tiden ska jag lägga mina slantar på ny säng, soffa, matbord, stolar, lampor, tv, parkering och tja – kanske ett gymkort eller så.

Jungfrugatan på Östermalm – här finns Yogayama

Ekofik!

Den där brunspräckliga mattan i mitten hade schysst grepp, annars är det så många mattor jag upplever som halkiga

Gårdagens Yin var den bästa yogaklassen på hela helgen! Jag hade en plats allra längst framme vid fönstret och badade i solsken samtidigt som jag kunde se Skutan när jag tittade upp från mattan.

När man upplever den perfekta yinklassen är man i en slags bubbla där inget stör och där varje minut av varje position går snabbt och varar för evigt trots att det är smärtsamt skönt. Precis så var det idag!

Elin Jensen har guidat oss på ett bra sätt genom klasserna under helgen. Hon har lagt stor vikt vid andningen och att vi ska andas in det vi vill ha mer av, och andas ut det vi vill ha mindre av. Himla smart. Det ska jag ta med mig till framtiden och fler yogaklasser. Under helgen har jag andats ut stress, måsten och negativ energi – och andats in kärlek, styrka och livsglädje!