Jag var så himlans funktionell ikväll. Först satt jag på McDonalds och jobbade (ja vadå, det är väl funktionellt?) och sedan gick jag till WorldClass Nybroplan och tränade deras extrainsatta superbra klass ”functional moves”. Åh den är så bra så bra så bra!

En sak som märks är att muskelminnet lär sig illa kvickt. Saker som var superjobbiga och trixiga förut är lite enklare nu. Därmed inte sagt att jag gör dem superrätt eller fullt ut: men muskelminnet har lärt sig vad som kommer så det tröttar inte ut psykiskt (ja det krävs en del tänkande på functional movesklassen) och fysiskt på samma sätt. Fast utfall åt sidan är jag fortfarande superdålig på. Höften fattar inte att den ska böja sig…

Trots att man varken hoppar eller springer särskilt mycket under klassen så lackar svetten ändå. Det är jobbigt att öva kroppskontroll!

Efter klassen sprang jag ut från gymmet i knallblå shorts, skepparkavajsjacka (den har fortfarande inget riktigt bra namn) träningströja, halsduk, bara underben och timberlandkängor. Bilen stod strategiskt placerad 20 meter från gymmet och jag tror inte allt för många såg mig under språngmarschen dit. För en gångs skull var det inte omöjlig kö på Strandvägen och Hamngatan och jag kunde lugnt spela Il Divos version på ”The winner takes it all” (effekten 1 minut och 55 sekunder in i låten är tokfantastisk om man har en bra bilstereo, inte alls lika mesig och omäktig som på YouTube) om och om igen och känna den behagliga effekten av ruset.

Jag har varit och fått en provsmak från en klass som ska köras på Nikekonventet nästa helg och jag är helt och fullt övertygad om att det kommer bli en grym klass! Vi körde olika loopar och allt vi behövde komma ihåg var siffran 3. Ni som kör Jessicas klass på Nike kommer snart att fatta – ni andra kommer få veta mer när jag kör klassen nästa gång. Jag vill inte förstöra det roliga redan nu…

Bredvid mig på Nybroplans (något obekväma) Schwinncyklar satt Åsa och Nilla. Hepp, hepp hördes från dem lite nu och då. De är grymma på att peppa! Det är skönt med en grupp människor som vågar peppa och heja trots att man varken känner varandra till namn eller ansikte. Kanske beror det på instruktören som sitter längst fram – eller på den magiska känslan när en grupp människor delar ett rum där det kryllar av endorfiner?

Efter spinningen träffade jag Karin som kört rehabträning. När jag är i Stockholm är det alltid lika stressigt. Jag vill liksom hinna med att träffa allallalla men det är svårt att få till. Jag försöker planera in gemensamma träningspass, lunchdejter och nu – övernattningar hos kompisar för att verkligen få till effektiv tid att träffas. Dessutom är det närmre till och från jobbet (från till exempel Karin) än att åka ut till mina föräldrar i Saltsjöbaden. Man får inte vara dum…

Åsa, Jessica och Nilla

Jag trodde aldrig vi skulle komma upp till Grabbens grupplångpass inne i stan tidigt imorse. Klockan 2 var vi fortfarande vakna och 6.5 timmar senare skulle vi sätta oss i bilen för lite långträning. Men det gick alldeles utmärkt! Jag mådde inte ens illa av trötthet när jag vaknade. Däremot var jag helt utom mig av trötthet lite senare men det kommer vi till…

Grabben skulle springa långpass med de långpassfrälsta – MarathonMia, Snorkkis, Ingmarie, Ultra-Staffan med flera – och jag skulle köra Jessica Claréns specialklass funktionell träning. Men klassen började inte förrän klockan 12 så när Grabben lämnade mig en bit efter 9 hade jag 2.5 timmar helt för mig själv i ett Stockholm som verkade ha tagit sovmorgon. Så jag bestämde mig för att springa en bit jag med.

Jag tog vändan runt Årstaviken – en av mina tidiga hemmarundor när jag bodde på Söder. Det var kallt men behagligt när solens strålar nådde ända fram. Och kallt och jäkligt kyligt när vinden över vattnet drog på. När jag kom tillbaka till min startpunkt och bytte vintertights mot jeans kände jag mig som en frusen isbit.

När jag kom in till city hade klockan slagit 11 och jag bestämde mig för att fylla på energin i min kropp med en frukost på Blueberry Lifestyle. En nötsmoothie och en julboll senare kände jag mig fräsch och stark, nyttig och ren. Jag tycker att det borde finnas en Blueberry i Halmstad och framförallt så borde konceptet införas på lite bensinmackar här och var i landet så man inte behöver köpa bruna sallader och tråkmackor med en massa E-nummer eller stanna på Max när man är på väg någonstans.

Jag var tidig till klassen i funktionell träning och hade helst velat ställa mig i bastun en stund för att tina lite, men jag valde att sätta på mig en extra tröja istället. Sedan bar det av uppe i det vita rummet på WorldClass Nybroplan! Jag gillar Jessicas ledarstil: pedagogiskt och peppande och full med energi. Det där med energin visade sig snart vara något jag saknade.

När vi körde magövningar i finsk pinnestil kände jag mig helt slut. Inte slut i magmusklerna men riktigt slut på ett illamående sätt i hela kroppen – så jag hade helst velat lägga mig ner på mattan en stund. Istället sprang jag ner till receptionen och köpte mig en sportdryck och jag höll mig levande klassen igenom. På slutet kände jag samma trötthet med inslag av illamående när vi sträckte ut höftböjarmuskeln riktigt ordentligt och involverade hela kroppen i stretchen (med armar som sträcks uppåt och sedan ner mot sidan). Känslan är otroligt lik den som man ibland kan drabbas av i bikramyoga när man ska luta sig tillbaka riktigt mycket och även böja nacken bakåt. Just den övningen kan jag inte göra alls – jag mår tokilla.

Efter klassen väntade Grabben på mig i receptionen. Han hade lyckats navigera bilen från Eriksdalsbadet till Sibyllagatan vilket inte är helt enkelt när man aldrig kör i Stockholm. Dessutom hade han lyckats hitta till SATS Stureplan för en dusch och så hade han visst hittat till McDonalds för lite återhämtningsmat. Sedan passade han på att återhämta sig lite mer när vi gick till Café Alberts. Då beställde han in en gigantisk chokladboll och en biskvi och en varm choklad med grädde medan jag försökte minimera kolhydraterna med en Skagenwrap. Av våra matvanor att döma kan man inte direkt tro att det är Grabben som har 6% kroppsfett…

Jag älskar Blueberry Lifestyle!

WorldClass Nybroplan