Jag åker till Stockholm imorgon igen och it’s a fact – jag behöver ett riktigt gymmedlemskap där också. Frågan är bara var? WorldClass, SATS, Balance eller kanske Sportlife? Jag önskar mig ett riktigt schysst gym som ligger mitt i city och allra helst nära Stureplan eller mot Östermalm till. Det är mina nya hoods eftersom jag numer bor där i krokarna när jag är i Stockholm.

Det känns som om det sveper en våg med utomhusgym över Sverige. I eftermiddags såg jag att det påbörjats ett utomhusgym även här i Halmstad – uppe på Galgberget. Jag vet att några Halmstadpersoner hört av sig till mig efter det att jag var på invigningen av ett utomhusgym i Stockholm, och att dessa personer (inklusive mig själv) också hört av sig till Halmstad kommun för att få till ett liknande gym även här. Om detta blivande utomhusgym på Galgberget är frukten av detta, eller en del av en plan som påbörjats tidigare, vet jag inte – men bra är det!

Medan jag gick mina kilometrar på Galgberget gick höstsolen ner över havet. Luften var klar och kall och bet mig i örsnibbarna och jag tänkte att allting gått så väldigt fort. Och att jag var borta precis när det hände. Innan jag åkte till Djerba var det fortfarande sensommar. Jag gick fortfarande utan riktig jacka. Medan jag var borta i 36 graders värme har folk bytt till vinterjackor. Och underställ. Och mössor. Och vantar!

Jag var ute i ungefär en timme och gick i bra fart. Pulsklockan visade en snittpuls på runt 175 – vilket i mitt fall motsvarar cirka 84% av max, och en maxpuls på 184. Det får mig att fundera. 84% låter galet högt, men det är ofta där någonstans jag ligger när jag tränar. Kan det vara så att vi, förutom att ha olika maxpuls och vilopuls och mjölksyratröskel och allt det där – även har olika ”arbetspuls”? Även om jag har en vilopuls som ligger på 60 någonting, så höjs min puls rätt rejält när jag rör på mig. Jag har sällan en puls på runt 100 eller 120 eller 140 när jag tränar. Jag ligger ofta rätt högt i puls även vid låg upplevd ansträngning, och jag har rätt hög upplevd mjölksyratröskel. Jag känner rätt liten skillnad i upplevd ansträngning på runt 165 (79%)-187 (89.9%) i puls – men när jag går över 190 (91%) och särskilt över 195 (94%) ja då känns varje litet ökat pulsslag rätt rejält. Och över 200 tar det stopp. Då dör jag nästan. Då blir hela kroppen alldeles kall och hjärtat pulserar sig själv ut ur kroppen. Jag uppskattar min maxpuls till 208 slag men jag har aldrig varit där. Jag har som mest noterat min puls till 204.

Jag har många frågetecken kring puls och jag noterar mina pulsmönster med nyfikenhet. Jag tror inte på det gängse reglerna. Min mamma är 50 år men tränar med en puls på över 200 slag utan att vara det minsta nära maxpuls. Hennes puls har noterats med flera olika pulsmätare så det är inte dem det är fel på. Jag tror inte heller att det är de gängse teorierna det är något fel på. Jag tror bara att det, som vanligt, finns så otroligt många undantag för de flesta teorier vi tror på.