Annika är här! Hon började dagen med att lägga sig och sova i soffan efter frukost. Vi kunde inte sluta skratta Ã¥t det – särskilt när vi planerat värsta träningshelgen, med tidsplan och allt. Tur att jag planerat in vila – vi var ute pÃ¥ tid och had a blast! Jag älskar att träna ihop med nÃ¥gon när man kan skratta och ha kul utan att göra avkall pÃ¥ kvaliteten pÃ¥ träningen.

Eftersom jag har ett nästintill komplett hemmagym med redskap frÃ¥n Casall sÃ¥ valde vi (läs: Annika) ut vilka redskap vi skulle använda och vilka övningar vi skulle köra. Av det blev det en cirkel (40 sekunder aktivt/20 sekunder vila och 3 varv) med övningar som: hopprep, benböj med kettlebell, enarmsrodd med kettlebell, dips, kliv upp pÃ¥ bänk, bÃ¥lrotation med mediball, crunches, vanliga sprints och ”sprints” med resistor rope (fast inte nödvändigtvis i den här ordningen).

Vädret beter sig pÃ¥ sitt vis och det var lite blandat med snöstorm och strÃ¥lande solsken. Åresjön guppade bredvid oss och vi hade utsikt mot Gästrappet där skidÃ¥kare tar säsongens sista svängar. Det rapporterats vara otroligt fint uppe pÃ¥ Skutan – Ã¥rets bästa skidÃ¥kning enligt mÃ¥nga.

Den här utmaningen gick inte sÃ¥ väldigt bra för mig. Jag kom igÃ¥ng ordentligt och tränade nästan varje dag i USA, men jag lÃ¥g back och hämtade aldrig ikapp. Det är inget jag grämer mig över sÃ¥ väldans – det existerar ingen träningsÃ¥ngest per se i min kropp. Men, jag är som alltid hungrig pÃ¥ nya projekt och det levererades till mig som ett förslag i gruppen Vägen mot toppform pÃ¥ Facebook som jag pepprar med utmaningar. Fast den här gÃ¥ngen blev jag pepprad – sÃ¥ jag har lagt upp en ny utmaning. Du mÃ¥ste vara med i gruppen för att kunna anta utmaningen (som ligger som event), den heter ”inte sÃ¥ fasansfullt jobbig maj”. För fasansfullt jobbigt är det inte denna gÃ¥ng, det är istället fullkomligt görbart.

Utmaningen består i 7 styrkepass, 7 terrängpass, 7 rörlighetspass, 7 morgonjoggar och 3 av något man aldrig typ gjort förut. 7 låter inte så mycket. Inte av något faktiskt. Jättegörbart.

Sedan att 7+7+7+7+3 faktiskt blir 31 vilket också är antalet dagar i maj, ja det är en annan sak.

Bild från Halmstad i vårvintras

Ni är mÃ¥nga som känner igen er i den här situationen jag skrev om häromdagen – och som undrar över min plan. Jag har, till stor del omedvetet, funderat vidare pÃ¥ alla hur och varför och vet att den stora träningsdippen kom i samma veva som den stora orörligheten och ryggstrulet drabbade mig. Fast orörlighet är att uttrycka mig fel, jag är faktiskt inte ett dugg orörlig har det visat sig – förutom i höfterna (typ pÃ¥ insidan, höftböjarmuskeln är det inget fel pÃ¥). Det är förmodligen det som stör min rygg och som faktiskt omöjliggör övningar som marklyft och burpees. När jag var pÃ¥ Playitas strulade ryggen sÃ¥ pass att jag faktiskt inte ens kunde göra en benböj. Det gjorde träningen trÃ¥kig, framförallt styrketräning. Att springa och sÃ¥ hade – och har – jag inga problem med. Men ni vet hur det är, man vill alltid göra det man inte kan göra. Och ju mindre man kan, desto mer vill man. Gräset är som grönast pÃ¥ andra sidan.

Jag vet vad jag ska göra för att lirka upp ryggrörligheten – jag ska bara se till att göra det. Prehab ja, sÃ¥ himla enkelt – sÃ¥ himla trÃ¥kigt…

Tillbaks till min plan. Jag vet inte exakt hur den ser ut men jag vet att den handlar om att jag ska komma över tröskeln så många gånger som möjligt, för det är den som är den stora hindret. Sedan är det lite skitsamma vad jag gör, bara jag gör något. Korta pass ska inte underskattas och just nu planerar och genomför jag dem på så sätt att de är mentalt enkla. Jag har inga problem med att träna högintensivt så länge huvudet är med.

IgÃ¥r eftermiddags var jag pÃ¥ gymmet och blandade cardio och styrka. Planen var 6*400 meter pÃ¥ löpband. Löpbandet hade en 400-metersbana i sin grafik och det var lite roligt. Efter 3 varv pÃ¥ löparbanan var jag rätt sÃ¥ uttrÃ¥kad – sÃ¥ för att genomföra och ha roligt (nÃ¥ja) samtidigt sÃ¥ planerade jag om. Istället för mina sista 3*400 sÃ¥ blev det 300, 200, 100, 200, 300 meter. Mentalt enklare – och för mig var det lika bra träning.

Jag avslutade med lite styrketräning. Axelpress, rodd och bålrotationer. Bra pass. Och med det genomfört så är mina fötter lite lättare, hjärtat lite gladare och hela jag lite lycklig. Det är ju den här känslan jag känner så väl till och älskar så mycket, men som jag hittat så sällan.

Rosa löpartights och lila t-shirt // Craft