På tåget hem från Malmö var jag fast besluten om att Form ska bli min hemmaarena och att jag ska gästspela som deltagare på Sportlife. Fast besluten och fullt övertygad. Men… jag har precis kommit hem efter en bra kväll på SATS och nu vet jag varken ut eller in. Igen. Det är bra att Grabben kommer hem på fredag så att vi kan ha lite krissamtal.

Första passet av kvällens dubbel var SATS puls core. Man kan komma rätt högt i puls och trots att jag hatar att hoppa jämfota upp och ned på brädor – för att det blir väldigt jobbigt väldigt snabbt – så gillar jag det. Förmodligen av samma anledning som jag hatar det. Jag gillar också balansdelen. Mest för att jag är bra på det.

Efter gruppträningen så körde jag styrketräning med PT:n. Jag sa kaxigt att jag ville köra mer ben så då fick jag vad jag tålde. Djupa benböj i smithen, utfallsgångar och benspark – i superset med överkroppen. Det blev lite extra bicepsövningar eftersom jag råkade sträcka mig i bröstmuskeln på styrkedelen av corepasset. Jag ska nog hålla mig till armhävningar på knäna…

Jag har börjat träna med pulsklocka igen och nuförtiden är vi rätt sams, jag och mitt pulsband. Den registrerar nämligen min puls hela tiden och fastnar inte på vissa siffror så som den gjorde förut. Under kvällens 2 timmar registrerade den en snittpuls på 67% vilket jag är nöjd med eftersom jag aldrig stängde av den mellan passen. Men så är det förbränningsstyrketräning vi tränar också.

Kan jag göra slut med SATS?

Det var länge sedan jag tränade core puls. Riktigt länge sedan. Riktigt, riktigt länge sedan. Typ när det var sprillans nytt på SATS. Men när jag åter stod och hoppade på den vingliga plattan idag var det mesta sig likt. Man vippjoggade lite och gjorde lite hopp med 180-graderssnurr och landning i benböj och utfallsgång framför och bakom och allt sådant där. Passet var sig likt och det kändes som jag fortfarande var typ 25 år, singel och nyss hemflyttad till Stockholm igen. Nu ser verkligheten lite annorlunda ut men SATS core puls remains the same.

Jag tycker det är en helt okej träningsform. Ingen favorit men inte heller supertrist. Det funkar som variation helt enkelt.

Efter passet körde jag styrketräning med PT:n. Vi körde muskler på framsidan av kroppen men skippade benen eftersom jag fortfarande vilar lite från helgspinningen och eftersom jag ändå använt dem rätt så mycket på gruppträningen. Så nu är jag helt slut i armar och axlar istället. Så kan det gå!

Imorgon ska jag försöka springa lite. Det var ett tag sedan. Tur att det bara är att sätta ena foten framför den andra, annars skulle jag nog glömt bort hur man gjorde…

Ganska dålig bild men hey – det är en bild i alla fall!

Idag var ett bevis på hur dagsformen verkligen kan variera. Eller, egentligen var det förra fredagen som var bevis på det, för det gick så otroligt tungt då – jämfört med idag.

I eftermiddags körde jag ett PT-pass med fokus på baksida. Baksida lår, rygg och triceps. Hela passet tränades i superset för att också få upp flåset. Lårcurl + bred rodd, vadpress (körde fritt på planka med stång på axlarna för att träna balans också) + ryggresning i belly back, smala latsdrag + tricepspushdowns, höftlyft på boll + dips och så blev det lite sidoplankor också…

Det mesta kändes bra idag. Det enda som kändes påfallande tungt var de smala latsdragen. Jag har för svagt grepp och för svaga underarmar helt enkelt. Kör ibland med remmar men vi försöker skippa det så mycket som möjligt…

Nu blir det after work! Jag ska hämta ut ett paket med träningskläder som jag har beställt. Sedan blir det Idol och lite ladd inför kommande rosa dygn. Typ sovladd. Denna fredagskväll kommer bli otroligt spännande…