Ganska ofta ifrågasätts expertrollen, särskilt när det gäller kostexperter. Vad som gör att Magdalena Ribbing är expert inom sin nisch (typ allmänt uppförande) vet jag inte – men i DN har hon lyckats med att inte riktigt svara på en fråga om skidspårsetikett. Jag utnämner mig härmed som expert i uppförande och skulle vilja säga såhär:
1. Det är skillnad på spår och spår. Maskinpreparerade spår ska man självfallet inte gå i. Ligger det spår (alltså ej maskinellt preparerade) i det som vid barmark är en löparslinga så försök att gå eller springa vid sidan av, det hör väl till en självklar trevlighet? Funkar inte det så är det ingens fel att spåren blir trashade: både löpare och skidåkare har rätt till terrängen utan att förvisa den andre. Är det ett område med flera slingor så kan det vara en bra idé att låta en slinga vara skidspår och en annan löparspår, men i regel är det ingen som riktigt ansvarar för dessa områden och jag tycker att detta är egentligen inte kommunens grej. Golfbanorna brukar annars vara skidåkarnas arena under snöhalvåret så egentligen borde inte problemet uppstå.
2. Det är den snabba som kommer bakom som ska köra om. Så funkar det i alla andra lägen så varför skulle andra regler gälla i ett skidspår? Jag, som är en långsam skidlöpare, kan ju inte hålla på att titta mig över axeln hela tiden och sedan stanna i spåret och kliva ur var femte minut. Den snabbe skidlöparen gör det där mycket snabbare och mer problemtfritt än mig.
3. Magdalena Ribbing: vad menar du med att rätt stil i spåret har mer med rätt kläder och stavföring att göra än hänsyn till andra? Jag möter nästan enbart trevliga skidåkare, oavsett kläder och årgång på skidorna. Vilka möter ni?
