Jag vet inte vad som hänt men någon löparform är jag då rakt inte i. Både tempo och känsla var mycket bättre i vintras. Jag hoppas att det är en tillfällig svacka för när känslan är seg när fötterna springer i ultratempo så kommer ingenting gratis. Knappt ens löparglädjen. Fast – nya kläder hjälper förstås. Igår kväll packade vi upp vår- och sommarkollektionen från Craft (en samarbetspartner sedan länge) och det gjorde mig lite springsugen, tillsammans med det faktum att jag såg min Nike GPS-klocka ligga i en träningsväska jag inte använt på länge. Så nu jävlar ska farten jag tappat bort letas upp igen!

Morgonens löparrunda sprangs runt Lilla Essingen och det märktes att vi redan blivit bortskämda med vädret. Det var disigt och lite kyligt. Var tog solen vägen?

Jacka på bilden ovan: Craft PR Jacket – en favorit i galet snygg färg!

En ny morgonjogg – en ny morgonjoggsdejt. Imorse träffade jag Vilma vid ett rödljus och vi gjorde gemensam sak runt Riddarfjärden. Hon trippade fram på lätta fötter medan mina sa klapperi-klapp. Jag hade noll koll på vare sig fötter eller ben och mina lårmuskler protesterade hejvilt från utfallssteg över bräda i förrgår(!). Herregud, säger jag bara.

Det var fint ute. Med vårvärmen vaknar hela stan lite tidigare. Det är stor skillnad på pulsen kl 06.30 nu jämfört med några veckor sedan. Då stod det knappast en man och räckte ut tungan till förbipasserande pendeltåg. Då var det knappast lika mycket trafik. Då mötte jag knappast en dam i permobil på morgontur redan före 6.

Klockan 7 imorse hade jag redan varit en sväng i Hagaparken och dessutom nästan tvättat håret. Jag vaknade till och med några minuter innan klockan ringde vid 05.30 – d e t händer inte ofta. Jag undrar om det någonsin hänt?

Prick klockan 6 var jag och Grabben vid SATS St Eriksplan för att träffa Lisa och Charlotte från Runday. En löparblind date, kan man säga! Jag har bara träffat tjejerna via Twitter och bloggen och det var fantastiskt kul att äntligen träffa dem live, morgonseghet till trots. Jag hade ungefär tusen frågor om Runday och dem själva och hann nog bara ställa en bråkdel. Jag inspireras mycket av drivna personer som får saker och ting att bli verklighet!

Vi sprang mot Norrtull och en sväng i Hagaparken och jag har nog aldrig tänkt på att det faktiskt ligger rätt nära. I huvudet känns det som andra sidan stan på något sätt. Jag hade någon slags tjockhet i halsen som spökade och rundan gick från att kännas bra till att plötsligt spåra ur totalt och det kändes som om tjockheten i halsen liksom växte och satte sig i benen. Det blev till att slå av på tempot och bita ihop! När jag kom hem såg jag till att peppa kroppen med rätt många kiwis i en fruktsallad tillsammans med avokado och mandlar – och dricka ett glas mandelmjölk med en liten skopa Argi+.