För prick en vecka sedan gjorde jag juli månads stora löparäventyr – en helkväll på fjället. Den där kvällen kommer jag minnas ända in i den djupaste vintern! Jag gillar sådana där guldkorn; små äventyr i vardagen. Det är den perfekta guldkanten!

Samma sak ikväll: jag hade ingen jättelust att ta mig någonstans men jag insåg att det var en fin kväll och att jag inte hade något annat livsviktigt för mig, så jag åkte mot Fröå tjärn. Det finns några leder där jag ville spana in!

Jag får ofta frågor om jag kan ge tips på tights som har hög midja och efter att ha provat Röhnisch nya Shape curved long tights (som jag fått som testplagg) kan jag rekommendera dessa till dig. De sitter tight på benen och runt rumpan och håller in och ger stöd. Hur glad blir man förresten inte av färgkombon när man går in på deras sajt. Jag älskar att det börjar dyka upp lite tjuvkikar på de nya kollektionerna!

Kvällens runda blev en enkel femkilometare. De där lederna jag ville spana in var riktigt dåligt skyltade så det blev mest fram och tillbaks till Bergstugan. Jag lyssnade på några poddar under tiden och mådde sådär bra som man bara kan göra under en kravlös runda. Solen sken, det var vindstilla och ja – myggen härjade!

När jag sprang där som bäst fick jag en idé om att avsluta med ett dopp i Fröå tjärn men, jag ångrade mig när det väl blev dags. Denna punkt står fortfarande kvar på min sommarbucket!

Min sista dag i Örnsköldsvik tillbringade jag i löparskorna – Linda visade mig den delen av Lotsstigen som går mellan Stubbsand och Skeppsmalen i den allra norraste delen av höga kusten. Jag var så glad att få se lite stig (och massor av klippor) under min helg vid den här norrlandskusten jag hört så mycket om – tack Linda för att du gjorde dessa 10 km med mig.

Lotsstigen användes förr (från 1790 och framåt) av lotsarna som tog stigen för att hjälpa skeppen komma rätt. 2006 återinvigdes leden som är väldigt bra skyltad; förutom den delen som egentligen är en omväg och går ut mot Tennudden. Där får man hoppa en del på klippor utan skyltning som visar vägen.

Eftersom vi tog leden mellan två ställen; Stubbsand och Skeppsmalen, så parkerade vi en bil i Stubbsand och en bil i Skeppsmalen. Totalt fick vi ihop 10 km eftersom vi sprang – och gick – några extrarundor (fullt medvetna sådana). Under vår mil fick jag se såväl sandstränder som klippor, skog och många många fina hus med sjötomt. Vi sprang över mark som varit samernas sommarviset fram till 1900-talet och genom fiskeställen. På ett ställe hittade jag en parkerade snöskoter som jag var tvungen att ha på bild och på ett annat ställe sprang vi några steg på en sandstrand och såg hur sanden räfflade sig under vattenytan. Det var en riktigt bra upptäckarstig!

När vi kom fram i Skeppsmalen köpte vi en Fanta och så gick vi upp på Skeppsmalens klippor och mediterade till synen av hav och horisont. Skeppsmalen är ett fiskeläge som funnits sedan sent 1600-tal och den där fyren som står längst ute på klipporna används än idag.

Så småningom åkte vi hemåt i en Jaguar cab som Linda har som sommarbil – och så plockade vi upp min egen bil där vi började vår tur. Lite senare körde jag hem till Åre och möttes av en parkeringsplats utanför mitt hus där prick alla parkerat tvärtom mot för vad man ska – och vad alla andra någonsin gjort.

Är du nyfiken på Lotsstigen så ska du klicka här för karta och beskrivning!

> Här är inlägget från min första dag på Höga kusten!

Nu och då brukar jag se att folk springer på Dumme Mosse; det ser ut som att det är i fjällen – men det ligger precis bredvid flygfältet i Jönköping. Så knasigt – men coolt – att jag skrev upp det som en av grejerna jag ville göra i sommar!

Dumme Mosse är en jättestor myrmark i Jönköping – södra Sveriges sista vildmark. Det ser ut som i fjällen, fast utan fjäll, och precis i början av leden passerar ibland ett flygplan ovanför huvudet – och allra längst bort hör man bruset från riksväg 40. Däremellan är det vildmark med mycket djur och natur – och spång över myrmarkerna så långt ögat når.

Egentligen består Dumme Mosse av två delar; södra och norra, med riksväg 40 som passerar rätt genom den. På norra delen finns markerad vinterled – och på södra delen av Dumme Mosse finns sommarled. Jag tycker nog att skyltningen är lite dålig, men å andra sidan finns typ bara en stor stig som sedan leder vidare ut på spång – så det ger sig liksom.

Här finns en karta – men det var först när vi stod vid ett vägskäl bland två spångar som vi förstod var på kartan vi var. Det säger inte sig självt i början alltså. Jag tror vi sprang runt 9 km eller så, kanske lite mer. Den allra största delen bestod av spång – stigen var mest i början och några hundra meter i mitten.

För att hitta till Dumme Mosse åker du mot Jönköpings flygplats; härifrån är det skyltat! Om du skriver in det på Google maps så kommer du fel ställe – så kör som sagt mot flygplatsen istället.

Eventuellt så går det att svänga av in till Lomsjön direkt från riksväg 40, där finns också en stig (eller spång) som leder in till själva Dumme Mosse – på så sätt behöver du inte köra inom flygplatsen om du vill jaga minutrar.

Jag tycker att det är kul med leder som ligger i anslutning till större bilvägar – och det finns otroligt många av dem. På så sätt är äventyret alltid nära och det blir värt att stanna för att springa en sväng. Jag gillar att fylla mina dagar med upplevelser och Dumme Mosse var verkligen en av dem!