När det kittlar i magen vet jag att jag är något på spåret. Det är genom magkänslan som jag hittar mina utmaningar. Det var så jag kom på att jag skulle cykla mellan Stockholm och Åre och det var så jag kom på att jag skulle springa marathon på löpband för typ 7-8 år sedan.

Nu kittlar det i magen igen. Ända sedan förra sommaren har ordet Jämtlandsleden knackat på min tinning. Det är något med denna led som går mellan Storulvån och Ramundberget som inte lämnar mitt medvetande.

Leden är 63 km lång vilket gör den lämplig som ett tvådagarsprojekt för mig, alternativt tre dagar om jag tar det lite lugnare. Vandrar man Jämtlandsleden ska man räkna på runt fyra dagar.

Det allra mest fjällromantiska hade varit att tälta ute i det fria och bara ”leva lite” – men man passerar också lite olika fjällstationer längs vägen och det är skönt att sova gott om natten och vakna utvilad. Att sova i tält på ett lite kortare fjällöparäventyr kan också vara en målsättning, bara för att prova på. Jag har cirka noll erfarenhet på just det området och är mer av en glampare än en campare…

Jämtlandsledens etapper:

> Storulvån-Sylarna 16 km (denna sträcka sprang vi som en del av Jämtlandstriangeln – vilken vi sprang på en dag sommaren 2014)

> Sylarna-Helags 19 km (Helags står på min bucket list så dit ska jag oavsett)

> Helags-Fältjägaren 12 km

> Fältjägaren-Ramundberget 16 km

Om det inte blir Jämtlandsleden just i sommar så blir det i alla fall garanterat Helags i någon form. Jag hittade en pilgrimsled till Sylarna som jag är nyfiken på som blir ett gott dagsverke! Dessutom vill jag springa till Gåsån (som jag mest läst om folk som cyklat till). Och så ska jag såklart checka av några ställen på min lista över vackraste lederna i Sverige! Plus att jag har några fler hot spots på min bucket list.

Jag vet att det är lite för tidigt att planera sommaren; men jag undrar ändå vad du är nyfiken på? Ska du till något fjäll? Springa eller vandra?

Bilder från Pyramiderna och Issjödalen

Denna söndag har gått i vilans tecken. Jag sov rätt dåligt inatt och känner mig lite halvfebrig i kroppen med tidiga tecken på halsont. Jag lämnade huset i Åre i onsdags eftermiddags och efter 2 mil i bilen kom jag på att jag glömt mina lägenhetsnycklar till Stockholm. Men jag orkade inte vända utan tänkte ut en plan b istället: att sova hemma hos mina föräldrar i deras lägenhet istället.

Därför vaknade jag upp både tidigt och trött denna söndagsmorgon – ett stenkast från Nybrogatan 38 där jag och min bror hängde på låset prick klockan 10. Jag beställde in omelett och hummer till frukost – och han valde egg benedict. Dessutom beställde vi också det vi båda gillar mest (förmodligen för att vi är uppväxta med det): nypressad juice med mycket citron. …och till slut delade vi på deras efterrättspannkakor.

Övermätta promenerade vi mot Åhléns på Östermalmstorg bara för att inse att vi var alldeles för tidiga för att de skulle ha öppnat. Så vi gick mot NK istället. Jag manifesterade min nöjdhet över Tjejvasan genom att köpa lite saker som jag aldrig riktigt vill köpa eftersom de gör hål i plånboken; som dyra saker från deras skönhetsavdelning. Jeanna skrev om fördelarna med cleansing wipes och jag köpte Dermalogicas variant.

Dessutom valde jag demonstrativt bort mina vinterkängor från Graninge (som jag fick i ett PR-utskick tidigt i vintras och varit så himla nöjda med) och satte på mig ett par neongula Nike Free. Det är inte ens hundra timmar innan det är vår på riktigt här i Stockholm (och vårvinter i norr)!

Jag hoppade till när jag lyssnade på P1 häromdagen. En forskare och professor i nationalekonomi som tittat på samband mellan sjukfrånvaro och typ av arbetsgivare sa att resultatet visar att ”de som har bättre hälsa och är mer ambitiösa hamnar i privat verksamhet”. Klippet finns att lyssna på här – 1 timme, 28 minuter och 50 sekunder in i programmet.

Hälsa på jobbet är hett och jag kan rekommendera att lyssna på nystartade podden Health for wealth om hållbar hälsa på jobbet. I det första avsnittet intervjuar man VD:n på Cygni – de är IT-bolaget som utsetts till Europas bästa arbetsplats och som gör saker och ting lite annorlunda. De har en intressant filosofi om att inte sätta budgetmål för konsultcheferna; ja inte så många mål alls faktiskt. VD:n menar att när man sätter mål så lockar man folk att bara jobba mot målen – vilket inte alltid är optimalt för företagets bästa.

I P1-programmet intervjuar man en kvinna som jobbar inom vården med erfarenhet från både offentlig och privat sektor. Hon menar att det är svårt att påverka sin situation som offentligt anställd – medan hon har en högre känsla av att äga sin tid på ett privat företag eftersom hon kan påverka mycket mer och har närmre till beslutsfattande chef.

Och så poängterar forskaren och nationalekonomen Mårten Palme återigen det där jag hoppar till på:

de som har bättre hälsa och är mer ambitiösa hamnar i privat verksamhet.

Och han menar att på så sätts förstärks ytterligare skillnaderna i sjukfrånvaro – den är mycket högre i offentlig verksamhet. Från studierna som gjorts menar han att det uppstår lokala kulturer och skillnader hur accepterat sjukfrånvaro är på jobbet.

Kvinnan som jobbar inom vården säger ”alla känner ansvar” och syftar på sin privata vårdgivare, och hon menar att därför vill man vara på jobbet – eftersom man som anställd är delaktig.

Just sammanhang, gemenskap och delaktighet är något som också Cygnis VD beskriver som etta av företagets strategier.

Jag har aldrig jobbat i offentlig verksamhet så jag vet inte hur det är. De flesta av mina arbeten och frilansuppdrag har varit på vinstdrivande företag – förutom ett. Och jag fascineras över hur företagskulturen var på det undantaget. Såklart fanns det budgetar och liknande, men det var som att det inte spelade någon roll om inte människor gjorde sitt jobb eller om jättemånga var sjukskrivna. Det fanns ingen som på riktigt ifrågasatte kostnader och ineffektivitet. Och jag tyckte att det var så himla märkligt – det förlamade ju hela verksamheten och skapade ett eländigt tillstånd hos personalen.

Det finns ungefär tusen olika tankar som väcks hos mig med just detta radioprogram som katalysator. Lyssna på programmet (som bara några minuter långt)! Vilka tankar väcks hos dig?