Det är inte varje dag man springer och blickar upp mot fjället och himlen och ser det där omisskännligt gröna filtret liksom lysa upp natthimlen. Men igår var en sådan dag. Måndag. En bra dag.

Luften var kall och kristallklar. Lätt att andas. Den där doften av snö som snart ska komma.

Jag hade pannlampa på huvudet. Kläderna strösslade med reflexer. Och så fin frisyr där under mössan.

Jag har klippt mig; rejält dessutom. En lob! En riktig Årefrisyr sa min frisör. Ni får se den bättre en annan dag – fast ni som följer mig på Snapchat har ju sett en hel massa redan.

I torsdags kväll sms:ade min sambo tåget går om två timmar, jag tror jag kommer upp. På fredagsmorgonen kom tåget till Åre station och som vanligt när jag får tåggäster så åkte vi raka vägen till Åre bageri för frukost.

Det var något av en snabbvisit; sent igår kväll tog han tåget ner igen eftersom han hade hela söndagen full med löparplaner. Men vi gjorde det mesta av lördagen med långfrukost och utflykt till Ottsjö som låg inbäddat i dimma. Lite senare på kvällen åt vi middag på Werséns innan jag skjutsade in honom till Östersund och nattåget som väntade.

Ungefär såhär såg stora delar av min lördag ut:

Igår var det så vackert och fint på eftermiddagen att jag gav mig upp mot Copperhill för att träffa en kompis och hämta hem lite höstmys, ja nästan julmys, från skogen. Jag ville fylla vaser och några krukor i mina fönster med blåbärsris och lite granris.

Ute på parkeringen träffade jag på Emelie Forsberg, ja – DEN Emelie Forsberg! Hon som är bäst i världen på sky running och ski mountaineering. Om ni inte redan följer henne på Instagram så måste ni börja göra det nu: @tinaemelie!

Vi promenerade över myren och Hazel sprang som vanligt som en tok överallt. Uppe vid Copperhill har man så fantastiskt fin utsikt; på ena sidan ser man långt över fjälltopparna med Åresjön långt där nere – och promenerar man en kort bit bortåt så ligger Kallsjön som ett konstverk i ett mäktigt, men annat, fjällandskap.

Det märks att dagarna är korta; för snart nog gick solen ner och himlen färgades rosa. Och då var det ännu bara tidig eftermiddag.

Mina fönster har jag fyllt med minnen från skogen; blåbärsris i krus och granris i höga vaser. Snart ska jag ta fram ljusslingorna och julbaket, ja det vet ni ju att jag redan börjat med!