Träningsglädje

Idag hade jag en maxad dag i Stockholm. Det var en sÃ¥dan där dag dÃ¥ man ska hinna med att träffa alla och som är minutiöst planerad. Jag älskar sÃ¥dana dagar, men det är tur att inte varje dag är just sÃ¥här. Men – häng med frÃ¥n början!

Jag vaknar kl 06.30 och vet inte vad jag ska ta pÃ¥ mig. Garderoben är full med grejer men inget passar för dagen – eller ihop. Det fÃ¥r bli ett par vita byxor jag hittar lÃ¥ngt in som jag köpt frÃ¥n Gap i USA, en vit blus frÃ¥n Indiska och en randig cardigan frÃ¥n Calvin Klein. Jag har tappat bort alla mina hÃ¥rnÃ¥lar sÃ¥ hÃ¥ret är lite pÃ¥ sne men sÃ¥ fÃ¥r det vara.

Kl 07.45 träffar jag Katta på Café Pascal vid Odenplan. Jag är 20 minuter tidig eftersom jag fått för mig att vi ska ses redan halv åtta, men det gör inget. Jag beställer surdegsfralla med ägg, en latte och en morotsjuice med ingefära. Vi sitter där i nästan två timmar och hinner beställa in en kaffe till. Efteråt är jag pepp på det mesta och vill förverkliga de planer vi har i vår.

Kl 10.30 promenerar jag nedför Västmannagatan för jag har en tid inbokad på Puder som gör ögonfransförlängning. Hit har jag gått i många år nu; en gång varje månad oavsett vad jag bor. Ullis är världsbäst.

Direkt efter att jag varit på Puder promenerar jag en kilometer bort för att ha ett möte inför kul saker som händer i höst och som gör att jag är så pepp inför alla de dagar som kommer. Men mer om det senare, för strax efter kl 13 möter jag Annika mitt på Regeringsgatan.

Jag ville bjuda henne på lunch och eftersom Burger & Lobster har stängt så får det bli ett bord på Sturehofs uteservering. Jag beställer räksallad och vi skålar i champagne och satt där sitter vi till klockan blev 15.30

Solen skiner och eftersom jag bjudit Annika på ett av mina Stockholmstips vill hon bjuda mig på ett av sina; så hon tar med mig till takterassen på Kulturhuset. Jag tar en latte med tjusig utsikt över city och Annika dricker virgin mojito. Det gör jag med sedan eftersom jag blir så väldigt törstig.

Kl 16.40 sätter vi fart mot söder, för vi har en pressvisning att gå på. Världens kaos möter oss i tunnelbanan och vi är nästan fast eftersom mängden människor gör att allting står prick still i alla uppgångar. Vi försöker ta en buss istället men det är panikvarmt och biltrafiken står still så chauffören tycker att vi skulle gå istället. Som ett lemmeltåg går alla Stockholmare längs kajkanten vid Slussen och vi fortsätter med strömmen.

Kl 17.30 kommer vi äntligen fram till Pompadour där Röhnisch ska hålla en pressträff. Vi är bara en halvtimma sena och fyller på glasen med Pellegrino och svalkar oss i dörröppningen medan vi spanar på lite höst- och vinterplagg.

Runt kl 18.30 är jag tvungen att lämna minglet och åka hemåt för att packa ihop väskan och plocka med min sambo och sätta oss i en taxi mot Bromma flygplats. 90 minuter senare är vi incheckade och klara och alla mina MacBooks (jag reser alltid med två) hare gått genom säkerhetskontrollen.

Medan solen går ner lyfter vårt plan mot bästkusten och Halmstad och när det blir midnatt har jag precis lagt mitt huvud på kudden.

Jag fyller på inspoförrådet med recept och har fått tips från er här. I arkivet hittade jag några gamla favoriter jag snart ska ta mig an igen bara för att jag minns hur jäkla gott det var.

Som de godaste gluten- och mejerifria pannkakorna fyllda med nougatcréme med recept från kokboken Friendly food!

Vad sägs om de här amerikanska pannkakorna en helgmorgon. Som gjorda för en murrig dag med regnstänkta fönster och stormvindar utomhus. Jag kan riktigt se det framför mig!

Eller dessa superenkla glutenfria tortillabröd som blir till smarriga fajitas. Recept från ovan nämnda eminenta kokbok.

En vardagskväll passar det bra med tabbouli. Fräscht, grönt, enkelt.

Och när du får fikabesök plockar du fram en kanelbullekladdkaka från ugnen. Så genialiskt!

Det senaste året har jag anlitats en hel del för att prata om sociala medier och om någon vecka kommer jag prata om sociala mediers påverkan på oss vid ett tillfälle i Åre. Just nu är jag i Borås för att jobba med just sociala medier och strategier för några kunder.

MÃ¥nga pratar om vad som är en bra strategi för sociala medier och nyckeln är att ha ett mÃ¥l – bara dÃ¥ kan man skapa en vettig plan. Driver man en business, egentligen oavsett bransch, sÃ¥ handlar det inte nödvändigtvis om att ha flest följare överallt – utan att bygga följare som du kan konvertera till att bli kunder. Det är trots allt inte per automatik flest följare som gör huruvida du lyckas bäst med din business – om din business inte gÃ¥r ut pÃ¥ att du fÃ¥r intäkt per fan, följare, gillare och sÃ¥ vidare vilket givetvis ocksÃ¥ kan vara fallet. ”Det beror pÃ¥” är världens trÃ¥kigaste svar men ocksÃ¥ det som gäller bäst rent generellt.

När du skapar din plan – din strategi – för sociala medier ska du utgÃ¥ frÃ¥n vad du vill uppnÃ¥. UtifrÃ¥n vad du vill uppnÃ¥ kan du definiera din mÃ¥lgrupp, ditt budskap och bestämma vad du ska göra och pÃ¥ vilken plattform.

Eftersom jag inte säljer någon produkt via mina flöden utan enbart fokuserar på att sälja mig själv, så handlar mycket av det jag gör om att bygga bilden av Sara Rönne och att synas på ett sådant sätt som jag själv önskar, utifrån det jag vill förmedla till omvärlden. Det är vad jag tjänar pengar på i slutändan, eftersom företag vill synas ihop med mig och de budskap jag sprider.

En sak som jag tonat ner de senaste Ã¥ren är negativa Ã¥sikter – istället har jag valt att framhäva de positiva. Jag kan tänka gnälliga tankar om till exempel företag som jag inte tycker levererar vad de ska eller personer jag inte förstÃ¥r mig pÃ¥. Men jag behöver inte skriva det, för jag tycker inte att tillför varken diskussionen eller världen nÃ¥got. Istället har jag valt att lyfta och sprida positiva tankar och reflektioner, eftersom jag tycker att vi behöver mer av sÃ¥dant.

Jag kan fortfarande Ã¥ngra en instagramkommentar jag skrev för länge sedan, där jag skrev en negativ Ã¥sikt under en bild som skrev positivt om en upplevelse. Det var sÃ¥ himla onödigt tänker jag nu – just i det sammanhanget tillförde min kommentar absolut ingenting och dÃ¥ kunde jag lika gärna varit tyst.

Bloggen är mitt nav i allting jag gör – ingen annan plattform är viktigare än bloggen. Bloggen är den plattform jag äger mest och som jag har mest kontroll över. Instagram, Facebook, Twitter eller Snapchat kan vilken dag som helst ändra spelreglerna. I bloggen mÃ¥ste jag fortfarande förhÃ¥lla mig till Googleguden men det är samma lika för ungefär hela internet.

Facebook använder jag som plattform att hänga pÃ¥ med människor som jag träffat i verkligheten – det är min policy för att acceptera och skicka iväg vänförfrÃ¥gningar. Jag har mina statusuppdateringar inställda på ”public” sÃ¥ att även mina följare (människor jag inte är vän med) kan se dem – och jag är extremt medveten om vad jag postar. Det är relativt sällan jag sprider mina blogginlägg pÃ¥ Facebook och jag använder ofta avföljningsfunktionen. Jag har valt bort att ha en fan page för min blogg eller mitt företag och har istället en grupp som heter ”Vägen till toppform” med idé att samla träningsutmaningar.

Twitter och jag umgås i perioder och det är en oslagbar plattform för nyhetsflöde och omvärldsbevakning. Jordskalv och flygkrascher är exempel på nyheter som jag fått flash om först från Twitter innan någon tidning hunnit publicera. Förutom nyheter så håller jag mig á jour med de senaste inom sociala medier och den digitala världen. Ibland sprider jag mina blogginlägg med captions och indragare som passar för mitt Twitterflöde.

Instagram visar mitt liv som Sara och i slutändan är det Sara som är slutprodukten. Bilderna är en blandning av vad jag gör och budskap jag stÃ¥r bakom. Instagram är en tydligare plattform för min ”body positivism” som är grunden för begreppet träningsglädje eftersom Instagram är en ren bildplattform. Till skillnad frÃ¥n övriga plattformar skriver jag alltid pÃ¥ engelska pÃ¥ Instagram eftersom jag vill vara del av ett större sammanhang. Det senaste kvartalet har Instagram förlorat sin glans – jag gillar Snapchat bättre eftersom det är den nya kanalen för det som är ”behind the scenes”.

Snapchat är sÃ¥ verklighetstroget det kan bli och delar frÃ¥n mitt liv i live-version. Snapchat känns som Instagram sÃ¥ som det var ”förr”. Alla nya plattformar som kommit den senaste tiden handlar mycket om att fokusera pÃ¥ live-formatet och att hÃ¥lla det ofiltrerat, men i takt med att plattformen mognar och växer sÃ¥ utvecklas ocksÃ¥ filterperspektiven – och sÃ¥ kommer det en ny ”rÃ¥” plattform och sÃ¥ rullar det pÃ¥ i ett omlopp.

Pinterest använder jag för mitt eget nöjes skull. Jag har en hel del bloggbilder som ligger här och snurrar och som repinnas en del men det handlar mest om att bilderna är fina snarare än att de ger trafik för innehållets skull (matbilder är undantaget). Just det sättet att blogga på har inte kommit till Sverige ännu.

LinkedIn lyfter jag fram mina bästa sidor på, och allt som jag gjort och åstadkommit. När jag uppmärksammats för mitt arbete eller mina uppdrag brukar jag sprida det vidare. Här står dörren alltid öppen för nya utmaningar, jag är alltid redo att växa och bli bättre.

Rent generellt har jag över tid gÃ¥tt frÃ¥n att vara ”träningsglädje” till att bli Sara Rönne i sociala medier. Jag heter sararonne pÃ¥ alla mina plattformar och träningsglädje har istället blivit det jag vill personifiera genom vad jag gör. Jag är noga med att vara sÃ¥ mycket den riktiga Sara det gÃ¥r i allt jag visar upp och skriver om och det känns fint att ha fÃ¥tt det bekräftat frÃ¥n samarbetspartners som säger till mig att mitt riktiga jag och det jag som syns i sociala medier faktiskt är en och samma människa. Trovärdighet är det viktigaste jag har och det är trovärdigheten som bygger min inkomst frÃ¥n min närvaro i sociala medier.

Att kunskap och framgÃ¥ng som kunnig inom digital kommunikation och hela konceptet content marketing ocksÃ¥ har blivit vad man ocksÃ¥ förknippar mig med är nÃ¥got som hänt i och med att jag jobbat med det vid sidan av bloggen – och sÃ¥ har det blandats samman längs vägen och blivit en rätt sÃ¥ lyckad kombination.

Om jag bara skulle få ge ett enda tips för att göra något bra i sociala medier och av alla plattformar som finns för att bygga ditt personliga varumärke så är det att 1. vara en bra person i verkligheten och 2. vara likadan på dina plattformar så som du är i verkligheten.

Det som gör tipset ovan lite mer komplext handlar snarare om att förstå plattformarnas natur snarare än att du ska framställa dig annorlunda än du är.

En avslutande reflektion utifrÃ¥n att jag jobbar med min närvaro på plattformarna utifrÃ¥n att bygga mitt personliga varumärke är att jag aldrig är privat pÃ¥ nÃ¥got ställe. Privat är jag i verkliga livet med de som stÃ¥r mig riktigt nära – men jag är alltid Sara Rönne.

Det här inlägget kom till av att jag läste Lindas tankar om sociala medier. Det vore roligt att läsa hur du tänker – du som läser detta och själv finns pÃ¥ olika konton och har en vision om vad du vill och en plan för hur du ska gÃ¥ tillväga!